IFN i media

I en kommentar till ett IFN-seminarium med Nobelpristagaren Edmund Phelps (om hans bok Mass Flourishing) skriver PJ Anders Linder att han fylldes av lika delar entusiasm och skepsis. Linder menar att Phelps har helt rätt när han talart om skapandets värde och fantasins betydelse. "Samtidigt är hans konflikt modernt-tarditionellt orimligt endimensionell."

Vetenskapsradion Forum sände ett program om att det vid stora bränder med många dödsoffer ofta sprids en bild av att människor drabbats av panik, vilket inte stämmer enligt Vetenskapsradion. "Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer". En av de forskare som intervjuas är Mikael Elinder, som är affilierad till IFN. Han har gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och kunnat konstatera att "överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män".

Thomas Gür har för magasinet Axess intervjuat professor David Rose, som i slutet av september gästade IFN. Av artikeln framgår att "vårt välstånd vilar på arbetsdelning och utbyte, som i sin tur vilar på att det finns tillit även mellan människor som inte känner varandra". Utgångspunkten för intervjun är den bok som Rose skrivit: The Moral Foundation of Economic Behavior.

I ett debattinlägg menar ekonomerna Anders Morin och Mikael Witterblad, Svenskt Näringsliv, att det finns ett behov av att nyansera skoldebatten. "Medierapporteringen tecknar en ensidigt negativ bild. Sannolikt finns det mycket som går att förbättra. Samtidigt tyder den forskning som studerat friskolereformen på positiva effekter på elevernas resultat" skriver Morin och Witterblad och hänvisar bland annat till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

Jonas Sjöstedt (V) och Gunvor Ericson (MP) har uttalat sig med anledning av en  kanadensisk forskares undersökning som enligt Aftonbladet visar att svenska folket lider av "välfärdströtthet". BT berättar att forskaren Andreas Bergh, IFN, "såg Aftonbladets siffror, anade oråd och mejlade såväl den kanadensiska rapportens huvudman som reportern. Forskaren svarade att uppgifterna i tidningen var fel och att han redan påpekat detta. Det visar sig också att stödet för den svenska välfärden tvärtom har ökat under alliansregeringens tid vid makten".

Carl-Johan Ljungberg skriver om Paul Colliers bok om invandring - Exodus: How migration is changing our world. Han nämner flera IFN-forskare som deltar i debatten.  "I en intervju i tidskriften Neo nyligen hävdade ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] att Sverige inte på sikt klarar av en invandring i så stor skala. Vi har helt enkelt inte pengar nog att betala för de många integrationsåtgärder som krävs och vars framgång samtidigt är oviss. Erfarna ekonomer som Tino Sanandaji [IFN] och Jan Tullberg har seriöst sökt belysa vad invandringen kostar."

Andreas Bergh, IFN, recenserar Kajsa Ekis Ekman bok "Skulden – Eurokrisen sedd från Aten" i Respons nummer 5–2013. Det är ord och inga visor från Berghs sida: "Bokens stora problem är avsaknaden av resonemang som analyserar och förklarar hur Grekland hamnade i dagens problematiska situation. Mitt intryck är att denna avsaknad beror på lika delar oförmåga och ovilja. Frågan är så pass svår att författaren inte rimligen kan lastas för oförmågan. Oviljan skaver desto mer."

I en ledare skriver GP att fri hyressättning ständigt aktualiseras som det huvudsakliga medlet för att råda bot på bostadsbristen. GP nämner bland andra Assar Lindbeck, IFN, som en av förespråkarna för denna linje: "Hyressättningen i Sverige är inte fri, men den är inte heller reglerad. Det finns en förhandlingsordning som utgår från bruksvärdet med stora hänsyn till läge och standard. Detta samt de kollektiva hyresförhandlingarna är en bra ordning som ger hyresgästerna ett nödvändigt konsumentskydd."

Den stora valfrågan kommer att bli jobben. "Därför är det anmärkningsvärt att de centrala frågorna om lönebildning och arbetsrätt nästan helt är avförda från den allmänna politiska debatten," skriver Annie Lööf och Martin Ådal (C) i ett debattinlägg i Dagens Industri. De fortsätter: "För 30 år sedan formulerade Assar Lindbeck, [IFN] teorin om insiders och outsiders. Teorin kan beskrivas som att de med makt över lönebildning och arbetsmarknadsregler, ibland omedvetet, trissar upp kraven så att outsiders, de arbetslösa, inte kan komma in."

