Working Paper No. 1377

The Comparative Impact of Cash Transfers and a Psychotherapy Program on Psychological and Economic Well-being

Ökad inkomst förbättrar mental hälsa

Publicerad: 7 januari 2021Antal sidor: 89Nyckelord: Unconditional cash transfers; Psychotherapy; Randomized experimentJEL-koder: C93; O12; D90

The Comparative Impact of Cash Transfers and a Psychotherapy Program on Psychological and Economic Well-being Johannes Haushofer, Robert Mudida och Jeremy Shapiro


Personer med låga inkomster har ofta psykiska problem. Vi undersöker om detta är ett orsakssamband med hjälp av ett experiment i Kenya. Det visar att förbättringar av människors ekonomiska situation, till skillnad från ett psykoterapiprogram, ledde till stora förbättringar av mental hälsa.

Psykiska problem förorsakar betydande ekonomiska förluster i Sverige och andra länder. Personer längst ner i inkomstfördelningen påverkas särskilt starkt: depression, ångest och andra störningar är mycket vanligare bland låginkomstgrupper. Orsakssambandet kan troligtvis gå i båda riktningarna: Å ena sidan kan bristande mental hälsa leda till låg produktivitet, å andra kan en ogynnsam ekonomisk situation, t.ex. arbetslöshet, orsaka psykiska problem.

Denna uppsats bygger på ett stort fältförsök i Kenya som analyserar i vilken riktning orsakssambandet går. En behandlingsgrupp av låginkomsttagare och företagare fick antingen en stor ovillkorlig kontantöverföring på 1100 USD, ett fem veckors psykoterapiprogram eller båda interventionerna.

Psykoterapiprogrammet var en högkvalitativ intervention som utvecklades av WHO speciellt för låginkomstgrupper. En kontrollgrupp fick ingen intervention. Ett år senare jämfördes resultaten från de fyra grupperna för att bedöma vilken av interventionerna som var mest framgångsrik.

Kontantöverföringar förbättrade välbefinnandet
Kontantöverföringen förbättrade de flesta utfallsvariabler kraftigt: familjer som fick pengar hade högre inkomster och konsumtion och deras mentala hälsa förbättrades dramatiskt.

Däremot uppvisade de som genomgick psykoterapiprogrammet inga förbättringar, vare sig i mental hälsa eller i ekonomiska utfall. Detta gäller även för dem som hade de allvarligaste psykiska problemen i början av studien. Inget tyder på stora tidiga effekter som sedan blev mindre med tiden. Den kombinerade interventionen hade liknande effekter som enbart kontanter.

Således var psykoterapiprogrammet inte särskilt framgångsrikt för att förbättra livet för låginkomsttagare och företagare, medan kontantöverföringar hade stora positiva effekter. Eftersom kontantöverföringarna var billigare än psykoterapin, var de också mer kostnadseffektiva.

Resultaten betyder inte nödvändigtvis att psykoterapi inte fungerar. Men det kan betyda att kortvariga allmänna program som inte är inriktade på ett visst problem inte är särskilt effektiva. Att förbättra människors ekonomiska förhållanden kan därför vara ett kraftfullt sätt på vilket politiska beslutsfattare och företagsledare kan förbättra både ekonomiskt och psykologiskt välbefinnande.


IFN Working Paper nr 1377, "The Comparative Impact of Cash Transfers and a Psychotherapy Program on Psychological and Economic Well-being", är författat av Johannes Haushofer,  Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Robert Mudida, Strathmore Business School, och Jeremy Shapiro, Busara Center for Behavioral Economics. Kontakta Johannes Haushofer, johannes.haushofer@ne.su.se, om du vill veta mer.


Referens:

Haushofer, Johannes, Robert Mudida and Jeremy Shapiro (2020). "The Comparative Impact of Cash Transfers and a Psychotherapy Program on Psychological and Economic Well-being". IFN Working Paper No. 1377. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics.

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se