IFN i media

Skolvärlden publicerar en lista på de 50 mäktigaste svenskarna i skolans värld. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, återfinns på plats 21. Om honom skriver Skolv ärlden: !Svuren fiende till lärarlegitimationerna som han menar inte alls höjer lärarnas status. Hans recept är att halvera antalet platser på lärarutbildningarna."

Med anledning av aviserade skolnedläggningar hänvisar Irene Wennemo i en ledarkommen till ett inlägg av Jonas Vlachos, affilierad till IFN, på Ekonomistas där han jämför skol- och bankmarknaden. "I båda fallen är kundens investering beroende av om andra väljer att sätta in sina pengar på banken eller välja skolan. Bankrusningar kan uppstå om tilliten till banken sviktar. Samma utveckling ser vi på skolor som är hotade av nedläggning."

Dagens Samhälle har talat med en rad "tunga bedömare" och kommit fram till att den "oväntade vinnaren på vinstdebatten är storföretag och familjen Wallenbergs bolag i välfärden. Hårdare regler slår mot mindre företag". Tidningen har intervjuat Magnus Henrekson, IFN som bland annat förklarar att "den politiska risken innebär att en investeringskalkyl kan slås undan när som helst. Det gör att en liten aktör måste höja sitt avkastningskrav kraftigt för att våga vara med".

Sydsvenskan publicerar en längre utredande artikel med anledning av att "andelen lågutbildade ungdomar i Sverige ökar – samtidigt som det finns allt färre jobb för just den gruppen. Det nya betygssystemet bidrar till att klyftorna ökar". Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Med IG är det klart att man stigmatiserar en människa. Samhället får inte jobba med den här typen av stigmatiserande benämningar för människor." Det är inte bara de icke godkända eleverna som förlorar på det absoluta betygssystemet, menar Magnus henrekson. Ett sådant system uppmuntrar eleverna att lära sig till en viss gräns, men inte längre.

I en ledare skriver dagens Arena om en årlig granskning av regeringens budgetproposition som Sveriges kvinnolobby genomfört. "Hur skulle en feministisk ekonomi kunna se ut då?" frågar skribenten och hänvisar till bland andra Johanna Rickne, IFN, som författat rapporten.

Den kommunala revisionen i Sverige är ifrågasatt och kritiken bör tas på allvar. Det skriver Andreas Bergh (IFN), Gissur Ó Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall (IFN), i ett debattinlägg i revisionsbranschens tidning Balans. De fyra författarna har under våren publicerat Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska. I Balans skriver de att det centrala är att granskningen kommer utifrån.

Patrik Kronqvist skriver i en ledarkommetar om hur den borgerliga alliansen i Stockholm "trampar fel i sin iver att knoppa av verksamhet". Han hänvisar bland annat till Andreas Bergh, IFN, som "i sin bok 'Den kapitalistiska välfärdsstaten' visat att upphandlingar generellt leder till rationaliseringsvinster. Vinsterna tycks dock utebliva i vissa kommuner. Berghs tolkning är att det beror på att man där låter ideologi gå före ekonomi."

Handelsbankens veckomagasin handlar om regeringens ekonomiska politik. Ska vi gasa eller bromsa? frågar programledaren Lennart Ekdal. Gäster är Cecilia Hermansson, , Anita du Rietz och Magnus Henrekson, IFN. Magnus Henrekson vill se investeringar i infrastruktur och bostäder i och runt storstäderna.

I tankesmedjan Timbros serie för podradio, Idésherpa, samtalar IFN-forskaren Niclas Berggren med Timbros Håkan Tribell om James Buchanan, ekonomen som belönades med Nobelpriset i ekonomi 1986, och som gick bort i början av 2013.

Skillnader i enstaka dna-bokstäver i arvsmassan kan ha betydelse för möjligheterna att klara av en utbildning, skriver UNT.se om en internationell jättestudie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science. En av huvudförfattarna är David Cesarini, New York University och affilierad till IFN. Han säger till UNT att "det möjligt att [studien] i förlängningen bidrar till en bättre förståelse för biologiska processer bakom inlärning, minne och lässvårigheter".
 

Magnus Henrekson, IFN, kommenterar 3:12-reglerna som regeringen föreslår förändringar av: "Man stryper ännu en kanal för möjligheten att bygga upp bolag. I förlängningen leder det här till förmögenhetskoncentration, och det är aldrig bra. Det är mycket bättre om förmögenheter är spridd på många människor" säger Magnus Henrekson.

