IFN i media

I en krönika på ledarsidan skriver Torun Nilsson om kunskap och konkurrenskraft. "Få vet hur illa det är ställt inom företagens högsta kunskapsdivision, företagsforskning." Hon hänvisar till en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt skriven av Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson, IFN. Temat i effektivare innovationspolitik. Torun Nilsson förklarar att siffrorna från OECD kom redan i vintras men "tål att upprepas eftersom de är så oroande".

Tävlingen om lägst bolagsskatt är i gång i Europa, skriver Dagens Industri i sin nätupplaga. ”Det ser ut så. Och det gynnar ju ingen", säger IFN-forskaren Åsa Hansson som är medlem i Anders Borgs företagsskattekommitté. I intervjun svarar Åsa Hansson bland annat på frågan var Sverige står internationellt sett när det gäller skatt för företag. "Sverige sticker ut genom att skatten på utdelningar är hög och att det skattemässigt är dyrt att äga. Vi har också ett relativt högt utlandsägande. Vi är ett öppet land och attraktiva. Och utländska köpare kan betala mer vid bolagsköp i Sverige än svenska köpare".

I en artikel i Axess skriver Thomas Gür att den "ekonomiska beräkningar om vinst och förlust av invandring är i grunden meningslösa. De förmår inte att fånga skeendets mångfald" i detta sammanhang referar han till Martin Ljunge, IFN, som "påvisat att den tillit till andra människor som enskilda individer ger uttryck för, uppvisar ett starkt samband med den nivå av tillit som man ärver från moderns ursprungsland".

Vice riksbankschefen Lars E O Svensson har avgått eftersom han inte fått gehör för sin linje att Riksbanken borde sätta en något lägre styrränta. Det skulle enligt Svensson ha inneburit lägre arbetslöshet och bättre prisstabilitet. Har Svensson rätt? frågar sig IFN-forskaren Andreas Bergh och svarar att "det är svårt att veta. Men mycket talar för att konfliktens betydelse överdrivits". Han menar att vi bör fråga "varför så många tycks tro att lite lägre ränta, eller lite högre inflation, är vad Sverige behöver för att få fart på ekonomin och bekämpa arbetslösheten. I själva verket tyder väldigt lite på att det skulle vara så enkelt."

"På plats 256 hittar vi... Simrishamn!" är rubriken på en ledare i Ystads Allehanda. Tidningen skriver om Svenskt Näringslivs årligt rankning över näringslivsklimatet och menar att "värdet av rankningslistan är omdiskuterat". Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos som är affilierad till IFN : "Han har i en modell visat sambandet mellan sysselsättningsgradens utveckling från 2002 till 2010 med den placering kommunerna fick i Svensk Näringslivs rankning 2002. Vlachos finner att bilden påminner om en måltavla som någon skjutit på med hagelbössa."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Harvardforskaren Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, om veckan efter terrordådet under Bostonmaraton: "... efter att ha levt i detta undantagstillstånd i några dagar är det lätt att förstå hur svårt det är att få andra aktiviteter att fungera under sådana förhållanden". Hon menar att  dådet är en påminnelse "om varför samhällelig utveckling är så svår att uppnå när grundläggande säkerhetsbehov inte är uppfyllda, och varför vi måste arbeta hårt för att skapa en värld där fler människor kan känna sig trygga".

Den amerikanske prognosgurun Nate Silver viktar mätningar från olika institut och lyckades i senaste amerikanska presidentvalet pricka rätt i 49 av 50 delstater. I Axess för april är bland andra Richard Öhrvall, IFN, intervjuad om möjligheterna att överföra Silvers metoder till Sverige.

I ett debattinlägg av Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund, aktuell forskning som visar att skolvalet "motverkat det sociala arvet för dem med allra sämst förutsättningar". Här hänvisa till en studie av Verena Niepel vid universitetet i Mannheim; "Essays on Skills, School Choice and their Long-Term Consequences". Verena Niepel är affilierad till IFN.

