IFN i media

Barometern skriver i en ledare att I stället för genomtänkta och koncentrerade angrepp ägnar sig socialdemokraterna åt "ett osystematiskt skjutande på alla möjliga angreppsmål, verkliga såväl som inbillade". Tidningen förklarar att de svenska stats­finansernas styrka ignoreras av S. "Istället antyds att Sverige är på väg åt samma håll som Grekland. Som Assar Lindbeck [IFN] påpekade häromdagen är dock denna tolkning närmast humoristisk i sin felaktighet. Detta är ju oerhört starka statsfinanser, och att kalla det någonting annat är att missa situationen”, sa han till SVT."

Socialdemokraterna kritiseras för att vilja göra en icke-fråga till en valfråga. Det handlar naturligtvis om statens budgetunderskott, skriver UNT. Tidningen hänvisar till en intervju med Assar Lindbeck, IFN, i vilken han tog avstånd från S:s beskrivning av verkligheten: "Lindbeck sade: ”Det är oerhört starka statsfinanser och att kalla det något annat är att missa situationen.' Kask var inne på samma linje: 'Det är att lura väljarna, kan man säga, i Sverige har vi goda statsfinanser.' Han betecknade även underskottet som en 'icke-fråga'."

De 50 bäst betalda näringslivstopparna tjänar i snitt 46 gånger mer än en industriarbetare, skriver TT i en nyhetsartikel. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas om att klyftorna både vad gäller löner och sammanlagda inkomster har ökat i Sverige sedan 1980-talet: "Det har det gjort i alla länder i västvärlden men procentuellt sett har det ökat mer i Sverige. Vi började dock på en mycket låg nivå när de låg som lägst runt 1980."

Moderaterna vill inte sänka några skatter under hela nästa mandatperiod, noterar Sydsvenskan i en ledare. Tidningen skriver: "I helgen fick Moderaterna dessutom tungt stöd för sin politik från nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]. Han slog fast att regeringen gjort helt rätt som budgeterade med underskott under de dåliga åren."

Journalisten Maciej Zaremba har hållit ett anförande under rubriken ”Hur får vi en bättre sjukvård?” på ett seminarium som arrangerades av ”Leading Healthcare”. Sjuhusläkaren.se återger delar av talet. Zaremba hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som han förklarar "har noterat att Sverige gjort en mental U-sväng när det gäller människosynen. På 70-talet antog de styrande att alla människor vägleddes av inre motivation. De skulle göra sitt bästa oavsett vilken lön de hade eller om någon brydde sig om resultatet. I dag är det rakt tvärtom.

I ett debattinlägg i Länstidningen Östersund skriver Terese Bengard (S), Kommunalråd, och Anders Ljung, ordf. Fors Företagarförening, om flytten från landsbygden. Deras utgångpunkt är tv-programmet Rakt på där Magnus Henrekson, IFN, deltog: "Ett fungerande inland avlastar trycket på storstadsregionerna. Det är många som har svårt att hålla med Magnus Henrekson om den ekologiska urbaniseringen. Infarkten i stockolmstrafiken talar sitt tydliga språk."

I en huvudledare skriver Sydsvenskan om LO som ett nytt parti, som kan bli en kvarnsten kring Löfvens hals: "När LO kastat sig in i politiken har det ofta följts av socialdemokratiska valnederlag," skriver Peter T. Ohlsson. Han påminner bland annat om löntagarfondsstriden: "Meidner hade undantagit mindre företag. Det ville LO inte höra talas om. LO-kongressen 1976 beslutade att alla företag skulle omfattas av fondsystemet. Vettlösa angrepp riktades mot socialdemokrater som var kritiska till fonderna, främst nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]; i ordvändningar som hämtade från en kinesisk revolutionstribunal stämplades han som ”arbetarklassens gissel”."