I en stort uppslagen intervju svarar med Assar Lindbeck, IFN, på en rad aktuella frågor. Dagens Samhälle skriver: I dag ser Assar Linbeck behov av ett bredare blockpolitiskt samarbete för att komma till rätta med, och hitta mer långsiktiga lösningar på, problem inom bland annat skolan, bostadspolitiken och invandringen. "En stor regeringskoalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skulle kunna lösa upp svåra knutaroch vara bra för Sverige. Det har gått i Tyskland, Österrike och Finland."

Andreas Bergh, IFN, är en av fyra ekonomer som bland annat diskuterar den ekonomiska krisen i Ekonomiska klubbens första program för hösten. Medverkar gör även Cecilia Hermansson,  Lars E O Svensson och Robert Bergqvist. Klubbens ordförande är Martin Ådahl.

I ett debattinlägg i UNT skriver fyra folkpartistiska politiker att de vill införa en tredje pappamånad. De skriver att amerikanska forskare visat att svenska kvinnors utdragna föräldraledighet gör att arbetsgivare ser kvinnliga anställda som en risktagning för företaget. Skribenterna hänvisar även till två IFN-forskares arbete: "2009 visade Henrekson och Stenkula att kvinnors utdragna föräldraledighet hindrar dem från att nå chefspositioner."

I en krönika i Dagens Arena skriver Kent Werne, författare och frilansjournalist, om skolor som drivs i ideellt- eller eller vinstsyfte. I sammanhanget hänvisar han till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. "De ideella alternativen är marginaliserade. 2011 räknade forskaren Jonas Vlachos ut att 80 procent av friskoleeleverna på gymnasienivå, och mer än hälften av friskoleeleverna i grundskolan, går i skolor ägda av aktiebolag – där vinstsyftet är överordnat."

I en ledare tar ST Andreas Berghs, IFN, krönika i Svenska Dagbladet (13/10) som utgångpunkt. Tidningen skriver: Det finns massor med arbetsuppgifter inom främst den privata servicesektorn som skulle behöva utföras, men det lönar sig inte för företagen att ta in mer personal ... Särskilt illa är det på kvällar och helger då det är extra dyrt att ha många som arbetar." Skribenten menar att "en tänkbar lösning skulle kunna vara att generellt sänka kostnaderna för att anställa, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter".

I ett debattinlägg i The telegraph skriver Gabriel H Sahlgren som är affilierad till IFN, att de inte finns bevis för att obehöriga lärare är sämre än behöriga. Han menar att eftersom vi inte har kunskap om vad som i grunden gör pedagoger effektiva, bör regeringen avstå från att reglera på området. Sahlgren menar att friskolor men även offentligt finansierade skolor fritt bör få anställa lärare utan statlig lärarlegitimation.Något som bland andra biträdande premiärminister Nick Clegg motsätter sig.

 "Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten" skriver tidskriften Entreprenör och intervjuar bland andra Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar att på 1970 talet hade det offentliga tagit över helt: "Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden."

Antingen är du för eller emot. Ja, läxor alltså. Den svenska läxdebatten präglas av ett svart-vitt tänkande, skriver helahelsingland.se i en ledare. Skribenten funderar: "Kanske är det så, som den svenska utbildningsforskaren Jonas Vlachos [affilierad till IFN] bland annat spekulerat i, att de negativa effekterna av läxor kan förklara varför det finns ett starkt läxmotstånd här."

På bibliotek och i klassrum kämpar ideella krafter för att ge gratis läxhjälp åt alla, utan kostnad, berättar Sydsvenskan. I sammanhanget redovisas fakta, från bl.a. Jonach Vlachos, som är affilierad till IFN: "3-4 gånger mer än en vanlig undervisningstimme kostar en rutfinansierad läxtimme."

I en krönika på SVD:s ledarsida förklarar Andreas Bergh, IFN, varför jobben inte skapas. "Ett svar är att vi alla – i form av stat, kommun, fack och arbetsgivare – har bestämt att vissa jobb som efterfrågas inte ska få skapas." Bergh  skriver att exempelvis arbetskraft på helger och kvällar är dyrare och att det gör att många verksamheter har stängt trots att efterfrågan är hög.

Möjligheten att fritt välja skola har inte gett bättre resultat för svenska elever. Det skriver UNT i samband med att en  IFAU-rapport rapporteras. En av författarna är Karin Edmark, IFN, intervjuas och säger bland annat att skolvalet "kan ha gett bättre resultat för vissa grupper, medan andra påverkats negativt".

