Working Paper No. 1374

Inequality, Relative Deprivation and Financial Distress: Evidence from Swedish Register Data

Relativ fattigdom ökar risken för överskuldsättning

Publicerad: 10 december 2020Antal sidor: 45Nyckelord: Inequality; Insolvency; Bankruptcy; Financial distress; Social interactionJEL-koder: D14; D31; D63; D91; E21

Inequality, Relative Deprivation and Financial Distress: Evidence from Swedish Register Data Paula Roth


Individer som är relativt fattiga i jämförelse med sin omgivning har högre sannolikhet att få skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Resultaten ligger i linje med teorier om social jämförelse, där individer jämför sig med andra med högre inkomster, vilket kan leda till en allt för hög konsumtion och en ökad risk för överskuldsättning.

Tidigare forskning baserad på aggregerade data visar ett positivt samband mellan ojämlikhet och insolvensnivåer. Förhållandet har förklarats med att individer jämför sig med andra i sin närhet och eftersträvar att ligga på samma konsumtionsnivå som genomsnittet i referensgruppen. Enligt teorier om social jämförelse minskar individer som bor i områden med hög ojämlikhet sina besparingar och ökar sin konsumtion. Med mindre besparingar ökar risken för betalningsproblem. Denna uppsats studerar insolvens på individnivå, vilket på grund av avsaknad av mikrodata inte har gjorts tidigare.

Unika data över obetalda skulder
Uppsatsen använder unika registeruppgifter om individuella registreringar av obetalda skulder hos Kronofogden samt data från befolknings- och skatteregister för att undersöka om ojämlikhet i individens jämförelsegrupp leder till en högre sannolikhet att bli insolvent. Olika mått på ojämlikhet används, liksom olika definitioner av gruppen som individer jämför sig med. Vi tar hänsyn till viktiga individuella bakgrundsfaktorer, som inkomster och utbildning.

Vi finner ett positivt och signifikant samband mellan en ökning av toppinkomsterna i en kommun och den individuella sannolikheten att bli insolvent. En tioprocentig ökning av inkomsterna i den 90:e percentilen, dvs. det inkomstsegment som innebär att 90 procent har en lägre inkomst, i en kommun ökar sannolikheten att bli insolvent med 12 procentenheter. Resultaten tyder dessutom på att det finns heterogena effekter, där personer med låg inkomst har högre sannolikhet att bli insolventa om de bor i kommuner med hög ojämlikhet.

Uppsatsen studerar även ett mått på inkomstavståndet till andra i individer i referensgruppen, så kallad relativ deprivation. Flera olika definitioner av referensgruppen – kommunen, grannskapet och arbetsplatsen – utnyttjas. Resultaten visar att minskning av individens relativa inkomst ökar sannolikheten för att bli insolvent. Det innebär att individer som är relativt fattiga i sin referensgrupp har en större sannolikhet att få betalningsproblem.

Könsskillnaderna visar sig vara stora. Trots att män och kvinnor är nästan lika representerade bland insolventa individer, är sambandet mellan relativ deprivation och insolvens tio gånger starkare för män. Den största effekten finns för ogifta män mellan 30 och 64 år.

Konsekvenser på mikro- och makronivå
Ökad konsumtion behöver i sig inte ha någon negativ inverkan på individernas välfärd. Däremot kan högre konsumtion och lägre besparingar öka risken för insolvens. Tidigare studier visar att individuell insolvens är skadlig för hälsa och arbetsmarknadsutfall. Att vara insolvent hämmar konsumtionsmöjligheterna och kan minska incitamenten att arbeta, eftersom en stor del av inkomsten går till återbetalning av skulder. Höga insolvensnivåer har även diskuterats som en av de främsta orsakerna till finanskrisen 2007–2008. De påtagliga konsekvenserna av individuell skuldsättning på såväl mikro- som makronivå gör det viktigt att förstå varför individer blir insolventa.


IFN Working Paper nr 1374, "Inequality, Relative Deprivation and Financial Distress: Evidence from Swedish Register Data", är författat av Paula Roth, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Paula Roth, paula.roth@ifn.se, om du vill veta mer.


Referens:

Roth, Paula (2020). "Inequality, Relative Deprivation and Financial Distress: Evidence from Swedish Register Data". IFN Working Paper No. 1374. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se