Working Paper No. 1358

Robust Inference in Risk Elicitation Tasks

Hur ser sambandet mellan kognitiv förmåga och riskattityder egentligen ut?

Publicerad: 28 september 2020Antal sidor: 36Nyckelord: Risk preference; Cognitive ability; Experiment; NoiseJEL-koder: C81; C91; D12; D81

Robust Inference in Risk Elicitation Tasks Ola Andersson, Håkan J. Holm, Jean-Robert Tyran och Erik Wengström


Vi fattar riskfyllda beslut varje dag. Tidigare studier har tytt på att personer med hög kognitiv förmåga fattar mer riskfyllda beslut. I denna studie visar vi att detta samband är falskt. Personer med hög kognitiv förmåga gör i stället färre misstag och inget samband finns mellan kognitiv förmåga och riskfyllt beteende.

En central fråga inom ekonomisk forskning är vad som förklarar varför personer fattar riskfyllda beslut. Tillsammans med kön och ålder har kognitiv förmåga lyfts fram som potentiella förklaringar. Tidigare studier indikerar att personer med hög kognitiv förmåga fattar mer riskfyllda beslut i experimentella situationer med faktiska pengar.

I dessa studier låter man personer fatta en uppsättning beslut mellan mer eller mindre riskfyllda lotterier. Genom att studera hur personerna väljer kan man uppskatta deras attityd till risk och med information om t.ex. kognitiv förmåga kan man se hur denna samvarierar med riskattityder. Ett potentiellt problem är att personer med låg kognitiv förmåga har svårare att bedöma riskfyllda beslut, vilket leder till att de i större utsträckning gör beslutsmisstag. Om man inte tar hänsyn till dessa misstag när man uppskattar individers riskattityder kan detta leda till felaktiga slutsatser.

Experimentella data från Danmark
I denna uppsats formulerar vi en teoretisk modell där personer med låg kognitiv förmåga är mer benägna att göra misstag när de fattar riskfyllda beslut. Vi visar att, beroende på vilka riskfyllda beslut som individerna möter, en person med låg kognitiv förmåga kan fatta beslut som tyder på lägre eller högre risktolerans än en person med hög kognitiv förmåga, trots att de båda har samma sanna riskattityd.

Vi genomför också två ekonomiska experiment på ett stort urval av den danska befolkningen. Vi finner att det finns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan kognitiv förmåga och sannolikheten att göra misstag men inget samband mellan kognitiv förmåga och riskattityd.

Viktiga policyimplikationer
Information om vad som förklarar riskfyllt beteende har viktiga policyimplikationer. Om det positiva sambandet mellan kognitiv förmåga och riskfyllt beteende i tidigare forskning är sant, finns inget mandat för inblandning i hur personer tar riskfyllda beslut. Alla individers beslut reflekterar då deras riskattityd och personer med hög kognitiv förmåga har högre risktolerans. Men om sambandet är falskt, vilket vi alltså visar i vår studie, finns ett mandat för inblandning då personer med låg kognitiv förmåga gör fler misstag och har svårt att ta beslut som är i linje med deras riskattityder och således går miste om välbefinnande. För att minska denna välfärdsförlust kan policyprogram med syfte att öka befolkningens finansiella förståelse och räknefärdighet vara lämpliga och kanske speciellt om de är riktade till dem med låg kognitiv förmåga.


IFN Working Paper nr 1358, "Robust Inference in Risk Elicitation Tasks", är författat av Ola Andersson (IFN), Jean-Robert Tyran (Wiens universitet och Köpenhamns universitet), Erik Wengström (Lunds universitet och Hanken School of Economics, Finland) och Håkan J. Holm (Lunds universitet). Kontakta Ola Andersson, ola.andersson@ifn.se, om du vill veta mer. 


Referens:

Andersson, Ola, Håkan J. Holm, Jean-Robert Tyran and Erik Wengström (2020), "Robust Inference in Risk Elicitation Tasks". IFN Working Paper No. 1358. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Ola Andersson

Kontakt

Mobil: 070 432 2450
ola.andersson@nek.uu.se

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se