Journalisterna Elisabeth Marmorstein och Karl-Johan Karlsson har intervjuat Västerpartiets ledare Jonas Sjöstedt. En av de många frågor gäller småföretagare att V vill slopa dessas möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna i LAS. Expressen skriver: "Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning har undantaget inneburit att sjukfrånvaron minskat, fler invandrare och personer med en sjukdomshistorik blivit anställda. Om du nu vill vara småföretagens försvarare, varför lyssnar du inte på deras krav?" Jonas Sjöstedt svarar att han "upplever det som ett väldigt politiskt krav som är till för att försvaga fackföreningarnas förhandlingssituation".

Överge överskottsmålet! uppmanar en ledarskribent i Ystads Allehanda: Kraven på att finansminister Anders Borg ska skrota den finanspolitik som präglat Sverige sedan 1990-talskrisen kommer från allt fler ... Assar Lindbeck, något av nestor i svensk nationalekonomi, var redan 2008 klar med att Sverige nått en så låg skuldnivå att överskottsmålet i de offentliga finanserna passerat bäst-före-datum."

I en ledare i Laholms Tidning hänvisas till ett inlägg på DN debatt om mikrofinansiering i Norden av Lars Oxelheim, affilierad till IFN och Pontus Engström. "Både analysen och förslaget från dessa herrar verkar sunt och intressant och bör absolut inte förkastas. Sverige och de nordiska länderna borde helt enkelt inse att de genom att styra om åtminstone en fjärdedel av kassan i den gemensamma investeringsbanken skulle kunna underlätta för många fler att våga starta sin affärsidé."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika i Västerbottens-Kuriren, på tal om deabtten att "arbetslösheten kan sänkas genom att stimulera efterfrågan": "De senaste 15 åren har varit goda, och svenska hushåll är rikare än någonsin. Alla som arbetar har fått både högre löner och lägre skatter. De som saknar jobb har däremot halkat efter." Andreas Bergh menar att problemet är bland annat "brist på personal med rätt kompetens, monopolavtal, omsorg om stadsmiljön, arbetsmiljöregler, höga arbetskraftskostnader, övertidsregler och mycket annat gör att många jobb aldrig uppstår".

TV4:s lokalnyheter presenterae den vetenskaplig konferens om europeisk integration som sedan 15 år hålls  årligen i skånska Mölle. Professor Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN ansvarar för arrangemanget. Han och en av de internationella gästerna, Dr Adrian Blundell Wignall som är rådgivare till OECD:s högste ansvarige.

I en utbildningspolitisk debatt på Brännpunkt i Svenska Dagbladet hänvisar Ibrahim Baylan (S) till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Tobé och Stockhaus borde ta del av relevant forskning om skolan och bland annat läsa vad Jonas Vlachos, forskare i nationalekonomi, skriver om denna ranking. Hans kritik av mätmetoden är förgörande”.

I en ledarkommetar skriver Widar Andersson att han mer eller mindre aktivt följt friskoleutvecklingen under de senaste 20 åren: "Som nestorn Assar Lindbeck påpekade i en intervju i tidskriften NEO nyligen så har delar av processen kännetecknats av mer "entusiasm" än kompetens från lagstiftarnas sida." Widar Andersson menar att Sverige behöver ett uppfräschat regelverk för friskolor och tillägger, "Jag hoppas att Friskolekommittén inte smiter från ansvaret".

Aftonbladet Kultur skriver om "förödmjukande krav på motprestation för socialbidragstagare". I artikeln sägs bland annat  att "den enda effektstudie som visat på positiva resultat gjordes av nationalekonomen Matz Dahlberg och hans kolleger och rör olika stadsdelar i Stockholm". Kollegorna är Karin Edmark (IFN), Jörgen Hansen och Eva Mörk. Den rapport som åsytas är "Fattigdom i Folkhemmet – från socialbidrag till självförsörjning". Välfärdsrådets rapport 2008.

Det blir ingen lätt uppgift att välja nya ledamöter till Riksbankens direktion, skriverj SvD Näringsliv. Tidningen har via en e-postenkät frågat ett 40-tal bedömare om deras syn på Riksbankens framtid. En av dessa är Magnus Henrekson, IFN. På frågan om kompetens betonar Magnus Henrekson att han vill se en äldre person, gärna någon som har fyllt 60 år: "Det är viktigt med oberoende och integritet. Att sitta i Riksbankens direktion är ett bra sista jobb i karriären. Då behöver han eller hon som får jobbet inte fundera på hur tiden i Riksbanken kommer påverka resten av karriären."