Socialdemokraterna får hård kritik för sin attacker på regeringen att denna ska ha misskött de offentliga finanserna, förklarar SVT. Assar Lindbeck, IFN, kommenterar och säger att Sverige tvärtom har "oerhört starka statsfinanser" och "ett mycket lågt budgetunderskott".

I en ledare skriver Gefle Dagblad om integration på arbetsmarknaden. Kommentaren bygger på forskning av Andreas Bergh, IFN, som i en debattartikel förklarat att "fackföreningarna bör fundera över varför de länder där facken genom kollektivavtalen är som starkast tycks vara de länder där utlandsfödda har svårast att få jobb. Rimmar det med ambitionen att facket ska stå på de svagas sida?" Det är en beklämmande fråga, skriver Gefle Dagblad och undrar ifall det verkligen finns en sådan ambition.

I ett debattinlägg i Skövde Nyheter skriver PRO Skövde att kommunen "borde satsa mer på äldreomsorgen och mindre på jippon". Man hänvisar till en kolumn av Andreas Bergh, IFN, i Svenska Dagbladet.

I en ledare i Arbetet skriver Jona Elings om att barn borde ha mer makt över sina liv. Han beklagar konsumtionssamhällets makt över barnen. I detta sammanhang går han i polemik med Magnus Henrekson: "Barnen är förresten lata de med. Det är därför ungdomar är arbetslösa, för att de ligger och softar. Inte för att det inte finns jobb. Sveriges tyngsta ekonomiforskare enligt Svenska Dagbladet, Magnus Henrekson, förklarar den galopperande ungdomsarbetslösheten med att ”vanan att kavla upp ärmarna saknas”.

I en kolumn i Östran skriver Nils Fredrik Aurelius, tidigare riksdagsledamot M, att "i fråga om hyrorna har regeringen helt enkelt inte haft viljan och kraften. Ministern Attefall (KD) har på snart åtta år bara gjort det enklare att hyra ut bostaden i andra hand ... Snart kan det dock vara för sent – en eventuell röd-grön regering lär inte åstadkomma annat än skenåtgärder". Aurelius Så avslutar: "Assar Lindbeck, nestorn inom svensk nationalekonomi, får nog inte uppleva att hans förslag från sextiotalet blir verklighet. Bostadsbristen kommer med andra ord att bestå."

VA skriver: "Svenskt näringslivs ordförande Jens Spendrup hävdade att det saknades kompetenta kvinnor i näringslivet. Men forskare hävdar tvärtom att kvalificerade kvinnor får stå tillbaka för 'medelmåttiga män' - som inte ser problemet." Forskarna är bland andra Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. Den senare förklarar att "könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position".

"Regeringen vill sänka arbetsgivaravgiften ännu mer för ungdomar under 23 år. Vi vet sedan tidigare att hamburgerkedjan Max:s vd tillhör supportrarna. Men i övrigt? Hur stort är stödet bland myndigheter och forskare? undrar Länstidningen Östersund i en ledare. Tidningen hänvisar bland annat till en IFAU-studie och citerar Johan Egebark som är affilierad till IFN. Han säger att "tidigare forskning visar små eller inga effekter av sådana här sänkningar".

Välfärden får mer resurser än någonsin. Men det räcker ändå inte - kostnadskrisen är på väg eftersom kraven och välfärdskostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, skriver dagens Samhälle som låtit ekonomireporter Måns Wikstrand djupdyka i siffrorna. Han har bland annat talat med Andreas Bergh, IFN, som förklarar att "De svenska välfärdsutgifterna närmar sig snittet bland OECD-länderna, Sverige är inte längre lika enastående, vi ligger i klungan nu. Men det beror mest på att snittet ökar me­dan Sverige står still".

