Working Paper No. 1355

The Importance of Business Travel for Trade: Evidence from the Liberalization of the Soviet Airspace

Resekostnader är ett betydande hinder för internationell handel

Publicerad: 22 september 2020Antal sidor: 64Nyckelord: Trade costs; Air travel; Face-to-face communicationJEL-koder: F14; F15; R40

The Importance of Business Travel for Trade: Evidence from the Liberalization of the Soviet Airspace Bengt Söderlund


I denna uppsats visar jag att kostnader för affärsresande kan förklara majoriteten av de handelsfriktioner som får handel att minska med geografiska avstånd. För att belägga ett kausalt samband mellan kostnader för affärsresande och handel använder jag mig av liberaliseringen av det sovjetiska luftrummet som ett naturligt experiment.

Trots att världen har blivit allt mer globaliserad har geografiska avstånd en fortsatt stark negativ inverkan på handel. Orsakerna till att länder som ligger långt ifrån varandra handlar lite sinsemellan i förhållande till länder som ligger nära är inte heller belagda. Transportkostnader kan exempelvis bara förklara en ytterst liten del av de totala kostnaderna för långväga handel. Faktumet att den nationalekonomiska forskningen inte lyckats förklara varför geografiska avstånd har en sådan negativ inverkan på handel är särskilt anmärkningsvärt då geografisk distans är en central komponent i de flesta empiriska handelsmodeller.

Incitament att handla med närliggande länder
En hypotes för att förklara detta samband är att fysiska möten är nödvändiga för handel och att kostnaden för företag att transportera personal är hög. Om kostnaden för affärsresor är betydande och ökar med geografiskt avstånd finns ett starkt incitament för företag att välja att handla med länder som ligger nära. Trots att detta framstår som en högst möjlig förklaring till att den långväga handeln är förhållandevis begränsad, är denna effekt svår att påvisa rent empiriskt.

Naturligt experiment med drastiskt minskade resekostnader
För att belägga ett kausalt samband mellan kostnader för affärsresande och handel använder jag mig av liberaliseringen av det sovjetiska luftrummet år 1985 som ett naturligt experiment. Denna liberalisering innebar en kraftigt minskad restid mellan Europa och Östasien och sammanföll med en betydande ökning av handel mellan dessa regioner.

Eftersom kostnad för affärsresande varierar över tid kan jag kontrollera för konstanta landparsspecifika aspekter så som språkbarriärer och kulturella skillnader. Jag visar att sambandet mellan kortare restid och ökad handel även håller för varor som typiskt sett inte transporteras med flyg. Således drivs inte resultaten av lägre kostnader för varutransporter med flyg. Jag visar också att högteknologiska varor, som bör vara mer beroende av affärsresande, påverkades mer av kortare restider jämfört med enklare varor.

I studien uppskattar jag att kostnader för affärsresande kan förklara omkring 85 procent av de handelsfriktioner som uppstår till följd av geografiska avstånd. Detta är mig veterligen den första studien som empiriskt kan förklara en stor andel av de handelskostnader som beror på geografiska avstånd.

Studiens slutsatser har också betydande implikationer för policy. Resultaten antyder dels att infrastrukturinvesteringar som ökar människors rörlighet kan ha betydande effekter på handel, dels att de reserestriktioner som införts för att minska spridningen av covid-19 kan komma att få betydande negativa konsekvenser för världshandeln.


IFN Working Paper nr 1355, "The Importance of Business Travel for Trade: Evidence from the Liberalization of the Soviet Airspace", är författat av Bengt Söderlund, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Bengt Söderlund, bengt.soderlund@nek.lu.se, om du vill veta mer.


Referens:

Söderlund, Bengt (2020), "The Importance of Business Travel for Trade: Evidence from the Liberalization of the Soviet Airspace". IFN Working Paper No. 1355. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se