I en krönika skriver Klas Eklund om bostadsmarknaden och hyresregleringar: "Hyresregleringen är svensk politiks ­galten ­Särimner. Den slaktas av ­ekonomerna varenda dag, men återupplivas av politikerna nästa morgon." Eklund refererar till Assar Lindbeck, IFN: "För övrigt har det gått precis 50 år sedan Assar Lindbeck 1963 publicerade sin första debattbok om hyresregleringens baksidor. Ett dystert jubileum ..."

I en ledare kommenterar VLT Lärarförbundets ranking av skolor. "Rankingen utgår i mycket från ett fackligt perspektiv. Lärarnas villkor och elevernas resultat påverkar resultaten, men lärartäthet och andel pedagogiskt utbildade lärare har dubbel vikt. Men samvariationen mellan resultat och dessa kriterier är inte kristallklar." Tidningen hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som menar "att det är svårt att finna belägg för att behörighet påverkar elevernas skolresultat".

När valet närmar sig anstränger sig alla partier för att beskriva sin politik så att den tilltalar så många som möjligt, skriver Andreas Bergh, IFN, i en krönika som publiceras i flera tidningar. Med vad är välfärdens kärna och vad säger det oss att denna tillförts 30 miljarder sedan 2006, undrar han. "Svaret är att det inte säger särskilt mycket. Alliansens företrädare vill utan tvekan göra en pedagogisk poäng: I en växande ekonomi kan skatten sänkas samtidigt som den offentliga sektorn får mer pengar. Det är sant, men det är inte helt ärligt att framställa dessa ökningar som satsningar."

I en ledare skriver Maria Ludvigsson om Nobelpristagaren Edmund Phelps föredrag och besök hos IFN. "Historien visar otaliga exempel på hur en svällande politisk sfär effektivt kan ta kål på drömmar, inte minst entreprenörens." Ludvigsson anser att idéer och värderingar spelar roll. "Vår uppfattning om vad det goda livet är påverkar hur politiken formuleras och vilket utrymme och roll företagande får. Phelps avslutade med att efterlysa fler äventyrsromaner i skolorna. Och varför inte? Det kan betyda väl så mycket, om inte mer, som entreprenörskap på schemat."

"Skolvalsreformerna från början av 1990-talet har inte haft några stora effekter på elevernas resultat visar en ny IFAU-rapport" skriver Svenskt Näringsliv med anledning av en ny IFAU-rapport. En av rapportförfattarna är Karin Edmark, IFN: "Vi hittar en del effekter av den ökade valfriheten, de är oftast positiva men i regel mycket små, ganska osäkra och nästan bara begränsade till städer."

I Studio 12 Morgon intervjuas Edmund Phelps i samband med ett seminarium arrangerat av IFN 2013-10-09. Phelps menar att stora delar av Västs ekonomi "består av stora etablerade företag som gör innovationer för syns skull men som egentligen inte gör mycket." Phelps anser att staten i allt större utsträckning sätts framför individen, vilket är till förfång för de innovativa krafterna som driver samhälls utvecklingen framåt.

I samband med att nobelpristagaren Edmund Phelps  besökte Sverige och IFN, bland annat för att prata om sin nya bok, intervjuade Ekonomiekot ocm den amerikanska budgetkrisen. " Det går att fortsätta en månad till i nuvarande dödläge. Men efter det kommer det att bli ett problem" färklarade Edmund Phelps.

"Det finns inget stöd för att 90-talets skolvalsreform ligger bakom svenska elevers sjunkande resultat" det skriver Lärarnas tidning (och Lärarnas Nyheter) då de hänvisar Karin Edmarks, IFN, forskning om skolvalsreformens effekter. Hon har undersökt hur möjligheten att välja mellan olika skolor, både kommunala och fristående, påverkat elevernas betyg.

Inför att årets Nobelpris börjar tillkännages denna vecka skriver SvD om att nio av de tio ledande universiteten där forskare vinner Nobelpris ligger i USA. "Svenskar som forskat på andra sidan Atlanten förklarar dominansen med en vinnande mentalitet. Men svenska rektorer menar att vi är på väg att komma ikapp." En av de som intervjuas är Jannis Angelis, IFN.

"De studier som finner ett positivt samband mellan skolbibliotek och högre studieprestationer är inte tillräckligt pålitliga för att basera politik på", skriver Gabriel H Sahlgren, affilierad till IFN, i en replik på DN Debatt. Ett tidigare inlägg av honom publicerades 2013-10-01. "På grund av osäkerheten i forskningen rekommenderar jag i stället småskaliga experiment" skriver Sahlgren som vill se bättre forskning på området innan några beslut fattas.

Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, skriver i en op-ed om politiska striden om den amerikanska budgeten. "I och med att Obama återvaldes känns det som att amerikanerna har bekräftat ... att de faktiskt vill ha en sjukförsäkringsreform. Men det struntar Tea Party-partisterna i och väljer istället att utnyttja detaljer i budgetlagen för att, till en kostnad av 12,5 miljoner dollar i timmen, fortsätta ställningskriget."

Gabriel H Sahlgren, IFN och Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London, skriver på Brännpunkt SvD om opinionsundersökning som visar att det svenska folket ser ökade skillnader mellan skolor som ett problem. "Säkerligen stödjer ingen skillnader mellan elever eller sjunkande resultat heller. Men det är irrelevant för huruvida skolvalet är boven i dramat. Och här haltar debattörernas argumentation rejält."

I en ledarekommentar skriver Sanna Rayman, Svenska Dagbladet, att det i politiken inte finns mycket stöd för idén om slopade läxor. Hon hänvisar till Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, som i en artikel skrivit om Sverige "som enda land 'med en statistiskt signifikant negativ inverkan av läxor på elevernas studieresultat'".

Martin Ljunge, IFN, skriver på Brännpunkt att yngre generationer använder sjukförsäkring oftare än äldre. Detta visar hans forskning av hur flera generationer är sjukskrivna. "För att värna vård, skola och omsorg bör sjukförsäkringen rystas ut ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna" menar Martin Ljunge. Han anser vidare att  det behövs en "en sund sjukförsäkringskultur". En sådan innebär att det exempelvis inte är ok att använda sjukförsäkringen "vid tandläkarbesök, bakfylla, flytt, missnöje med chefen, eller som protestaktion".

TT Ekonomi refererar till, och ett 40-tal tidningar publicerar, ett inlägg av Martin Ljunge, IFN, på SvD Brännpunkt. "Sjukförsäkringen borde brytas loss ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna". "Höga kostnader för sjukförsäkringen innebär dels en risk för att mindre pengar kan läggas på skola, vård och omsorg, och dels en risk för 'dramatiska försämringar i sjukförsäkringens generositet'. Genom att bryta loss sjukförsäkringen från statsbudgeten kan man göra den till ett slutet system, vars intäkter kommer från sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften och egenavgifterna".

TT har intervjuat en rad personer med anledning av den debattartikel av Martin Ljunge, IFN, som publicerades av SvD 2013-10-02. Det handlar om att Sverige tappar i konkurrenskraft. "Samtidigt växer sjukkostnaderna snabbare än BNP." En rad tidningar publicerar artikeln där Martin Ljunge citeras: "Sjukförsäkringen borde också brytas loss ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna." Han menar att höga kostnader för sjukförsäkringen innebär dels en risk för att mindre pengar kan läggas på skola, vård och omsorg, och dels en risk för "dramatiska försämringar i sjukförsäkringens generositet".

Misstron från svenska folket är stor när det gäller kommunpolitiker, visar forskning. Politikernas vidlyftiga resor och dyra representationsnotor riskerar att slå mot demokratin, skriver Dagens Nyheter och intervjuar Richard Öhrvall, IFN. "I många fall granskas den politiska majoriteten av sina partivänner och är tandlös. Revisorerna har inte de mandat man skulle önska" säger Öhrvall och hänvisar till en ESO-rapport om korruption. DN skriver: Rapporten från IFN lyfter fram att transparensen hos kommunerna måste öka för att motverka utvecklingen, och att revisionen måste bli fristående.

På nätet och dagen efter i papperupplagan av Metro har tidningen intervjuat Andreas Bergh, IFN, om Sverige Demokraternas skuggbudget. Partiet föreslår att pengar sparas genom att invandringen begränsas. Andreas Bergh säger bland annat: "För att kunna säga något om detta måste man göra antaganden om sysselsättningsutvecklingen för de som kommer till Sverige. I dag är den ganska dålig, och om det blir sämre så blir det en stor kostnad. Men om vi blir bättre på integrationen på arbetsmarknaden så kan invandringen bli en vinst."

