Working Paper No. 1375

Have You Benefited from the Tax Reforms? The Distribution of Tax Payments in Sweden after Three Decades of Tax Changes

Skatteändringarna sedan ”århundradets skattereform” har främst gynnat låginkomsttagare och dem med toppinkomster

Publicerad: 11 december 2020Antal sidor: 27Nyckelord: Tax burden; Tax distribution; Tax reformJEL-koder: D63; H23; H24

Have You Benefited from the Tax Reforms? The Distribution of Tax Payments in Sweden after Three Decades of Tax Changes Åsa Hansson


Även om inte hela skattesystemet reformerats sedan ”århundradets skattereform” 1991, har många skatteförändringar gjorts sedan dess. Denna uppsats studerar hur dessa har påverkat skattebetalningar över inkomstfördelningen. Individer i de lägre delarna av inkomstfördelningen samt i den absoluta toppen har fått de största skattesänkningarna.    

Just nu förs en intensiv debatt om behovet av en genomgripande skattereform. Den senaste stora skattereformen, ”århundradets skattereform”, gjordes för 30 år sedan. Även om det inte skett någon reform av hela skattesystemet sedan dess, har ett stort antal förändringar gjorts och skattekvoten har minskat med mer än 5 procentenheter. Exempel på större förändringar som sänkt skattekvoten är borttagande av förmögenhets- och arv- och gåvoskatten, lägre fastighetsskatt och införandet av jobbskatteavdrag. Andra förändringar har höjt skattebördan, t.ex. successivt högre kommunala skattesatser.

Denna uppsats syftar till att besvara ett antal frågor relaterade till skatteförändringarna. Hur har dessa skatteförändringar påverkat skatten som individer betalar? Är det främst hög- eller låginkomsttagare som gynnats av skatteförändringarna?

Lägre total skattekvot – men högre skatt på arbete
I uppsatsen används registerinformation om skattebetalningar och inkomster för ett representativt urval av Sveriges befolkning. Datamaterialet möjliggör undersökning av hur skattebetalningar – dels totalt, dels uppdelat på olika skattebaser – har förändrats över inkomstfördelningen under 1990–2016. Studien finner att det framför allt är i den nedre delen och i den absoluta toppen av inkomstfördelningen som den totala skattebördan, dvs. skattebetalningar som andel av disponibel inkomst, minskat mest.

Trots att den totala skattekvoten alltså minskat med drygt 5 procentenheter, har skatt på arbetsinkomster som andel av både disponibel inkomst och arbetsinkomst ökat något. Förändringarna i arbetsinkomstskatt är dock ojämnt fördelade.  Individer i den nedre delen av inkomstfördelningen, här definierat som de 20 procenten som har lägst inkomst, har fått sänkt skatt på arbetsinkomster som andel av disponibel inkomst, sannolikt på grund av jobbskatteavdrag. Även för toppinkomsttagare, dvs. de 3 procenten som har högst inkomst, har arbetsskattens andel minskat. Däremot betalar individer i de övriga, mellanliggande delarna av inkomstfördelningen mer i skatt på arbete, både som andel av disponibel inkomst och arbetsinkomst 2016 än de gjorde 1995.

Ökade kapitalinkomster och lägre skatt i den absoluta toppen
Högre upp i den absoluta toppen, de 2 procenten med högst inkomst, är den totala skatten 2016 regressiv. Det innebär att skatten som andel av disponibel inkomst sjunker med disponibel inkomst. De med de allra högsta inkomsterna betalar således inte bara mindre i skatt som andel av disponibelinkomst 2016 jämfört med 1995, utan de betalar även mindre än dem som har lägre inkomster 2016. Detta beror på att andelen kapitalinkomster har ökat markant i den absoluta toppen och att dessa inkomster beskattas lägre än arbetsinkomster.        


IFN Working Paper nr 1375, "Have You Benefited from the Tax Reforms? The Distribution of Tax Payments in Sweden after Three Decades of Tax Changes", är författat av Åsa Hansson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Åsa Hansson, asa.hansson@nek.lu.se, om du vill veta mer.


Referens:

Hansson, Åsa (2020). "Have You Benefited from the Tax Reforms? The Distribution of Tax Payments in Sweden after Three Decades of Tax Changes". IFN Working Paper No. 1375. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Åsa Hansson

Kontakt

Tel: 046 222 8674
Mobil: 070 958 4889
asa.hansson@nek.lu.se

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se