Working Paper No. 1379

Obfuscation and Rational Inattention in Digitalized Markets

Digitalisering kan bidra till mindre komplexa prismodeller – men det räcker inte alltid

Publicerad: 20 januari 2021Antal sidor: 33Nyckelord: Rational Inattention; Obfuscation; Price Competition; Digitalized MarketsJEL-koder: D11; D21; D43

Obfuscation and Rational Inattention in Digitalized Markets Aljoscha Janssen och Johannes Kasinger


Branscher med komplexa prismodeller och höga informationskostnader har generellt högre prisnivå. Digitalisering kan bidra till ökad transparens och därmed ökad konkurrens och konsumentnytta. Vi visar detta i en teoretisk modell, exemplifierad med den svenska mobilabonnemangsmarknaden. Modellen visar att digitalisering inte alltid räcker.

När informationskostnader för konsumenter är höga kan företag, särskilt de som är välkända för konsumenterna, använda sig av komplicerade och otydliga prisstrukturer och på så sätt höja totalpriset för konsumenterna. Om informationskostnaderna sjunker och transparensen på marknaden ökar minskar den möjligheten.

Denna studie utvecklar en modell för att förklara sambanden, och exemplifierar med den svenska mobilabonnemangsmarknaden. Denna har förändrats i viktiga avseenden under de senaste 20 åren. Marknaden har digitaliserats och fasta priser har blivit vanligare i förhållande till tidigare mer komplicerade prismodeller.

Två motpoler av jämviktstillstånd
Vi utvecklar en teoretisk modell för en marknad med två konkurrerande företag, vilka i det första skedet beslutar om de ska upprätta komplexa eller enkla prisstrukturer. I det andra skedet kan företagen gå in i priskonkurrens med motparten. Ju mer komplicerade prisstrukturer, desto högre informationskostnad för konsumenterna.

När båda företagen väljer komplexa prismodeller hamnar prisnivån i ett högre jämviktsläge. Huruvida detta kan ske beror dock på i vilken grad komplexiteten ökar konsumenternas informationskostnad; om det är billigt (enkelt) för konsumenter att förstå den underliggande prisstrukturen, kan företagen inte ta ut höga priser. De väljer då istället en transparensjämvikt, med mindre komplicerade prismodeller. Vi argumenterar för att förenklingen av prismodeller på den svenska mobilabonnemangsmarknaden är kopplad till digitaliseringen av densamma, och den medföljande lägre informationskostnaden för konsumenter.

Tidigare uppfattning om företagen påverkar konsumenter
Vår modell visar också att konsumenters tidigare uppfattning om de båda företagen påverkar vilket jämviktstillstånd vi får. Framförallt när konsumenternas kännedom och uppfattning om företagen skiljer sig markant åt väljer det mindre kända företaget att använda sig av en mer transparent prismodell med lägre priser. Detta företag tjänar inte på att använda en komplex prisstruktur, då konsumenterna väljer bort det till fördel för det företag de har bättre kännedom om. Det uppstår då en fördel för transparensjämvikt. Detta spelar stor roll i mobilabonnemangsbranschen, eftersom det ofta är komplicerat att byta leverantör, och många konsumenter har starka preferenser.

Komplexa prisstrukturer hämmar konkurrensen
Slutsatsen att mer komplexa prisstrukturer ökar kostnaden för konsumenter att ta till sig information om faktiska priser och abonnemangserbjudanden, vilket i sin tur begränsar konkurrensen, talar för ökad marknadsreglering. Vissa branscher, såsom den svenska mobilabonnemangsmarknaden, har sett en utveckling mot mer transparenta prisstrukturer, lägre priser, och högre konkurrens. Vi anser att detta är kopplat delvis till att digitaliseringen bidragit till lägre informationskostnader för konsumenter.

Men digitalisering räcker inte alltid för att åstadkomma denna förändring. Vi lanserar två policyförslag; att sänka informationskostnaderna för konsumenterna, samt att öppna för mer variation i välkändhet och preferenser bland marknadsaktörer, t.ex. genom att underlätta för nya aktörer att inträda på marknaden. Båda dessa åtgärder bör bidra till en lägre nivå av komplexitet och otydlighet i prisstrukturer under marknadsjämvikt.


IFN Working Paper nr 1379, "Obfuscation and Rational Inattention in Digitalized Markets”, är författat av Aljoscha Janssen, Singapore Management University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Johannes Kasinger, Goethe University Frankfurt och Leibniz Institute for Financial Research (SAFE). Vill du veta mer? Kontakta Aljoscha Janssen på e-post: ajanssen@smu.edu.sg


Referens:

Janssen, Aljoscha and Johannes Kasinger (2021), "Obfuscation and Rational Inattention in Digitalized Markets". IFN Working Paper No. 1379. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Vägar till ett uthålligt EU. Europaperspektiv 2021

EU-perspektiv-2021-Ett-uthålligt-EU


Utmaningarna och frågorna är många: Vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, Vägar till ett uthålligt EU. Läs mer.

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se