I en ledarkommentar skriver Smålandsposten om en studie av Niclas Berggren och Therese Nilsson som bland andra Washington Post hänvisat till. "Av reaktionerna att döma är det inte så mycket metodiken utan resultatet som gör att denna studie döms ut på förhand. Forskningsresultat där rikare länder i väst rankas högre än fattigare länder i öst, i frågor med en moralisk dimension, bemöts av vänstersinnade människor med ofelbar hysteri. Den vita mannens börda, kolonialism, imperialism, och så läser man inte till slutet."

I en ledarnotis skriver PJ Anders Linder om "svaga förkunskaperna hos många högskolestudenter". Han hänvisar till tidskriften Neo och där bland annat till en intervju med Assar Lindbeck, IFN. Han tillfrågas "om han håller med om att många studenter har dåliga förkunskaper. Svaret blir kort och koncist: "Ja, det är klart."

Bostadsbristen består år efter år, skriver Uppsala Nya Tidning i en ledarkommentar. "Nyligen gick professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck ut och pekade på att hyreslagstiftningen dessutom påverkar hela ekonomin negativt på ett större plan." Tidningen avslutar:  "Hyresregleringen gör hyresrätterna så olönsamma att de snabbt minskar i antal. Ytterligare ett exempel på hur hyresregleringen inte bara förlorar utan också motverkar sitt syfte."

Lars Oxelheim, IFN, skriver på DN Debatt tillsammans med Pontus Engström, universitetet i Agder, om behovet av mikrofinansiering i Norden. "Mikrofinans förknippas med länder som Bangladesh men går också att anpassa till nordiska förhållanden. Om 25 procent av Nordiska Investerings­bankens kapital riktas mot mikroföretagande kan gradvis 250 000 nya företag finansieras." Författarna menar att Sverige som största ägare i Nordiska Investeringsbanken (NIB) bör Sverige bör gå i bräschen för att ”samhällsekonomisk hänsyn” ges en ny tolkning i ägardirektivet för NIB.

Widar Andersson skriver i en ledare om Assar Lindbeck att han är "mycket klok och mycket erfaren". Andersson hänvisar till en intervju i magasinet Neo och drar slutsasen att "Inget nu existerande politiskt parti kan ta hela Assar Lindbecks agenda till sig. Men alla borde kunna ta något. Det skulle göra Sverige till ett bättre land."

"Plötsligt pratar alla om det" skriver Allehanda.se i en ledarkommentar. "Assar Lindbeck, LO, Lars Calmfors, Kjell-Olof Feldt, Göran Persson – en lång rad tunga ekonomiska debattörer uttrycker skepsis över överskottsmålet. Det vill säga att de offentliga finanserna ska gå med överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel."

Artikeln i The Terlegraph hänvisar till forskning av Therese Nilsson och Niclas Berggren och deras studie "Does Economic Freedom Foster Tolerance" som finns i IFN:s working paper serie (nr 918) och som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Kyklos. "Their work found that tolerance of homosexuality is particularly strongly correlated with economic freedom."

Andreas Bergh, IFN, intervjuas i radioprogrammet Nordegren & Epstein i P1 om den europeiska åtstramningspolitiken. Han får bland annat frågan om vad han skulle göra ifall han plötsligt blev EU-politiker: "Avveckla jordbrukspolitiken", svarar Andreas Bergh. Han kommenterar också åtstramning mot spenderbyxor vad gäller den svenska nationalekonomin.

I ett inlägg på DN debatt hänvisar statevetarna Gissur Ó. Erlingsson och Anders Sundell till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. "Vi har i nyhetsartiklar sett flera oroande exempel på hur kommunpolitiker pratat om vikten av att prestera bra på de indikatorer som mäts, snarare än att förbättra det rankningarna verkligen är tänkta att mäta. I fallet 'företagsklimat' kan detta vara olyckligt, då det är tveksamt – som exempelvis nationalekonomen Jonas Vlachos konstaterat – om ett gott företagsklimat är en förutsättning för lokal tillväxt."

En växande andel av vårt svenska sparande går numera till kapitalexport, påpekar Dagens Arena i en ledare och hänvisar till Assar Lindbecks inlägg på DN Debatt. "Kapitalexporten går gissningsvis till investeringar i andra länder via pensionssystemen" skriver Dagens Arena och fortsätter: "Det är inte säkert att Lindbecks recept – att vi öppnar för större vinster på bostadsmarknaden – är lösningen. Men vad han bekräftar är ju att pengar finns. Pengarna måste dock användas klokare än i dag."