Svenska ekonomer diskuterar om man bör kräva ännu hårdare kapitalkrav för banker än vad som överenskommits efter den senaste vågen av åtstramningar. IFN-forskaren Assar Lindbeck intervjuas av Bloomberg News och förklarar bland annat att kapitalkraven för bankerna helt bör "höjas avsevärt."

Svensk skola dras med fallande resultat jämfört med andra länder, betygsinflation och flykt från läraryrket, förklarar Magnus Henrekson på DN Debatt. Han skriver att det inte finns någon snabb lösning på problemen och att detaljregleringar är fel väg. I stället gäller det att justera regel­verket så att alla drar åt rätt håll.

Minst en av de mäktiga vicecheferna i Riksbankens direktion ska ersättas i vår. Bland toppkandidaterna finns såväl Swedbanks tidigare chefsekonom Cecilia Hermansson som SEB:s Robert Bergqvist och ett par interna namn, skriver Dagens Industri. Magnus Henrekson, IFN, nämns också. Även veckans Affärer nämner Magnus Henrekson i detta sammanhang.

I en ledare i Helagotland.se skriver Mats Linder, Gotlands Allehanda, om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska". Han hänvisar bland annat till vad en av rapportförfattarna, Andreas Bergh, IFN, sagt i Ekot: "Varannan svensk tror att kommunpolitiker beter sig korrupt ..." och fortsätter "Tyvärr måste jag ju säga att det inte känns som om gotlänningarna har större förtroende för sin överhet än svensken i gemen. Snarare tvärt om, faktiskt."

I en huvudledare skriver Sydsvenskan om "Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Tidningen menar att Sverige inte är befriat från mygel och korruption. "Fifflet tär på tilliten i samhället och då är frågan motiverad: Var finns demokratins vakthundar?" Sydsvenskan vill lysta medias granskande roll: De fyra ESO-forskarna har förslag, jodå. Djupgranska årligen tio slumpvis utvalda kommuner. Medborgare som avslöjar korruption ska kunna belönas, osv. Det går att lägga till en viktig aspekt. Pressens betydelse.

I en ledare som publiceras i flera tidningar kommenterar Marcus Bohlin ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Tidningen menar att en mer  lättöverskådliga, begripliga och kanske framförallt över kommungränserna jämförbara kommunala redovisningar "Vore onekligen ett steg i rätt riktning". "På sikt måste målet ändå vara att samtliga kommuner ska erbjuda en transparent redovisning av sin verksamhet – också de delar som drivs i bolagsform – och att detta ska finna tillgängligt på nätet för alla som vill ta del av informationen. Den moderna informationstekniken kan, om den används rätt, göra det enklare att avslöja den eventuella korruption som förekommer. "

Tidningen Entreprenör  intervjuar IFN-forskarna Andreas Bergh och Richard Öhrvall som är medförfattare till ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” . Rapporten visar att korruptionsproblemen inte är större i stora sektorer där mycket pengar figurerar.

"Det är faktiskt tvärtom. Korruptionen är som störst i små sektorer. Mindre kommuner med begränsade medel har oftast störst problem" säger Andreas Bergh till tidningen som förklarar att Richard Öhrvall betonar att det är svårt att mäta om korruptionen har ökat de senaste decennierna. Men mycket tyder på det.

Svenskar tror i högre utsträckning än andra nordiska medborgare att den offentliga sektorn är korrumperad, skriver fyra forskaren i ett inlägg på DN Debatt. Två av dessa är IFN-forskare: Andreas Bergh och Richard Öhrvall. Inlägget bygger rapporten "Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska ". Forskarna som visar att korruptionsmisstankarna framför allt finns på kommunal nivå menar att människors misstro gentemot tjänstemän och politiker måste tas på allvar. "Ett av våra förslag är att ett antal slumpvis utvalda kommuner granskas av personer utan koppling till kommunen".

I P1 Morgon intervjuas Andreas Bergh, IFN, som en av författarna till ESO-rapporten ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska”. P1 förklarar att  "varannan svensk tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän är korrupta". Förutom Andreas Bergh så intervjuas Ann-Christine Alkner Dahl, som var projektledare för Göteborgs stads projekt för stärkt internkontroll och ökad öppenhet och jobbade med att motverka korruption efter den stora kommunskandalen i Göteborg.