Med anledning av tv-programmet Rakt på skriver SVT Nyheter om urbanisering: Magnus Henrekson [IFN] menar att det också finns positiva sidor av en fortsatt urbanisering och att det inte är självklart att motarbeta den. "Ekologiskt är det fantastiskt. En människa som bor i en storstad gör av med oerhört mycket mindre energi och mycket mindre transportkoder. I och med att många bor tätt slås också kostnaderna ut på fler för infrastruktur, vatten och avlopp till exempel."

Axess TV sänder, i tre delar, ett seminarium som arragerades av Axess magasin i början av februari 2014. Professor Magnus Henrekson, IFN, talar om utanförskap i det andra programmet, sänds vid ett flertal tillfällen.

Magnus Henrekson i samtal om arbetslöshet, sysselsättning och utbildning i programmet Rakt på med Mats Knutson. Även Clas Olsson, tf generaldirektör Arbetsförmedlingen, deltog i diskussionen.

"Rasistiska arbetsgivare, för många invandrare eller för höga murar" frågar Eva Cooper i en ledare. Hon skriver: "Kanske det finns för många invandrare? Det är en annan vida spridd uppfattning om vad arbetsmarknadsgapet beror på. Forskaren Andreas Bergh [IFN] undersökte sådana typer av påståenden i en rapport publicerad av tankesmedjan Ecipe. Där visar han att vare sig andelen invandrare i befolkningen eller deras utbildningsnivå har betydelse för arbetsmarknadssegregationen. Länder med många invandrare har inte ett större utanförskap, och vice versa."

”Jag har svårt att se hur regeringen ska kunna vända utvecklingen i skolan”, säger Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, till Dagens Arena. Jonas Vlachos förklarar bland annat att "staten abdikerade starkt från sina uppgifter. Göran Perssons idé om hur decentraliseringen skulle gå till efterlevdes inte alls. Alla styrmedel, med riktade pengar från staten till skolan och tydliga behörighetsregler för lärare och uppföljning av resultat, struntade man i".

Bohuslänningen skriver i en ledare om det pågår nomineringsarbetet i partierna inför kommunvalet. Forskning från IFN nämns och Olle Folke, affilierad till IFN, citeras från en intervju i Ingenjören. Tidningen skriver: "En av forskarna Olle Folke intervjuades i tidningen Ingenjören nyligen och sammanfattade saken på följande dråpliga sätt: Könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position. Om man är en medioker ledare behöver man omge sig med sådana som är likadana för att överleva som ledare i gruppen".

I ett inlägg på DN Debatt skriver Peshwas Farik Saadon, juridikstudent och författare, om kvoten studenter som antas via högskoleprovet. En kvot som han anser alllt för hög. Han hänvisar till forskning av bland andra Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN. "Givet att en person med lägre betyg och högre resultat på högskoleprovet antas i stället för en person som enbart söker med sina betyg, kan man enligt Jonas Vlachos, ur forskningen läsa att det generellt sett dröjer längre tid för denna att erhålla examen."

Sverige toppar listan över utveckling i drygt 40 av världens största ekonomier. Det är det brittiska revisions- och konsultföretaget PWC, noterar Smålandsposten på ledarplats. Tidningen konsterarar vidare att det är förenat med vissa pedagogiska utmaningar att visa att Alliansens ekonomiska politik varit framgångsrik. "Andelen sysselsatta ligger kvar på samma nivå som 2006", förklarade Magnus Henrekson [IFN]. "Henrekson formulerar alliansens bedrift så här i den artikel han skrivit i senaste Axess Magasin: 'trots en snabbt stigande befolkning såväl totalt som i yrkesaktiv ålder har sysselsättningen hängt med befolkningsökningen'.”

I en ledare skriver Widar Andersson om regeringens sysselsättningspolitik och har som utgångspunkt en artikel av Magnus Henrekson, IFN, i senaste numret av magasinet Axess. Henrekson skriver bland annat, förklarar Folkbladet, att "alliansens bedrift" är att ha hållit uppe sysselsättningen. Trots att befolkningen ökat med 700 000 personer under det senaste decenniet så är andelen sysselsatta som andel av totalbefolkningen lika stor (45,7 procent) nu som vad den var 2006.

