Working Paper No. 1372

Labor Market Integration of Low-Educated Refugees: RCT Evidence from an Ambitious Integration Program in Sweden

Ny arbetsmarknadsinsats ökade sysselsättningen bland flyktingar

Publicerad: 8 december 2020Antal sidor: 31Nyckelord: Refugee immigration; Integration; Randomized experiment; Labor market programJEL-koder: C93; J08; J15; J23; J61

Labor Market Integration of Low-Educated Refugees: RCT Evidence from an Ambitious Integration Program in Sweden Matz Dahlberg, Johan Egebark, Ulrika Vikman och Gülay Özcan


Denna uppsats utvärderar en ny arbetsmarknadsinsats som riktar sig till nyanlända flyktingar med låg utbildning. Vi finner stora positiva effekter på andelen sysselsatta. Bland deltagarna var det ca 30 procent som hade sysselsättning under första året efter insatsen, jämfört med ca 15 procent i jämförelsegruppen.

Efter den stora flyktingvågen till Europa under 2015 har frågan om nyanlända flyktingars integration diskuterats flitigt i flera länder. Ett flertal studier har visat att det tar lång tid för invandrare, och särskilt flyktingar, att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En viktig fråga för politiken är således vad som kan göras för att påskynda nyanlända flyktingars arbetsmarknadsetablering.

Många av de flyktingar som söker asyl i Sverige är lågutbildade. Eftersom låg utbildning är ett avgörande hinder för möjligheten att få ett jobb på svensk arbetsmarknad har idag stora grupper av nyanlända svårt att få sysselsättning. Att hitta verktyg för att påskynda arbetsmarknadsetableringen för flyktingar med låg utbildning är således extra utmanande.

Intensifierad insats
I denna uppsats utvärderar vi en ny insats i Göteborg som riktar sig till nyanlända lågutbildade flyktingar som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Insatsen består av tre huvudsakliga komponenter: (1) språkundervisning, (2) arbetspraktik med handledare och (3) matchning till en arbetsplats. En stor skillnad mot den ordinarie verksamheten på Arbetsförmedlingen är att aktiviteterna genomförs mycket mer intensivt. De olika momenten bildar en tydlig kedja av aktiviteter som hela tiden för deltagaren framåt, och att det redan från början finns ett uttalat slutmål för deltagarna – att bli matchad till ett jobb inom det yrke man utbildats till.

Insatsen är ett resultat av ett samarbete mellan Göteborgs stad, Arbetsförmedlingen i Göteborg, och ett kommunalt bostadsbolag i Göteborg. Bolaget hjälper till med att identifiera var på den lokala arbetsmarknaden det finns brist på arbetskraft, och bidrar med kunskap om vad som efterfrågas av arbetsgivare i form av språkliga, praktiska och sociala färdigheter.

Randomiserat experiment med positivt resultat
I studien följer vi de deltagare som påbörjade insatsen i maj 2017. Inför starten identifierades 140 potentiella deltagare – personer som var nyanlända, hade låg utbildning, och var inskrivna i etableringsprogrammet i Göteborg. Av de 140 potentiella deltagarna lottades 70 personer till behandlingsgruppen och 70 till en jämförelsegrupp. De som lottades till jämförelsegruppen fortsatte i Arbetsförmedlingens vanliga aktiviteter inom ramen för etableringsprogrammet. De som lottades till behandlingsgruppen fick istället erbjudande om att börja insatsen, och av dessa tackade 44 personer ja till att börja. Även de i behandlingsgruppen som tackade nej till insatsen fortsatte i den vanliga verksamheten. I studien jämför vi hur det går för de 70 personer som fick erbjudande om att starta (behandlingsgruppen) med de 70 personer som inte fick erbjudandet (jämförelsegruppen).

För att utvärdera insatsen använder vi data från Arbetsförmedlingens register. Vi följer studiepopulationen under två år och under dessa två år jämför vi, månad för månad, sysselsättningen i de två grupperna. Individerna i målgruppen är berättigade till många olika typer av subventionerade anställningar. I vår definition av sysselsättning inkluderar vi dock endast osubventionerade anställningar och nystartsjobb. Vi finner stora positiva effekter av insatsen på andelen sysselsatta: bland deltagarna var det ca 30 procent som hade sysselsättning under första året efter insatsen, jämfört med ca 15 procent i jämförelsegruppen. Vi visar också att jämförelsegruppen i högre utsträckning har anställningar med hög grad av subvention, framför allt extratjänster, under det andra året.


IFN Working Paper nr 1372, "Labor Market Integration of Low-Educated Refugees: RCT Evidence from an Ambitious Integration Program in Sweden", är författat av Matz Dahlberg, Uppsala universitet och IFAU; Johan Egebark, Arbetsförmedlingen och IFN; Ulrika Vikman, IFAU; och Gülay Özcan, Arbetsförmedlingen. Kontakta Johan Egebark, johan.egebark@ifn.se, om du vill veta mer.


Referens:

Dahlberg, Matz, Johan Egebark, Ulrika Vikman and Gülay Özcan (2020). "Labor Market Integration of Low-Educated Refugees: RCT Evidence from an Ambitious Integration Program in Sweden". IFN Working Paper No. 1372. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Johan Egebark

Kontakt

Tel: 0732 54 29 26
johan.egebark@ifn.se

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se