IFN i media

Redan förra året föreslog Peter T Ohlsson på Sydsvenskan att en icke-politisk expert- och kriskommission med Lindbeckkommissionen – som leddes av nationalekonomen Assar Lindbeck; IFN – som förebild, tillsätts för att vända den svenska skolan på rätt köl. Han upprepar förslaget och skriver att det är en "demokratisk, ekonomisk och social ödesfråga för Sverige" att vända trenden i skolan. Han får medhåll av Peter Wolodarski i Dagens Nyheter 2013-12-08 och även av Helsingborgs Dagblad 21013-12-10.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika om att minimilön är på väg att införas i Tyskland. Han menar att "minimilönen är ett klassiskt exempel på förslag sprungna ur välvilliga politiska avsikter som får kontraproduktiva resultat". Andreas Bergh anser att arbetssökande bör ges fler rimliga alternativ till låglönejobben. En väg att gå, skriver han kan vara "att förbättra resurssvaga hushålls ekonomi genom exempelvis höjda barnbidrag eller sänkt skatt". 

Henrik Horn, IFN, kommenterar i Dagens Eko ett nytt globalt frihandelsavtal inom ramen för WTO. Han förklarade att avtalet sannolikt "har en positiv inverkan på förhandlingsatmosfären och visar att WTO inte är helt uträknad".

Regeringens statsning på två nya statliga riskkapitalbolag har blivit en dyr flopp, skriver DI. Roger Svensson, IFN, intervjuas och förklarar att staten har en roll att spela när det gäller innovationer, men då gäller det att gå in i rätt skede: "Varför ska staten gå in i verksamheter som marknaden lika väl kan finansiera eller rädda en massa dåliga affärsidéer" undrar han.

SVT skriver att "det fria skolvalet kan ha bidragit till att skapa 'elitskolor' – men ofta är det familjernas ekonomi och utbildningsnivån i upptagningsområdet som avgör". Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, menar att dessa skolor kan vara bra, men inte behöver vara ovanligt ”bra skolor”, utan att resultaten i hög grad kan förklaras av urvalet av elever. Han förklarar:  "i alla länder jag undersökt är familjebakgrunden den enskilt starkaste faktorn bakom skillnader mellan skolor och mellan elever"

DI intervjuar Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, angående hennes forskning om risktagande. Det visar sig att ju mer män vinner i någon form av tävling desto större risk är det att de förlorar nästa gång. När testosteronet ökar blir de mer benägna till större finansiellt rikstagande. "I varje valsituation kunde de antingen välja att få en säker summa eller medverka i ett 50/50-lotteri. Genom att studera hur de valde fick vi ett mått på deras preferenser för risktagande" förklarar Johanna Möllerström för DI.

I tidskriften Neo nr 6, 2013, skriver Tino Sanandaji, IFN, om bland annat Niall Fergusons påstående att arbetsmoralen är låg i Sverige och Tyskland jämfört med Sydkorea. Tino Sanandaji menar att arbetsmoral inte bara handlar om antalet arbetade timmar utan även om noggrannhet, interna normer, etc. Han skriver: "Stark arbetsmoral är en bidragande förklaring till att Tyskland trots färre arbetade timmar har bibehållit hög kvalitet i sin industriproduktion."

Gabriel H Sahlgren, som är affilierad till IFN, intervjuas i Business Insider, med anledning av den PISA-undersökning om skolresultat i bland annat Finland som publicerades 2013-12-03. Finland rankas som nummer 12 bland de undersökta länderna vilket är sämre än tidigare år. Gabriel Sahlgren påpekar att  "Finlands fan club" sällan nämner en annan undersökning den så kallade TIMSS som fokuserar mer på baskunskaper enligt läroplan.