"När turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd reformerades för småföretagare ledde det till att arbetsproduktiviteten ökade med 2,5 procent eller mer" skriver tidskriften Entreprenör. Uppgifterna kommer från Carl-Magnus Bjuggrens, IFN, avhandling Family Matters – Essays on Family Firms and Employment Protection.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en kolumn i Svenska Dagbladet om risken med att kommuner gör "reklam" för sig själva: "Åtgärder för effektiv och opartisk kommunal byråkrati ger sannolikt inte samma omedelbara mediegenomslag som när exempelvis Katrineholm tog fram en kommunal popsång. Institutionell kvalitet känns onekligen en smula abstrakt i jämförelse med exempelvis Storsjöodjurscenter i Svenstavik där kameror riggats upp för att visa Storsjöns vattenliv live. Men på lite sikt gör det betydligt större nytta för kommuninvånarnas välfärd."

DN Ekonomi skriver om forskning av Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. "Könskvotering leder till högre kompetens hos män medan kvinnornas kompetens består. En förklaring är att kvoteringen gör det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position". DN citerar Olle Folke i tidningen Ingenjören: "Könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position. Om man är en medioker ledare behöver man omge sig med sådana som är likadan för att överleva som ledare i gruppen".

Kvotering av kvinnor leder till högre kompetens hos männen, skriver Ingenjören och hänvisar till forskning av Johanna Ricken, IFN och Olle Folke, affilierad till IFN. Olle Folke berättar för tidningen om studien och forskningsresultaten.

I PWC:s kundtidning Agenda nr 1 - 2014 intervjuas Carl-Magnus Bjuggren, som nyligen doktorerat, om familjeföretag. Han förklarar att "långsiktigheten och den känslomässiga relationen till företagandet tror jag ofta skiljer familjeföretagen från kollegorna med spritt ägande".

"Att Moderaterna i dag kan tala om problemen med att människor delas upp i kön är mycket positivt. Men det är synd att man bara ser politiska lösningar" skriver Johanna Möllerström [affilierad till IFN] och Carolin Dahlman på Brännpunkt i SvD. De menar "att man kan vara feminist och ändå inte ge uttryck för detta via en enda lag eller skattesubvention".

I en krönika i Metro skriver Johan Norberg att det börjar resas krav på återinförande av någon slags värnplikt. Han menar dock att värnplikt var dyrt för samhället: "Som ekonomen Niclas Berggren [IFN] skrev i en ledare i Ekonomisk Debatt är det kostsamt att ta alla unga män från utbildningar och arbetsmarknad precis när de behöver bygga sin kompetens. Studier visar att avskaffad värnplikt ökar tillväxttakten per arbetare med upp till en halv procentenhet. Man kan köpa många JAS-plan och stridsvagn 122 för de pengarna. "

Marika Formgren skriver i Axess magasin att "det galna kvartsseklets radikaler misslyckades med att avskaffa det personliga ägandet och förstatliga företagen. Men i den kulturella sfären står deras idéer fortfarande starka. Normbildningen blev också förstatligad under vänstervågen, och det har ingen senare regering försökt ändra på. Hon förklarar att integrationsminister Erik Ullenhag sagt att sju av tio jobb som tillkommit sedan 2006 har gått till invandrare. "Han blev kraftigt ifrågasatt av tunga bloggare" skriver Marika Formgren och namnger Tino Sanandaji, IFN.

Byggindustrin skriver i nr 3 2014 om hyresregleringen som enligt Assar Lindbeck, IFN, stegvis behöver avvecklas under ordnade former och med speciella stöd till låginkomsttagare. Byggindustrin fortsätter: "Men det räcker inte [enligt Assar Lindbeck]. Nyproduktionen av hyresrätter måste mångdubblas".