Varannan svensk tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän är korrupta, visar en ny ESO-rapport. "Svenskar misstror sina kommunpolitiker mer än rikspolitikerna, vilket är ett väldigt ovanligt mönster" förklarar Andreas Bergh, IFN, som är en av författarna till rapporten.

"De familjer som kontrollerade störst börsvärden på 1960-talet - Wallenberg, Johnson, Stenbeck - är fortsatt dominerande ett halvt sekel senare. Och det är ingen slump, snarare effekten av en lång och målmedveten politik.I rapporten" skriver veckans Affärer. Tidningen hänvisar bland annat till rapporten "Globaliseringen och den svenska ägarmodellen" (2008) där Magnus Henrekson, IFN, och Ulf Jakobsson "lyfter fram fem centrala delar i socialdemokratins samhällsbygge som gynnat ett koncentrerat ägande: skattepolitiken, finansmarknadsregleringarna, kanaliseringen av sparandet i ekonomin, arbetsmarknadspolitiken och den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen".

Forskning avslöjar misstro mot offentliganställda Sex av tio svenskar tror att offentliganställda tjänstemän är korrumperade. Forskarna förslår därför att kommuner mer öppet redovisar sin ekonomi.

Forskarna föreslår att det ska bli lättare för medborgare, forskare och journalister att granska kommunernas ekonomi via nätet. IFN-forskaren Andreas Bergh citeras från Ekot i Sveriges radio: "Genom att mer av ekonomiredovisningen görs tillgänglig på internet i ett standardiserat format blir det lätt att jämföra vad olika kommuner betalar för samma produkt och lätt att följa hur skattepengar används, vart de går och vem som får olika uppdrag".

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi IFN, intervjuas i TV4 om korruption i svenska kommuner. Detta med anledning av ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” till vilken han är en av medförfattarna. "Mer än hälften av svenskarna tror att det är vanligt eller mycket vanligt med korruption inom kommunerna. Det visar en rapport från Finansdepartementets expertgrupp."

Majoriteten mödrar eftersträvar inte att arbeta heltid för att nå samhällets övre skikt och den svenska politiken har möjliggjort för dem att leva som de önskar. Vi amerikaner bör se bortom könsretoriken och fundera över vad dessa skandinaver verkligen har uppnått. Med intentionen att skapa ett feministiskt paradis har svenskarna oavsiktligt skapat en fristad för ”vanliga dödliga ", skriver Christina Hoff Sommers, American Enterprise Institute. Hon citerar bland annat forskning av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, om varför det finns så få kvinnliga toppchefer i Europa.

TT skriver om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Notisen publiceras i bland annat VLT - och i ytterligare ca 30 tidningar: När fler människor uppfattar korruptionsproblem skadas tilltron till demokratin, konstaterar fyra forskare i en ny ESO-rapport. De föreslår därför ett system med årliga externa granskningar av slumpvis utvalda kommuner. .

Svenskarna tror i mycket större utsträckning än övriga nordbor att deras politiker och tjänstemän är korrupta, skriver Riksdag & Departement med anledning av ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” Resultaten är klart oroväckande, anser forskarna som gjort studien. Tidningen har intervjuat IFN-forskaren Andreas Bergh som förklarar att "det kan vara så att svenska medborgare ser något som inte syns i internationella mätningar av graden av korruption. I så fall är det djupt problematiskt".

Publikt.se som ges ut av fackförbundet ST, skriver att svenskarna misstror offentliga tjänstemän. "Nio av tio tror att personliga kontakter är avgörande för hur man blir bemött". Om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” skriver tidningen bland annat: "I rapporten hävdar de att korruptionsproblemen i Sveriges kommuner finns i en etisk gråzon som inte självklart faller inom snäva juridiska definitioner".

Tidskriften Entreprenör har som tema i nr 3, 2013, om "kapitalet som både nyföretagare och tillväxtföretag behöver för att expandera". En av de experter som intervjuas är Joacim Tåg, IFN. Han uttalar sig bland annat om möjligheten för svenska bolag att locka till sig utländskt kapital.