20 år har gått sedan Lindbeckkommissionen presenterade sina historiska 113 punkter för Sverige, mitt under brinnande ekonomisk kris. Magasinet Neo publicerar en intervju med Assar Lindbeck "om vinster i välfärden, en uselt genomförd avreglering och journalister som inte klarar sitt jobb".

Dagens Industri citerar Finanspolitiska rådets ordförande Lars Jonung som menar att "överskottsmålet bör ligga kvar och att överge målet kräver samarbete över blockgränserna". I detta sammanhang nämns även Assar Lindbeck, IFN: Målet har allt mer ifrågasatts och målets egen skapare – professor Assar Lindbeck stämmer också in i den kören.

I ett working paper (IFN nr 918) har Niclas Berggren och Therese Nilsson undersökt ett 65-tal länder och funnit "att ett lands rättsliga regelverk och en stabil och trovärdig penningpolitik bidrar till ökad tolerans mot homosexuella".  Skribenten i Foreign Policy  säger sig tvivla på det positiva i budskapet att folk i avreglerade ekonomier är mer toleranta mot dem som inte uppfattas som ett ekonomiskt hot. "Men med ökande invandrarfientliga stämningar i många västerländska stater i kombination med lagar som skyddaa de homosexuellas rättigheter och att samkönade äktenskap blir allt vanligare, låter detta inte helt otroligt".

I en artikel studerar och kommenterar Washington Post ett working paper skrivet av Niclas Berggren och Therese Nilsson. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Kyklos, titeln är "Does Economic Freedom Foster Tolerance?" Artikeln i Washington Post har kommenterats av fler än  2.300 läsare, fått fler än 60.000 gilla på Facebook och renderat fler än 4.500 tweets (20 maj 2013).

Med anledning av Assar Lindbecks debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Maria Ludvigsson på Svenska Dagbladets ledarsida. "Med tanke på Moderaternas triangulering kan det mycket väl vara en Lindbeck som krävs för att ”marknadshyror” ska ta sig in i den nymoderata vokabulären." Hon menar att om kritik växer fram mot hyresregleringarna, bland ett flertal debattörer, "kan det i bästa fall locka de mest inlyssnande och nyaste av moderater". 

Det byggs för få hyresrätter. Där är vi helt ense med Lindbeck , skriver Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen, i en replik till Assar Lindbeck.  Hyresgästföreningen har fem tips till Lindbeck "som garanterat skulle ge ett högre bostadsbyggande än införandet av marknadshyror". Förslagen är blans annat investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter och rotavdrag till hyresrätter.

Det er ingen sammenheng mellom toppsjefens lønn og avkastningen i selskapet, viser en ny rapport, skriver Aftenposten: Det er selskapene Norwegian og REC gode eksempler på. Tidningen hänvisar till ett samtal med Lars Oxelheim, IFN, som förklarade att "ofte gjør feil når de baserer ledernes incentiver på for eksempel avkastning på Børsen".

Assar Lindbeck har rätt. Hyresregleringen måste avvecklas, skriver NT i en ledarkommentar till Assar Lindbecks debattartikel i Dagens Nyheter 2013-05-12. Tidningen förklarar att bakom den ganska trista rubriken ”Fortsatt kapitalexport slår ut investeringar” ryms i själva ett förslag om återinförda marknadshyror. Tidningen konstaterar att "det fanns ju en tid när marknadshyror var det normala, före andra världskriget. Inte för inte var det då våra så kallade stenstäder blomstrade."

Brist på kapital gör att nystartade entreprenörsdrivna företag har svårt att rekrytera och behålla nyckelpersoner, skriver Svenskt Näringsliv i en nyhetsartikel från en debatt där Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, presenterade en studie om beskattning av personaloptioner i tolv länder. Svenskt Näringliv skriver: Att sänka skatten på personaloptioner kopplade till anställning skulle vara ett billigt sätt för staten att få fler nya och snabbväxande företag i Sverige, enligt Magnus Henreksson och Tino Sanandaji. Förslaget har bland annat anammats i en motion av Miljöpartiet."

Personer som har förlorat jobbet behövs för starten av nya företag. Erfarenheten bör utnyttjas, oavsett om de blir företagare eller stöd, förklarar professor Maryann Feldman i en intervju med DN Ekonomi. Feldman har vunnit årets Global Award för Entrepreneurship Research. Ett pris som delas ut av IFN  och Entreprenörskapsforum i samarbete med Vinnova.