Magnus Henrekson, IFN, skriver om utbildning och utanförskap i Axess magasin nr 1 2014. Han förklarar att det inte finns något alexabderhugg i form av en särskild åtgärd som drastiskt minskar utanförskapet, men menar att ett första steg är att komma bort från utbildningsalarmismen.Han siar om hur Sverige kommer att se ut om 20 år: "Mitt grundtips är tyvärr att utanförskapet kommer att bestå i åtminstone nuvarande omfattning och ses som något normalt. Var och en får lära sig att hantera dess praktiska konsekvenser efter bästa förmåga. Tillvänjningen går snabbare än vad de flesta vill erkänna.

Expressen skriver om att allt fler svenska lanthandlare tvingas lägga ner. Tidningen citerar en artikel som tidigare publicerats i Dagens Nyheter. "Trenden ser likadan ut internationellt, i Storbritannien satsar livsmedelskedjan Tesco mer på de mellanstora mer centrala butikerna. Likadant gör amerikanska jätten Walmart."

'De har arbetat med mindre butikskoncept som Walmart Neighborhood Market eller Walmart Express och Sverige följer den trenden" förklarar Matilda Orth, IFN, i de båda artiklarna.

"Till skillnad från i amerikanska val påverkas inte valdeltagandet i Sverige av dåligt väder" skriver Forskning & Framsteg. En av forskarna bakom denna slutsats är Richard Öhrvall, IFN och SCB. Han förklarar: "Valdagen i USA är en vardag, vilket gör att många har mindre tid att gå till vallokalen och om det då regnar kan det påverka beslutet om att rösta eller inte. I Sverige och andra länder där valdagen infaller på en helgdag är det lättare att vänta några timmar om det skulle vräka ned."

I en krönika skriver Peter T Ohlson om att århundradets skattereform hackats sönder av mer än 500 olika ändringar. Han förklarar att "det hittills tyngsta inlägget i den diskussionen [om skatterna] är en antologi som utgavs i onsdags: En skattereform för 2000-talet. Två IFN-forskare är medförfattare: Åsa Hansson och Magnus Henrekson. Peter T Ohlson argumenterar för en brett politiskt förankrad skattereform.

Staffan Heimerson skriver i Aftonbladet om att Schweiz planerar hårdare lagstiftning mot invandrare. Han tar olika europeiska länder som exempel på en trend, bland annat Sverige och citerar Assar Lindbeck, IFN. Han menar att Lindbecks resonemang innebär att  "slutsatsen (fast den sägs inte öppet) är: Stäng gränserna".

Assar Lindbeck, IFN, talade nyligen på ett seminarium om bostadskrisen. DI skriver: "Hans utgångspunkt är att en successiv avveckling av hyreskontrollen är nödvändig men inte tillräcklig för att skapa en fungerande bostadsmarknad". Lindbeck förklarade att det även måste skapas en övertygelse hos privata byggherrar och finansiärer att de nya reglerna består i framtiden.

I en ledare kommenterar SvD att bostadsminister Stefan Attefall vill öka andrahandsuthyrning av bostäder.  Ledarskribenten fortsätter: "Det tycks inte spela någon roll hur många gånger ... Assar Lindbeck [IFN] upprepar att dagens hyresreglering inte fungerar och att den endast infördes som åtgärd under brinnande krig. De rödgröna partierna fortsätter envist att kämpa emot. Och detsamma gör Hyresgästföreningen."

I Kvällsposten har förts en debatt om elområden och elpriser. Pär Holmberg, IFN, skriver i ett inlägg att (S) valt en "mer populistisk linje" som innebär att elområden Malmö och Stockholm bör slås ihop. Holmberg menar att en "bättre och mindre äventyrlig lösning är i stället att kompensera elkonsumenter i södra Sverige genom att justera stamnätstarifferna".

