Gruppbild på deltagarna i årets konferens.
Programmet fokuserar på att belysa de ekonomiska grundförutsättningar – exempelvis former för bolagsägande, skattesystem och allmänna institutioner – som kan bidra till att skapa ett entreprenörskap med såväl omställningskraft som motståndskraft och som driver hållbar tillväxt. Årets IFN-konferens fokuserade på regleringar, industripolitik och konkurrenspolitik i den AI-baserade gröna omställningen av näringslivet.
Flera bidrag belyste hur styrning och incitament påverkar investeringar och beteenden. Emmanuelle Auriol, Toulouse School of Economics, presenterade resultat från en studie om offentlig-privata partnerskap i infrastrukturinvesteringar och visade hur omförhandlingar kan minska investerares initiala risk och därmed öka välfärden, förutsatt att dessa omförhandlingar endast sker vid mycket oförutsägbara ekonomiska chocker.
Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm, presenterade en teoretisk modell som visar hur förbättrad mätning av arbetsresultat i företag genom ökad användning av artificiell intelligens (AI) kan minska risken för ineffektivitet samt öka produktivitet och löner i både stora och små företag, samtidigt som arbetskraftens löneandel av det totala överskottet i ekonomin kan minska.
Joacim Tåg, IFN, presenterade nya empiriska resultat som visade att amerikanska riskkapitalister verksamma i det svenska näringslivet accepterar större och mer långvariga initiala förluster för att bygga upp försäljning i de start-ups de finansierar än vad svenska riskkapitalister gör. Dessa resultat kan förklaras av att amerikanska riskkapitalister har tillgång till mer finansiellt kapital och större nätverk, vilket minskar finansieringsriskerna.
Andra bidrag fokuserade på marknadsdesign, digitalisering och hållbar omställning. Tobias Kretschmer, Imperial College, beskrev resultat från en studie om så kallade bug bounty-program, ett system där organisationer belönar externa utvecklare för att hitta säkerhetsbrister i deras IT-system. Han visade att privata, inbjudningsbaserade program ofta ger högre kvalitet, medan öppna program bidrar med volym och är viktiga för plattformarnas livskraft.
Dora Simon, Universitetet i Stavanger, presenterade resultat från en kvantitativ internationell handelsmodell och förklarade hur högre koldioxidskatter kan minska de globala koldioxidutsläppen. Detta beror på att länder specialiserar sin produktion till branscher där den är mer klimateffektiv, vilket reducerar de globala utsläppen, medan handelsvolymerna påverkas endast marginellt.
Ye Zhang, Handelshögskolan i Stockholm, presenterade resultat från ett experiment där investerare och entreprenörer fick interagera och visade att både entreprenörer och investerare var positiva till ett miljöfokus, men att ett alltför starkt miljöfokus hos motparten minskade deras intresse för samarbete.
Hans Hvide, Universitetet i Bergen, presenterade resultat som visade att lokal bredbandsutbyggnad i Norge ökade det lokala nyföretagandet, särskilt i ICT-intensiva sektorer, och att nystartade företag investerade mer i kompletterande kapital än etablerade företag.
Lars Persson, IFN, redogjorde för arbetet i den svenska Produktivitetskommissionen, som lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2025. Bland kommissionens förslag fanns förenklade regleringar, effektivare organisering av den offentliga sektorn, förstärkt konkurrenstillsyn, stärkta drivkrafter för kompetensutveckling samt krafttag mot organiserad brottslighet.
Pehr-Johan Norbäck, IFN, studerade hur införandet av ett nytt regulatoriskt verktyg för förenklad användning av ny teknik – så kallade regulatoriska sandlådor – påverkar innovations- och kommersialiseringsdynamiken i näringslivet. Han förklarade att införandet av regulatoriska sandlådor framför allt kan leda till ökad kommersialisering genom försäljning till etablerade företag, eftersom informationsproblemen på innovations- och start-up marknaden minskar.
Gustav Martinsson, Stockholms universitet, presenterade resultat från en studie om hur koldioxidskatter påverkar utsläppsminskande investeringar och visade att investeringarna ökar avsevärt i högutsläppande företag, men inte i lågutsläppande företag. Vidare fann studien att dessa investeringar till stor del finansieras genom lägre utdelningar till aktieägarna.
Avslutningsvis presenterade Jacob Lundberg, IFN, forskning om den svenska bolagsskattereformen 1985, då de kommunala bolagsskattesatserna avskaffades och bolagsskatten blev nationell. För företag som fick en skattesänkning, jämfört med liknande företag som inte fick en skattesänkning, kunde en ökning i antalet arbetsställen observeras, men ingen skillnad noterades i den aggregerade sysselsättningen. De större företagen ökade dock både antalet arbetsställen och antalet anställda.