DN refererar till en artikel i Dagens Industri som handlar om forskning av bland andra Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN. "Ökade doser av testosteron gör män mer benägna att ta större finansiella risker. "

Niclas Berggren, redaktör för Ekonomisk Debatt, skriver i en ledare om samhällets kostnader för allmän värnplikt. Han redogör för hur nationalekonomer studerat värnpliktens samhällsekonomiska kostnader, "vilka skiljer sig från och vida överstiger rent budgetmässiga kostnader". Han menar att det är "nyttig att känna till eftersom det alltjämt hörs krav – t ex på SvD:s ledarsida – om att värnplikten ska återinföras".

The Guardian skriver om den debatt som PISA-undersökningen (om skolresultat) väckt. Gabriel H Sahlgren, som är affilierad till IFN, kommenterar undersökningen med Finland som utgångspunkt. Finland har tidigare gjort betydligt sämre ifrån sig i den så kalla TIMSS-undersökningen. Varför frågar The Guardian. Gabriel Sahlgren menar att den finska läroplanen ignorerar mycket som inte testas i PISA,  och därför inte presterar bra på andra mått än just PISA.

I en ledare i Norrtelje Tidning resonerar skribenten om sannolikheten att Sverige ska få en så kallad stor koalition, det vill säga en koalitionsregering mellan kristdemokrater och socialdemokrater. I setta sammanhang nämns Assar Lindbeck, IFN. Tidningen menar att det "inte så konstigt att det finns förespråkare för en liknande koalition även i Sverige".

I ett debattinlägg skriver två rektorer att visst kan det behövas reformen men "det fria skolvalet är här för att stanna". I sammanhanget nämns skolforskarna Erik Lakomaa och Gabriel H Sahlgren, affilierad till IFN, som konstaterrat "att det är svårt att ge tydliga besked om skolvalets makroeffekter. Många reformer har genomförts på skolområdet de senaste decennierna, vilket försvårar jämförelser över tid. Men inget tyder på att de privata aktörerna raserat skolan, snarare tycks det enligt nämnda forskare finnas en viss positiv effekt".

Varför har börserna världen över blivit en mindre attraktiv plats för företag? Det är ämnet i Ekonomiekot Lördag. Gäster är Magnus Billing, vd för Nasdaq OMX, och Alexander Ljungqvist, professor vid Stern School of Business, New York University och affilierad till IFN. Hans forskning visar  att "allt färre företag börsnoteras, och att det totala antalet bolag på börserna minskat dramatiskt dom senaste åren".

Börschefen Magnus Billing intervjuas av DI som samtidigt skriver att "börsen som handelplats sågas av finansprofessorn Alexander Ljungqvist". Ljungqvist, som är affilierad till IFN, deltog i ett seminarium i Stockholm. DI skriver bland annat att Alexander Ljungqvist i sitt föredrag förklarade " ... att börsen som finansieringskälla inte längre spelar samma viktiga roll".

I en ledare skriver Arbetet att Boverket och Assar Lindbeck, IFN, "anser att hyrorna borde släppas fria och bestämmas av marknaden". Tidningen menar att detta "är inga nya blå dunster. Hyresregleringen har länge attackerats av marknadsliberaler. De verkar dock inte kunna se en annan möjlig orsak till bostadsbristen, nämligen att det byggs för lite.

Corren skriver i en ledare vad som skulle kunna hända ifall "inget block får majoritet efter nästa val och SD fortsätter som vågmästare ... Corren har i likhet med Bo Lundgren, Gunnar Wetterberg och Assar Lindbeck [IFN] pekat på lösningen: S och M tar gemensamt ansvar för Sveriges bästa". Fredrik Reinfeldt föreslås bli statsminister och Stefan Löfvén Närings- och energiminister.

"Ett steg mot mer marknadsanpassade hyror möter ökad acceptans hos svenska folket" rapporterar Svenska Dagbladet. Det är Fastighetsägarna GFR (en regionförening i västra Sverige) som frågat svenska folket om en godtagbar hyresskillnad. SvD skriver: "En avreglerad hyresmarknad i riktning mot marknadshyror är ett recept som bland annat nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] förordar för att råda bot på den akuta bostadsbristen i Sveriges tillväxtregioner."