Barnets bästa ges nu en tydligare vikt i asylprövningen, skriver Barometern i en ledarkommentar. Tidningen menar att asylpolitiken i vissa deklar görs alltmer generös men att lite görs för att fullfölja andra delar "som behövs för att helheten ska vara hållbar". Barometern fortsätter: "De gröna talar om öppna gränser och blundar för att en helt fri invandring kolliderar med välfärdsstaten, något som ekonomen Assar Lindbeck [IFN] nyligen uppmärksammade. Att en låglönesektor som saknar stöd i Sverige är en ofrånkomlig konsekvens av en obegränsad invandring talar för övrigt många rödgröna företrädare tyst om."

Maria Ludvigsson skriver på SvD:s  ledarsida om behovet av marknadshyror. Hon refererar till ett seminarium som arrangerats av den så kallade Bokriskommittén där även Assar Lindbeck, IFN, deltog: "Med pedagogiska diagram och exakta resonemang kunde Lindbeck beskriva vad bostadsbristen beror på liksom hur den skulle minska om prismekanismerna tilläts vägleda byggande och hyressättning."

23 år efter ”århundradets skattereform” har över 500 ändringar gjorts i skattesystemet. Höga marginalskatter är tillbaka, liksom osunda skatteskillnader mellan arbete och kapital. Därför behövs en rejäl skattereform, skriver Magnus Henrekson och Åsa Hansson, IFN, tillsammans med nio andra experter som författat kapitel i en nyutkommen bok.

Dagens Opinion förklarar att boken "En skattereform för 2000-talet" med bland andra Magnus henrekson och Åsa Hansson, IFN, som medförfattare initierats av fackförbundet Sveriges Ingenjörer, Industrivärlden och Carl Bennet AB, "som står bakom projektet och har anlitat redaktören Mats Bergstrand, tidigare redaktör för DN Debatt".
 

Med anledning av att antologin "En skattereform för 2000-talet" presenterades skriver DN Ekonomi om att förre finansministern Erik Åsbrink bland annat vill återinföra en "rimlig" fastighetsskatt. Tidningen förklarar att Magnus Henrekson var "rätt ljum inför kravet". Vid bokpresentationen förklarade han att "fastighetsskatten motsvarade bara en procent av BNP".

Dagens Industri skriver om antologin "En skattereform för 2000-talet" och menar att  "en blytung panel står enad bakom två kontroversiella förslag: Återinför fastighetsskatten och höj matmomsen". Tidningen citerar bland andra Åsa Hansson, IFN, och skriver att hon kallar en enhetlig momssats med en högre moms på mat för en ”nobrainer”. Med andra ord ett av de mer självklara inslagen i en skattereform.

Säger banken nej till att låna ut pengar? Då kan du via nätet be människor över hela världen att finansiera ditt projekt, skriver tidningen Råd & Rön nr 1, 2014. En av de som intervjuas i ämnet är Joacim Tåg, IFN. Han berättar bland annat om USA där det finns särskilda webbplatser där man på detta sätt investerar direkt i företag: "Det har varit mycket debatt om detta. I USA ger man i vissa fall till och med ränta på insatta pengar, och då börjar man verkligen närma sig bankverksamhet."

I en slutreplik skriver Gabriel Heller Sahlgren, och Henrik Jordahl, IFN, samt Philip Booth att huvudpoängen i deras resonemang "är att det tycks vara konkurrensen mellan olika skolor, inte de fristående huvudmännens motiv, som ger bättre skolresultat".

Östersunds-Posten skriver att "de åsikter Arbetsförmedlingens tillförordnade generaldirektör, Clas Olsson, framför i SVT:s program "Rakt på" sliter isär Sverige". Tidningen förklarar att Olsson uppmanar unga att flytta från landsbygden till större städer: "Magnus Henrekson, IFN, menar dessutom att det är ekologiskt bättre att avfolka landsbygden och i stället bygga ut storstadsregionerna."