Hur agerar ett företag moraliskt? är en av de frågor som EFN tv ställer till David Rose i en intervju i kanalens Veckomagasin. Rose var i Stockholm på inbjudan av IFN och deltog bland annat i ett välbesökt seminarium på temat "Moral -- den bortglömda nyckeln till välstånd". I tv-intervjun förklarar Rose bland annat förhållandet mellan moral och tillväxt.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Gabriel H Sahlgren, affilierad till IFN, att det riskerar att bli en dyr och meningslös historia ifall alla skolor i Sverige måste ha ett skolbibliotek. Han menar att detta är "ytterligare ett exempel på politikers vilja att öka detaljregleringen av skolresurser, trots att forskningen är väldigt spretig när det gäller vad som producerar högre kvalitet."

En ledare i Barometern inleds med konstaterandet att varje tid har sitt modeord som den sätter sitt hopp till. Tidningen hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som påpekade detta när han talade på SNS i Kalmar. Ordet i dag är innovationer. "Alla aktörer med självaktning har således nu en innovationsstrategi" skriver tidningen och fortsätter: "Problemet, som Henreksson också påpekade vid sitt föredrag på SNS Kalmar i fredags, är att den praktiska politiken är en helt annan femma."

Private equity är en allt viktigare faktor i denna successiva omstrukturering, skriver Marcus Uvell, vd Timbro, i en debattartikel. "De typiska private equity-affärerna identifierar bolag med outnyttjad potential och ger dessa chansen att utvecklas och växa." Uvell hänvisar till Joacim Tåg, IFN, som visat att "dessa affärer också i regel [leder] till minskad risk för arbetslöshet och till högre löner".

David Rose, ekonomiprofessor vid Missouri-universitetet i USA har besökt Sverige och talat på ett seminarium arrangerat av IFN. Ekonomiekot intervjuade: "Moral och tillit är en av hörnpelarna för att lyckas i näringslivet. Ju större grupp och företag desto lättare att komma undan med dålig moral och opportunism."

SvD Näringsliv porträtterar Martin Flodén, Riksbanken. Tidningen citerar Daniel Waldenström, affilierad till IFN, som skrivit om Martin Flodén: "Martin är väldigt noggrann och seriös. Dessutom tänker han själv och följer inte nödvändigtvis vad andra säger. Det är en väldig tillgång för en medlem i Riksbankens direktion."

Jonas Vlachos, affilierad till IFN, skriver om betyg på Ekonomistas: "Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller." En studie visar att fristående skolor förefaller  vara generösare vid provrättningen än kommunala. Hur är det då med skolor som drivs som aktiebolag och icke-vinstdrivande? "... tyder resultaten på att de icke-vinstdrivande friskolorna är ännu generösare i provrättningen än aktiebolagen ..."

Tidningen Fokus skriver om den ekonomiska politiken inför valet 2014. I detta sammanhang refereras till forskningsresultat om hur maxtaxa påverkade valet 1998. En av författarna till denna studie är Henrik Jordahl, IFN. Det visade sig "att 13,5 procent av småbarnföräldrarna bytte parti på grund av maxtaxan" skriver Fokus.

Bakom försäkringskassans ökade budget för sjukpenning finns en tydlig trend: Trots den stadigt förbättrade folkhälsan efterfrågar yngre generationer mer bidrag, det skriver Martin Ljunge, IFN, i ett debattlinlägg på SVT debatt. Han menar att välfärdsstaten står inför ett vägskäl. "Vi måste bestämma oss för om ännu mer skattemedel ska tillföras – eller om socialförsäkringarna ska göras mindre attraktiva."

Om förtidsröstandet säger Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet: "Det kan vara så att folk är mer benägna att förtidsrösta eftersom det finns många lokaler och passar kanske folks hektiska liv att kunna förtidsrösta. Men kan också vara så att vi har ett lite högre valdeltagande på gång i år".

I en nyhetsartikel skriver SvD att opinionsmätningar under det senaste dygnet pekat på att Fi har känning på riksdagen. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas och säger att eftersom Fi "ligger de högt i valspurten och det är fullt tänkbart att väljare som lutar åt vänstersidan väljer Fi nu då det verkar finnas en reell chans att komma in".
 

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika att "ett av de konstigaste ord som letat sig in i det politiska språket på senare tid är ordet reformutrymme". Han påpekar att reformer inte är lyx vi kan unna oss endast om det finns ett överskott. Dessutom så kallas numera alla utgiftshöjningar för reformer.

Krönikan publiceras även i Dalarnas Tidningar, Sundsvalls TIdning, Norra Västerbotten, Trelleborgs Allehanda, HelaGotland och Kristianstadsbladet.