I en ledare i Smålandsposten diskuteras det svenska företagsklimatet. Skribenten hänvisar till Ikea och hur Sverige på 1970-talet ville "ha kapital, men inga kapitalister." Tidningen fortsätter: "I någon mån har strategin lyckats. I dag är de stora pensionsfonderna de stora aktörerna på börsen. Ägandet har blivit mer ansiktslöst. Men som Magnus Henrekson, vd för IFN, påpekat når aldrig pensionskapitalet mindre företag som behöver kapital för att växa." Smålandsposten avslutar: "Ju fler företagare desto bättre är ett motto som bör ifrågasättas ... I andra länder, företrädesvis USA, talar man i stället om vikten av snabbväxande företag. Det borde vi också göra här i Sverige."

I ett blogginlägg från socialdemokraternas kongress i Göteborg skriver Eric Sundström, Dagens Arena, att det finns en rad frågor som Stefan Löfven och Magdalena Andersson behöver ge svar på. Han hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN: "Inom den ekonomiska teorin – och nu pratar jag om världen bortom Sverige – svänger pendeln från oreglerad nyliberalism mot vikten av jämlikhet och reglering. Självaste Assar Lindbeck ifrågasätter de ekonomiska tvångströjor som infördes på 1990-talet."

SVT har granskat ett 20-tal bolag som Arbetsförmedlingen har betalat ut miljarder till för att få arbetslösa i jobb. Granskningen visar att flera av de företag, som har större delen eller hela sin omsättning från Arbetsförmedlingen, haft vinstmarginaler på över 25 procent.
Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade på SVT:s webbplats. Han förklarar att "det är på samma sätt som att du helt plötsligt skulle fördubbla byggandet i landet. Då kommer priset på byggtjänster och byggmaterial att öka. För alla vet att du måste köpa upp det här. Och då blir det dyrare".

I ett debattinlägg skriver Stefan Jonsson, professor i organisation vid Uppsala universitetk, att det var "kommunaliseringen som ledde till att skolresultaten och lärarnas status föll".  Stefan Jonsson hänvisar bland annat till forskning av Jonas Vlachos som är affielierad till IFN.  Jonson skriver: "Slutsatserna är att elever i friskolor som drivs av vinstdrivande företag verkar lära sig lite mindre än de i kommunala alternativ, medan elever i icke-vinstdrivande friskolor lär sig lite mer. Men på det hela taget påvisas inte några större kvalitetsskillnader alls."

I en debattartikel skriver Per Ingvar Jönsson, doktor i ekonomisk historia, om Lindbeckkommissionen och behovet av politiskt mod. "... speciellt på två områden har det saknats politiskt kraft att korrigera. Systemfelen på arbets- och bostadsmarknaderna har medverkat till den rådande insider/outsider-situationen." Skribenten hänvisar till Assar Lindbecks memorarer: "Ekonomi är att välja som Lindbeck fyndigt satt som titel på sin senaste bok. Det är hög tid att ta hans råd på allvar och genomföra förslagen för att eliminera hindren för outsiders."

I ett inlägg om betyg i skolan hänvisar Niklas Håkansson bland annat till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han visar att "i dagens skolsystem fungerar betyg mycket dåligt som mått på studieresultat i form av faktiskt kunnande. Betyg har blivit ett verktyg för manipulation i konkurrensvillkoren mellan olika skolor, och hur skulle det kunna vara på annat sätt när skolorna i nuvarande system med elevpeng blir beroende av all positiv uppmärksamhet de kan få?".

Spotifygrundaren Martin Lorentzon, nyvald i Telia Soneras styrelse och ledamot i bolagets etikutskott, har undvikit mångmiljonbelopp i skatt i Sverige med hjälp av ett Cypernbaserat brevlådeföretag, skriver TT i en artikel som publiceras i ett stort antal tidningar. Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade. Han förklarar bland annat att "de här uppläggen var inte kontroversiella då, nu är de det. Det är en allmän trend bort från skatteparadis. I dag är det få som skulle starta bolag på det här sättet".