Om "börsens nedgång och fall" och ett seminarium som arrangerades av IFN handlar ett inslag i DI tv. Stockholms börsens chef Magnus Billing intervjuas.

Johanna Möllerström, Harvard och affilierad till IFN, skriver om integration med anledning av den amerikanska högtiden Thankgiving: "sett ur mitt prespektiv ligger Sverige långt efter USA på integrationsområdet." Möllerström förklarar att hon och hennes familj blir hembjudna till amerikaner för att fira Thankgiving, som kan jämställas med svensk jul. Hon avslutar: "jag tror inte att det är förrän vi svenskar på individnivå blir verkligt intresserade av dem som flyttar hit från andra länder ... som vi på allvar kommer4 få ett ännu öppnare och mer välkomnande Sverige."

EFN tv intervjuar Magnus Billing, vd NASDAQ OMX i Stockholm, i samband med ett IFN-seminarium. Titeln på seminariet var The Decline and Fall of the Stock Market. Magnus Billing är optimistisk och tror att noteringarna på börsen kommer att öka under nästa år.

I ett svar till Assar Lindbeck, IFN (DN 2013-11-27), skriver Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen, att Assar Lindbeck i motsats till flertalet talar om hur man ska ”undvika bl a skenande hyror och oförtjänta vinster” ifall hyresregleringen avskaffas. Engman håller inte med: "För högre vinster och höjda hyror ska sätta fart på byggandet och tvinga hyresgäster att flytta på sig för att ge plats åt alla ”outsiders”. Hur ökade hyror ger möjlighet för fler att flytta till våra storstäder är dock en gåta".

Entreprenörskaps- och innovationspolitiken måste utgå från ett helhetsperspektiv, ett långsiktigt ramverk som borgar för stabilitet. Det skriver Magnus Henrekson, IFN, och  Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, i en debattartikel i GP. De menar bland annat att en väl fungerande riskkapitalmarknad krävs för att bättre stödja tillväxtföretag. "En rätt utformad optionsbeskattning samt en flexiblare arbetsmarknad skulle underlätta både kapital- och kompetensförsörjning."

Assar Lindbeck, IFN, skriver i en andra artikel på DN Debatt (den första publicerades 2013-11-24) att marknadshyror behöver införas för att lösa bostadsbristen, vilket på kort sikt skapar problem. "Men det finns en rad metoder för att undvika bland annat skenande hyror och oförtjänta vinster. För att skiftet ska lyckas krävs en blocköverskridande uppgörelse" skriver Assar Lindbeck.

Eftermiddagsprogrammet Östegötland idag intervjuar Carl-Magnus Bjuggren, IFN, om hans nyligen framlagda avhandling. Ämnet är hur LAS påverkar småföretag. Avhandlingen visar att produktiviteten i svenska småföretag ökade signifikant efter reformen 2001, då turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd luckrades upp.

I en ledare skriver Elise Claeson i Gotlands Allehanda om hur "historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh, skrev en ny svensk folkhemshistoria och lanserade statsindividualismen". Claeson menar att denna förklaringsmodell är på väg ut och nämner i sammanhanget IFN: "Även näringslivet har börjat ana oråd. I höst har Institutet för näringslivsforskning diskuterat moralens och tillitens betydelse för marknadsekonomin. Flera forskare har vittnat om att människan är en ”små-grupps-varelse” och att moral och tillit lärs in tidigt i livet i familjen och civilsamhället; de delar av samhället som statsindividualismen vill försvaga."

"Professor Assar Lindbecks [IFN] debattartikel i Dagens Nyheter där han skriver att hyresmarknaden måste avreageras har fått många reaktioner. Nu svarar även finansminister Anders Borg som är skeptiskt till förslaget och istället menar att bostadsmarknadens parter bör sätta villkoren" skriver Fastighets Tidningen och konstaterar att Borg säger att han vill lyssna på vad organisationer som Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har att säga.

