IFN i media

I en ledare skriver Nerikes Allehanda bland annat om forskning av IFN-forskaren Johanna Rickne: "... har i sin forskning konstaterat att påståendet att kvotering leder till sämre kompetens bland de förtroendevalda inte håller för granskning.

– De här kvinnorna man tog in, deras grad av utbildning var högre än de hos kvinnor som satt där innan, den var högre än hos de män de ersatte, och den var högre än hos de män som satt kvar i genomsnitt, säger Johanna Rickne till SR International."

I en kort notis skriver Forskning & Framsteg om en ny studie av Gabriel H. Sahlgren, IFN:"... äldre personer i elva europeiska länder visar att pensioneringen påverkar vår hälsa negativt. Såväl självrapporterad och fysisk hälsa som mentalt välbefinnande minskar när man slutar arbeta. Effekten är lika stark för kvinnor som för män."

I en artikel från TT inför EU:stoppmöte om budget intervjuas bland andra Magnus Henrekson, IFN. "Mer pengar till jordbruket och mindre till bland annat forskning är det senaste budet, som dock stötte på patrull.
– Inte så förvånade kanske. Det blir så när man tar in en massa länder på ekonomiskt lägre nivå, säger Magnus Henrekson"
Artikeln publiceras bland annat i DN, Norrbottens-Kuriren, Upsala Nya Tidning, Barometern, Borås Tidning, Svenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten, Sydsvenskan och Dagens Industri.

Skattepremien av att bilda fåmansbolag är störst för företag med höga inkomster. Det är även höginkomsttagarna som tjänar på förenklingsregeln för kapitalutdelning, skriver IFN-forskaren Karin Edmark i revisorernas branschtidning.

I tidningen Entré utgiven av ESBRI, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, förklarar professor Magnus Henrekson, vd IFN, bland annat hur det kom sig att han började forska om entreprenörers villkor.

Årets nobelpris i ekonomi delas mellan två amerikanska forskare. Yves Zenou, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger till Expressen att han känner till framför allt Roths forskning: "Det är inte så ofta pristagarnas teorier tillämpas praktiskt ... Roth har utvecklat matchningsteorin. En enkel tillämpning är på arbetsmarknaden där arbetssökande letar jobb och företag söker personal".

I dag flyttar Sandvik in i det nya huvudkontoret i World Trade Center i centrala Stockholm. För första gången får koncernen ett huvudkontor utanför Sandviken, skriver Gefle Dagblad. En av de som kommenterar flytten är Joacim Tåg, ekonomisk doktor vid Institutet för näringslivsforskning. Han påpekar enligt tidningen att det råder tuff konkurrens om kompetensen på marknaden. "Sandvik kan ha förlorat viktig rekrytering på grund av att de finns i Sandviken."
 

Medlemstidningen för Sveriges ingenjörer refererar till IFN:s senaste nyhetsbrev och forskning om hur chefer påverkar produktiviteten.

 

I en krönika på ledarsidan skriver PJ Anders Linder, politisk chefredaktör, om den innovationsstrategi som regeringen presenterade i förra veckan. "Det positiva är att ansatsen är bred och inte snöar in på bara forskning och riskkapital. Som Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson [vd för IFN] skriver i den utmärkta boken Ett ramverk för innovationspolitiken (Samhällsförlaget) bygger god innovationspolitik framför allt på ett förhållningssätt, där de ansvariga tänker i helheter och inte tror att det går att skrämma fram förnyelsekraft genom att fyra av några enstaka nyårsraketer."

Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen ett seminarium om bolagsskatter där professor Magnus henrekson, vd för IFN, var talare. "Det finns de som hävdar att ägarskatter inte har någon betydelse – men i så fall skulle man kunna sätta dem till 100 procent och då har det ingen betydelse vem som äger och kontrollerar företagen." Så provokativt inledde Urban Bäckström seminariet.
Magnus Henrekson pekade på att de entreprenörer med störst potential att bli riktigt framgångsrika inte är de arbetslösa utan det är de som arbetat i väl fungerande företag och ser nya möjligheter att göra något bättre. För att de ska våga lämna jämförelsevis trygga anställningar behövs generösare villkor i skattesystemet både för dem och för att de ska kunna locka med sig fler talanger.

