Working Paper No. 1356

A Stranger Thing? Sweden – The Upside Down of Multilevel Trust

Svenskar litar mindre på kommuner än på staten

Publicerad: 24 september 2020Antal sidor: 18Nyckelord: Trust; Multi-level trust; Accountability; Impartiality; Corruption; Local government; Decentralisation; Sweden JEL-koder: D02; H70

A Stranger Thing? Sweden – The Upside Down of Multilevel Trust Gissur Erlingsson


Flera internationella studier har funnit att i de flesta länder så litar människor mer på sina kommuner än på staten och dess institutioner. I denna uppsats visar jag att Sverige avviker från det internationella mönstret: Svensken litar avgjort mindre på kommunerna än på institutioner på riksnivån.

Teoretiskt är sambandet mellan närhet och medborgarnas tillit intuitivt lätt att förstå. Vägarna in till beslutsfattare – politiker, tjänstemän och gräsrotsbyråkrater i verksamheter – är många, och beslutsfattarna kan i regel nås snabbt och enkelt. Omvänt antas att rikspolitiken upplevs som avlägsen, abstrakt och krånglig att nå och därigenom svår att påverka.

Sverige avviker från etablerat mönster
Mot bakgrund av att ett par opinionsmätningar på 1990-talet fann att Sverige avvek från det internationella mönstret, granskar föreliggande studie det svenska fallet närmare. Uppsatsen undersöker hur svenskens tillit till kommuner respektive institutioner på riksnivå sett ut under perioden 1999–2019. Med hjälp av tidsserier från SOM-institutet visas att Sverige tydligt avviker från såväl det internationella mönstret som teoretiska förväntningar.

De senaste åren har svensken börjat misstro kommunpolitiker mer än rikspolitiker. Kommunstyrelser åtnjuter systematiskt lägre förtroende än riksdag och regering. Medborgarna är i regel nöjdare med hur demokratin i riket fungerar jämfört med hur den upplevs fungera i kommunerna. Till detta kommer att svensken anser att korruption är vanligare förekommande på kommunnivån, något som också avviker från hur det brukar se ut i andra länder.

Svagare förutsättningar för ansvarsutkrävande?
Resultaten är förbryllande. Genom att närmare granska ett så pass avvikande fall som Sverige är det tydligt att de etablerade antagandena är grovt förenklade. Tron att decentralisering och närhet övertrumfar centralisering och avstånd tar inte hänsyn till viktiga resultat i den forskning som jämför länder: institutioners kvalitet – präglade av framför allt transparens, opartiskhet och rättssäkerhet – spelar stor roll för om människor ska lita på dem. Detta bör rimligen spela roll när medborgare utvärderar lokala kontra centrala institutioner inom ett och samma land. ­

I det ljuset är det uppenbart att de svenska kommunernas institutioner är av lägre kvalitet än de svenska riksinstitutionerna. Detta förklaras av att de förra tycks försvåra granskning och ansvarsutkrävande samt ständig löper en risk att få sina förvaltningar politiserade. Orsakerna till detta spåras framför allt till den gemensamma valdagen, att kommunala revisorer saknar formellt oberoende, att lokal mediebevakning har brister samt att relationen mellan politik och förvaltning i allt väsentligt är oreglerad. Om institutioners kvalitet är betydelsefull för tilliten framstår det empiriska resultatet att svensken litar mindre på kommuner än på staten som väsentligt mindre gåtfullt.


IFN Working Paper nr 1356, "A Stranger Thing? Sweden – The Upside Down of Multilevel Trust", är författat av Gissur Ó Erlingsson, Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författaren, gissur.erlingsson@liu.se, om du vill veta mer.


Referens:

Erlingsson, Gissur Ó (2020), "A Stranger Thing? Sweden – The Upside Down of Multilevel Trust". IFN Working Paper No. 1356. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se