IFN-forskaren Tino Sanandaji deltog i en debatt om invandring arrangerad av Axess på Engelsbergs herrgård. Seminariet sänds vid ett antal tillfällen i Axess-tv.

I en ledare skriver SN om en första debatt anordnad av den nya EU-tankesmedjan Forum. Medverkande var bland andra IFN-forskaren Assar Lindbeck. Tidningen menade att debatten var djuplodande och svårtuggad: "Men mycket mer krävs av den nya tankesmedjan som vill debattera komplexa samhällsfrågor med medborgare som är föga intresserade. Det är politikens demokrat­iska legitimitet som står på spel och därför är debatten viktig."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika, som publiceras i bland annat Västerbottens-Kuriren, om det svenska banksystemet och funderar över bankekonomernas roll som kommentatorer i media. Experterna har "de senaste åren fått kommentera den ekonomiska situationen på Island, Irland, i Baltikum, Grekland och nu senast på Cypern – för att bara nämna några exempel. I flera fall har bankerna själva haft stora summor på spel. Dessutom påverkas bankernas framtida vinstmöjligheter kraftigt av de politiska åtgärder som diskuterats." Andreas bergh menar att det inte är rimligt att de betraktas som  "partiska experter och det är inte rimligt att de får dominera diskussionen".

Med anledning av Framtidskommissionens slutrapport jämför Sydsvenskan i en huvudledare denna rapport med Lindbeckkommissionen, ledd av IFN-forskaren Assar Lindbeck: "Kontrasten till en annan kommission, Lindbeckkommissionen, som tillsattes 1992 i samband med den ekonomiska krisen, är slående." Tidningen menar att Framtidskommissionen "... som har till uppgift att peka på utmaningar utan att leverera lösningar är förstås ett bra sätt att slippa just ovälkomna förslag. Alliansen vill gärna sitta still i båten. Och kommissionens rapport lär inte ge upphov till några svallvågor."

Hans Bergström tidigare chefredaktör DN menar att det svenska friskolesystemet "... motverkar boendesegregationen genom att ingen tvingas gå i just den skola där man bor." Han hänvisar bland annat till forskning av docent Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som visat att "expansionen det senaste decenniet har letts av skolföretag, som i betydligt större utsträckning än kooperativ, stiftelser o dyl riktar sig till elever med olika social bakgrund. Friskolor drivna av seriösa skolföretag har till exempel en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än skolor i allmänhet i Sverige."

I en slutreplik på SvD Brännpunkt menar de tre IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås (som inledde debatten på Brännpunkt den 14/3) att det låter betryggande när It- och energiminister Anna-Karin Hatt (Brännpunkt den 21/3) förtydligar regeringens ambition att se till så att Sverige har en integrerad och välfungerande elmarknad. "Men vi undrar vad som menas med att åtgärder ska kunna vidtas för att minska omotiverade elprisskillnader mellan elområden.

Hösten 2011 införde Sverige avgifter för de utländska studenter från länder utanför EU. P3 Nyheter rapporterar att resultatet blivit 80 procent färre utländska studenter. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Det har varit en bra rekryteringsbas för Ericsson och andra företag. Samtidigt är det också logiskt att börja ta betalt för studenter som kommer utanför EU. Det är ett dilemma som vi inte vet lösningen på riktigt."

I en ledare med rubriken "Fenomenet Assar Lindbeck" skriver NSD om memoarboken "Ekonomi är att välja" att den fantastisk läsning. "För intresserade av svensk samhällsdebatt är Lindbecks bok ett hav att ösa ur, liksom för den som är intresserad av nationalekonomins rent vetenskaplig utveckling sedan 1950-talet. Dessutom finns mycket att hämta om man är intresserad av frågor som rör forskningens roll och samhällets krav."

Sydsvenskan har ställt ett antal frågor till Therese Nilsson, som är affilierad till IFN och ny redaktör för tidskriften Ekonomisk Debatt.

Vilken är den största samhällsekonomiska frågan?