Kapitalexporten beror främst på statliga ­snedvridningar av incitamenten att investera. Bostadsinvesteringarna har minskat ­dramatiskt. En viktig förklaring till det är att hyresregleringen sedan länge har jagat bort privat kapital från marknaden för hyresfastigheter, skriver Assar Lindbeck.

"Två av Sveriges ledande korruptionsforskare sågar både politiker och tjänstemän i Jobb Malmö-härvan" skriver Sydsvenskan i en nyhetsartikel. En av dessa är Andreas Bergh, IFN. Han förklarar bland annat att "dessa avslöjanden bör tas som en varningslampa. Någon högt uppsatt med trovärdighet måste sätta ner foten".

Magnus Henrekson, IFN, deltog i Ekonomiekot Lördag och diskuterade förutsättningarna för de nya svenska IT-teknikbolag som växt upp efter IT-kraschen för drygt tio år sedan. Han påpekade bland annat att Sverige behöver någon form av personaloptioner för att fler ska kunna satsa. Hjalmar Winbladh, som har varit med sen 90-talet, i dag vd för IT-företaget Wrapp, höll med honom.

Spenderbyxor har plötsligt blivit högsta mode i debatten, skriver Expressen i en ledare och fortsätter: "Slopa gärna överskottsmålet, men låtsas inte som att det finns en massa pengar att sätta sprätt på." Tidningen menar att det tidigare samförståndet över blockgränserna nu rämnar: "Svensk ekonomis nestor Assar Lindbeck har redan dömt ut överskottsmålet. Och i förra veckan följde självaste Göran Persson efter, ackompanjerad av den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt (S)."
 

I en krönika i barometerns skriver Daniel Braw. Han menar att utbildning är olik andra tjänster, och då inte enbart för att det råder skolplikt. Daniel Braw hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som "har påpekat, svårt att göra informerade val, det är svårt att byta om man är missnöjd och det är svårt att i efterhand bedöma utbildningens kvalitet. De mekanismer som gör att andra marknader fungerar, saknas med andra ord här".
 

"Nu när deklarationen är inlämnad finns det anledning att fundera över hur vi vill att skattesystemet ska se ut i framtiden" skriver Katrineholms Kuriren i en ledare. Tidningen hänvisar till IFN-forskaren Andreas Bergh som "har skissat på en skattereform som innebär ett skifte från inkomstskatter, som både gör det mindre lönsamt att arbete och är konjunkturkänsliga, till skatter på konsumtion".

Idag skulle euroområdet – och även Sverige – behöva en våg av inflation som får skulder att minska och aktiviteten i ekonomin att öka, skriver Göran Greider i en ledarkommentar. Han hänvisar bland annat till IFN-forskaren Assar Lindbeck som sägs  finna "... det numera orimligt att Sverige betalar av på statsskulden istället för att investera i framtiden. Ett allt längre följe av tunga socialdemokrater går numera på samma linje. Göran Persson, Kjell-Olof Feldt, Kristina Persson (tidigare på Riksbanken) och LO-basen Karl-Petter Torvaldsson är några av dem som vaknat upp på senare tid och krävt att överskottsmålet överges.

Andrea Bergh, IFN, intervjuas i P4 Östergötland med anledning av den ESO-rapport om korruption i svenska kommuner som han är medförfattare till. P 4 skeriver: "svenskar misstror offentliga tjänsteman och kanske har vi fog för det. Det konstaterar nationalekonomen Andreas Bergh ..."

I ett inlägg på Dagens Arenas ledarblogg förklarar Eric Sundström att hans "farhåga handlar om utvecklingen i Europa just nu. Jag upplever det som om pendeln svänger snabbt mot just den politik som LO föreslår. Nedskärningspolitiken har nått vägs ände".  Han hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN, som enligt Sundström menar "att överskottsmål och gamla ekonomiska tvångströjor knappast kan vara heliga i en tid när Sverige har massarbetslöshet och arbetslösheten i EU slår rekord".

"Norske toppledere tjener mindre enn i rekordåret 2007. Men de sitter fortsatt med millioninntekter som provoserer mange ansatte", skriver Aftenposten. Tidningen intervjuar IFN-forskaren Lars Oxelheim som menar att "styrene gjør feil når de baserer ledernes motivasjonslønn på en viss andel av selskapets verdivekst, som avkastning på børsen". Han säger vidare att "topplederne får som regel bonus når det går bra med selskapet, men straffes ikke når det går galt ... Oxelheim mener et slikt belønningssystem fører til at flere toppledere vil ta større risiko, en risiko som ikke er til selskapets beste".