Bostadsmarknaden är förstörd. För att åter få i gång produktion av nya hyresbostäder och utnyttja de befintliga bostäderna bättre krävs en ordnad och gradvis avveckling av hyreskontrollen, skriver Assar Lindbeck, IFN, på DN Debatt. Han menar att "en avveckling av hyreskontrollen – gradvis och i ordnade former – är avgörande både för att utnyttja det existerande bostadsbeståndet mer effektivt och för att få i gång nyproduktionen av hyreslägenheter".

Detta är den första av två artiklar i ämnet på DN Debatt.

Aljazeera online skriver att trots bostadsbrist så erbjuder Sverige syriska asylsökande permanent uppehållstillstånd. En av de som intervjuas om bland annat möjligheterna för invandrare att få jobb är Tino Sanandaji, IFN: "Vi har en mycket modern, kunskapsbaserad ekonomi ... Det finns helt enkelt inte många jobb längre för mycket lågutbildade." Han tror att många av de asylsökande från Syrien kommer att hamna i arbetslöshet

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om filmen "Äta Sova Dö". Han menar att det knappast är självklart att filmen sparkar från vänster mot höger. "De orättvisa turordningsregler som gör Raša så förvånad över att förlora jobbet, är snarast motsatsen till arbetslinjen." Bergh avslutar: "Pichlers film är en utmärkt introduktion till problemen på den svenska arbetsmarknaden. De riktigt modiga vågar se den utan ideologiska glasögon."

I ett inslag om riskkapitalister i allmänhet och Nordic Capital i synnerhet intervjuas Joacim Tåg, IFN. Han presenteras som en av Sveriges ledande riskkapitalforskare och säger bland annat att i det skattemål om ersättning till delägarna som kommer upp inom kort så skulle han nog sätta sina pengar på Skatteverket.

I ett reportage skriver Dagens Samhälle om att riskkapitaklbolags framtid är "hotad av politiker från både vänster och höger. Det kan leda till kaos i välfärdssektorn".  Magnus Henrekson, IFN, är en av de som intervjuas i artikeln. Han menar att riskkapitalbolagen behövs:  "Kommunerna har inte tillräcklig investeringskraft att göra det här själva. Och det handlar inte bara om att driva verksamheter utan även om att utveckla nya verksamheter och innovationer inom välfärdssektorn." Även Joacim Tåg, IFN, kommenterar: "Frågan om riskkapital eller inte är inte relevant. Jag ser inte att det är någon skillnad mellan riskkapital i förhållande till andra vinstdrivande aktörer. Det känns som om politikernas ställningstaganden är missvisande och populistiska."

I ett debattinlägg på DN Debatt skriver Steven Kelman, gästforskare på IFN under oktober, tillsammans med Klas Eklund att de inte håller med Stefan Löfven i hans kritik av modellen med beställare och utförare i offentlig sektor. Löfvén menar att välfärdsarbetet ”kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering”. Kelman-Eklund frågar sig hur det gått efter att valfrihet infördes i välfärden: "Valfriheten har ökat, medborgarna känner sig mindre maktlösa gentemot skola och sjukvård. Produktiviteten har ökat. Vårdköer har kortats." Finns några nackdelar? Självklart, svarar artikelförfattarna, "inga reformer går helt enligt plan. De måste ständigt utvärderas och förbättras".

På ledarsidan i DN skriver Erik Helmerson att "det fria skolvalet är här för att stanna". Han har varit på ett seminarium där man firade att det är "20 år sedan den stora skolreform som egentligen var två: det fria skolvalet och öppnandet för en mångfald av friskolor".  Helmerson skriver om debattinlägg av Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, och Erik Lakomaa, HHS, som deltog i seminariet: "De två var överens: Succé eller flopp – vem vet? Forskningen är knapphändig och svaren besvärande få."

Om invandring skriver of G. Hedengren en krönika. Han menar att frågan är "tvivelsutan den mest infekterade frågan i svensk politik". Han fortsätter: "Jag blev ytterst förvånad när nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] nyligen fick tala fritt på ett seminarium ordnat av centerns ledning ...  Enligt statistiken går 60 procent av socialbidragen i dag till i utlandet födda personer. Hans slutsats var; Sverige måste föra en mycket restriktiv invandringspolitik för att skydda löner och välfärdssystem".