"Det som diskuterats mest den senaste tiden är den ekonomiska krisen och att den får effekter på alla oavsett om landet är i kris eller inte. Diskussionen handlar främst om vad som orsakat den och hur olika konsekvenserna blir beroende på kvaliteten på formella och informella institutioner, så som äganderätter och graden av korruption" säger Therese Nilsson.

Ax:son Johnson-stiftelsen arran gerade nyligen ett seminarium om migration och integration. I en ledare skriver tidningen: "i ena ringhörnan: debattören Fredrik Segerfeldt, som förklarade varför liberaler måste vara för fri invandring. I andra ringhörnan: ekonomen Tino Sanandaji, som förklarade varför liberaler i en välfärdsstat måste vara emot fri invandring." Med referens till fenomenet "white flight", när den inhemska befolkningen flyr ett bostadsområde, menar tidningen att "om 'kraftigt ökade inkomstskillnader' innebär att inte bara invandrare utan även infödda arbetare får leva på svältlöner, då lär det bli svårt att skapa gemenskap eller hindra framväxten av populistpartier. Eliterna bör nog tänka igenom den fria invandringen noga."

Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås, alla tre IFN-forskare, skriver på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om den elområdesreformen som sjösattse för drygt ett år sedan. De menar att med den "har elmarknaden effektiviserats". Samtidigt har dock reformen mött stort motstånd från konsumenter i södra Sverige. "Näringsdepartementet har nu snabbutrett olika åtgärder för att minska elpriserna i Sydsverige och risken är stor att reformen backas. Detta vore olyckligt. Antalet elområden borde istället öka."

Andreas Bergh, IFN, och Daniel Rubenson, affilierad till IFN, skriver på Brännpunkt med anledning av ett tidigare inlägg av Mikael Rostila. Den senare driver tesen att den socialdemokratiska välfärdsstaten leder till ökad tillit och bättre sociala relationer vilket i sin tur främjar folkhälsan. Han skriver också att trenden bröts på 1990-talet när den ekonomiska krisen ledde till kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn. Bergh och Rubensom förklarar att den allmänna tilliten i Sverige inte alls har minskat. "Trenden är konstant eller till och med ökande".

Klassresor eller social mobilitet är inte så vanligt som bilden av Sverige brukar visa. Det menar en amerikansk forskare som studerat efternamn. Nationalekonomiprofessorn Daniel Waldenström, affilierad till IFN, tror inte helt på namnteorin men säger att det finns en tröghet i samhället. I ett inslag i Upplandsnytt förklarar han att "Sverige kommit långt på vägen att utjämna människors förutsättningar".

I en huvudledare skriver Sydsvenskan att bistadsmarknaden länge fungerat uselt. Tidningen skriver att IFN-forskaren Assar Lindbeck haft stort inflytande över svensk ekonomi. "Har Lindbeck haft för stort inflytande? När bostadspolitiken granskas ligger slutsatsen nära att politikerna borde ha lyssnat mer på Lindbeck."

Professorerna Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin menar att "svenska politiker har tappat kontrollen över invandringen." De hänvisar till en  intervju i Dagens Eko med IFN-forskaren Assar Lindbeck. Han "konstaterar ... att Sverige inte är rustat för en stor invandring och att vi går mot en situation där Sveriges kommuner inte kommer att klara vare sig att ordna bostäder eller arbete åt invandrarna."

Någon demokratisk utnämningsprocess har inte funnits när Christer G Wennerholm utsågs till SL-representant i Spårvagnsstäderna, skriver Dagens Arena. Man hänvisar bland annat till ett uttalande av IFN-forskaren Andreas Bergh i SvD juni 2011 och att Bergh forskar om kommunal korruption: "Det är ju hårresande. Jag kan inte se hur han kan säga att han klarar att göra sitt jobb, att företräda skattebetalarna, och vara lobbyist för den här branschnäringen".

I ett intervju i radions Konflikt förklarar professor Magnus Henrekson, IFN, om relationen mellan tillväxt och konsumtion. "Konsumtionen är mer än 50 procent av BNP." Magnus Henrekson menar att "på lång sikt måste konsumtion och den totala tillväxten öka lika mycket".