I en ledare skriver Gunnar Wetterberg att "både Boverket och Assar Lindbeck [IFN] har på sistone dömt ut hyresregleringen. Men det har etablerats en pervers jämvikt, som riskerar att förlänga det drygt 70-åriga eländet". Han siar: "Om hyresmarknaden avregleras skulle det antagligen kvadda dagens prisnivåer för villor och bostadsrätter. Med högre hyror skulle fler lägenheter komma ut på marknaden."

Texten publicerades även i Kvällsposten 2013-11-19.

Matthew Yglesias skriver i Slate (som ägs av The Washington Post Company) att det "per capita stora antalet svenska miljardärer visar att en generös välfärdsstat inte utesluter entreprenörskap". Tino Sanandaji, IFN, är skeptisk till resonemanget: "Ett problem är att inte alla miljardärer på Forbes lista är företagare. Här finns även individer som ärvt sin förmögenhet". Räknar man bort ärvd förmögenhet och miljardärer som skapat sin förmögenhet i andra länder, skriver Sanandaji, så har USA dubbelt så många miljardären/entreprenörer jämfört med Sverige.

Affärsvärlden publicerar en artikel från nyhetsbyrån Direkt. Ämnet är de politiska partiernas ställning inför valet 2014. Carin Jämtin (S) intervjuas. En fråga gäller en stor koalition mellan S och M, som Assar Lindbeck, IFN, nyligen föreslagit. Carin Jämtin säger: "De ideologiska skillnaderna mellan oss och M är jättestora. Därför tror jag att det är uteslutet, nej jag kan inte se en sån situation".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Anders Gullberg, KTH,  att "arbetet med nästa generations transportlösningar måste starta. En smartare utformad trängselskatt är den viktigaste pusselbiten som kan göra Stockholmsregionen till en internationell förebild." Gullberg menar att "de riktigt stora framstegen kommer när trängselskatten blir smartare så att den blir en avgift på trängsel. Det är en gammal god idé som bland andra Assar Lindbeck [IFN] framförde redan i mitten på 1960-talet."

I en ledarkommentar om bostadspolitik skriver Ivar Arpi: "Den officiella politiska synen på bostadsbristen har sedan länge varit att den borde och kunde byggas bort.” Det skrevs Assar Lindbeck [IFN] redan 1963 i en utredning om bostadsbrist. Men det kunde lika gärna vara skrivet i dag. Trägen vinner inte alltid, även om Lindbecks linje får allt mer gehör."

"Boverket konstaterar att hyresregleringar leder till bostadsbrist. Den slutsatsen borde politikerna ta till sig" skriver Kristianstadsbladet i en ledare. Tidningen tillskriver Assar Lindbeck, IFN, ett citat: Näst bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad. Det lär nationalekonomen Assar Lindbeck ha sagt. Det må vara en drastisk formulering men den innehåller ett viss mått av sanning." Kommentaren publiceras även i Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda.

"Väljare till höger är mindre positiva till privatisering än sina politiker, väljare till vänster mindre negativa än sina politiker." Det beskriver Dagens Samhälle om den forskningsrapporten "Välfärstjänster i privatregi" som nyligen publicerats av SNS. Redaktör för rapporten är Henrik Jordahl, IFN, och den ingår i ett för IFN och SNS gemensamt projekt. Artikeln avslutas med påpekandet att "slutsatserna formulerades före den senaste tidens intensiva debatt om riskkapitalister i välfärdssektorn".

Arbetarrörelsens tankesmedja Katalys har skissat på en ny skattereform, skriver Smålandsposten i en ledare. Tidningen är förvånad över den fördelningspolitiska profilen: "Även om ett generöst grundavdrag på 144 000 kronor per år införs så kan normalinkomsttagare se fram emot en höjd skatt på fyra till fem procentenheter, enligt en kontrollräkning av nationalekonomen Tino Sanandaji [IFN]. Har man däremot en månadsinkomst på 100 000 kronor så får man betala fem procentenheter lägre skatt."

Ett samarbete över blockgränsen kan vara vad Sverige behöver 2014. Men inte det som Löfven har tänkt sig, skriver Östgöta Correspondenten i en ledare. Tidningen hänvisar till en intervju med Assar Lindbeck, IFN, i Dagens Samhälle, där han föreslor samarbete mellan S och M för att bland annat lösa bostadsknuten. "S och M står politiskt närmare varandra än någonsin, även om ingendera sidan vill erkänna det. I stället för att göra livsluft av gammalt groll borde S och M ingå tillfälligt samförstånd. Det vore bra för Sverige" skriver  Östgöta Correspondenten.

Om att som gravid söka jobb i Sverige, USA och Frankrike skriver Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, på SvD:s ledarsida. Hon konstaterar att hon blir kvar i USA och att det som bidrog till beslutet var delvis "den svenska föräldraförsäkringen och Sveriges avsaknad av barnomsorg för små barn" I dag förvärvsarbetar Johanna Möllerström och dottern som är sju månader är på en förskolan som är anpassad för barn i hennes ålder: "den här lösningen perfekt [för oss], och den hade varit svår att få till i Sverige".

Smålandsposten skriver i en ledare om integrationspolitik: "för att lyckas är det viktigt att fråga sig vilken typ av integration som ska främjas, och hur väl politiken stämmer överens med den ideologiska kompassen". Tidningen ifrågasätter nystartszoner och hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN. Andreas Bergh "efterlyser bredare åtgärder, om satsningarna begränsas till vissa geografiska områden finns en risk för att de inte blir särskilt träffsäkra".

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN, om minienkäter/frågor till allmänheten i olika media: "poängen med dessa mini-enkäter är uppenbarligen inte att låta experter fördjupa analysen". Bergh anser att "även om syftet med mini-enkäter kanske är vällovligt, kan alltså följden i värsta fall bli en snedvriden bild av vilka åsikter som är dominerande. Det är ingen betjänt av". Krönikan publiceras även i Norra Västerbotten.

Therese Nilsson, affilierad till IFN, skriver i Ekonomisk Debatt om tredje uppgiften: "För att minimera avståndet mellan forskare, beslutsfattare och övriga delar av det omkringliggande samhället är det viktigt att akademiskt verksamma ekonomer är aktiva i samhällsdebatten." Hon fortsätter: "Science slam och 45 sekunder digital julkalender i all ära, men för att forskningen ska kunna utgöra ett underlag för politiskt beslutsfattande och bidra till ett bättre samhälle krävs också en djupare diskussion tillgänglig för alla intresserade." Therese Nilsson menar att Ekonomisk Debatt är exempel på det senare.

Ledarskribenten Marika Formgren skriver i bland annat Gotlands Allehanda, HelaGotland och Norrbottens-Kuriren om debatten om invandring. Hon nämner både Assar Lindbeck, IFN, och Tino Sanandaji, IFN, och hoppas på en mer nyanserad debatt: "Om nyanserna når fram till den politiska arenan kanske vi kan få ett politiskt klimat där olika riksdagspartier i migrationsfrågan placerar sig någonstans emellan SD:s restriktiva linje och MP:s och C:s fria invandring. Det skulle sannolikt uppskattas av väljare som både vill ha en humanitär migrationspolitik och värna om välfärdsstaten.

I ett debattinlägg skriver tre komvuxlärare om ett förslag att "privatisering av sfi-utbildningen kan påverka skolan negativt, och förslaget att slå ihop sfi med komvux kan också ifrågasättas". Skribenterna hänvisar till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Om Christer Hallerby hade studerat nationalekonomen Jonas Vlachos forskning om det fria skolvalet hade han möjligtvis insett att det inte är helt okomplicerat att låta elever välja utförare själv."