I Veckans analys skriver Ove Andersson, att "regeringen slösar bort mångmiljardutrymme för en sådan jobbskapande politik genom att prioritera sänkt bolagsskatt – ett förslag som sågas av många, bl a av Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning".
 

Benjamin Katzeff Silberstein skriver på ledarsidan om boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? (Studentlitteratur 2012), författad av nationalekonomerna Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström. "Författarna har grävt i forskningsunderlaget kring samband mellan inkomstskillnader och hälsa. Slutsatsen är att det inte finns något rakt och entydigt svar, men att kopplingen på individnivå verkar vara svag. Sambandet mellan inkomstnivå och hälsa, däremot, är tydligt positivt." Han förklarar vidare: "Den mest entydiga lärdomen av forskningen kring inkomster och hälsa, att döma av gårdagens seminarium, är vikten av att lyfta inkomsterna hos dem som tjänar minst."

Under rubriken Frukost med Affärsvärlden föreslår professor Magnus Henrekson, vd för IFN, en ny skattereform. "Professorn är bergssäker på att förändringen kommer. Frågan är bara när." Han menar vidare att det finns "en intellektuell grund för att förändra rådande ägarskatter". 

Magnus Henrekson, vd för IFN (Institutet för Näringslivsforskning), intervjuas om huruvida sänkt bolagsskatt ger fler jobb.

Två nya böcker granskar myntets historia och väcker frågan vad de medeltida erfarenheterna kan lära oss i den aktuella krisen för euron skriver docent Bo Franzén. En av de böcker han refererar till är IFN-forskaren Roger Svenssons Renovatio Monetae. Brakteater och myntningspolitik i högmedeltidens Europa.

IFN och IFN-forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh citeras I en artikel I Yahoo News:
While President Obama sees sizable government as fostering economic growth, Mitt Romney wants to cap federal spending at 20 percent of GDP. Is that goal feasible – and economically helpful? Is the question asked by Yahoo News. Referring to a 2011 study for the Research Institute of Industrial Economics in Sweden, authored by Andreas Bergh and Magnus Henrekson, Yahoo News quotes the study concluding “that as the size of government goes up, the pace of economic growth is harmed. Noting that Sweden has enjoyed strong growth alongside a large government, they still argue that ‘this does not mean low-tax countries can increase taxes without expecting negative effects on growth’.”
Yahoo News concludes: “That said, many economists also agree with Obama's point that public investments play a role in growth. The Sweden-based survey itself argued that investments in human capital (education) can increase growth.”
 

IFN-forskarna Andreas Bergh, Daniel Waldenström, och Therese Nilsson är författare till boken ”Blir vi sjuka av inkomstskillnader?”. De skriver i ett debattinlägg: ”Att minska inkomstojämlikheten i syfte att förbättra folkhälsan förefaller inte vara någon särskilt effektiv politik. Men alla som gillar jämlikhet behöver fördenskull inte misströsta. Det finns nämligen konkreta åtgärder, exempelvis höjda flerbarnstillägg, som ökar marginalerna för utsatta hushåll och som därigenom samtidigt förbättrar folkhälsan och minskar inkomstspridningen.”

Fredrik Öjemar har talat med en rad nationalekonomer, bland andra Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, om skuggbudgeten (S) och ambitionen att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Detta ”kan skapa en press nedåt på lönerna” hävdar flera ekonomer. ”Det blir väldigt kostsamt att dra tillbaka det här, i och med att det skulle leda till ett större utanförskap bland unga människor i många år”, säger Magnus Henrekson i DI.

Patent och upphovsrätt ger incitament till skapande och kommersialisering av nya produkter och verk samt underlättar kontrakt och kunskapsöverföring, konstaterar Roger Svensson, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning i Ekonomisk Debatt nr 6/2012. Han skriver att produkter inom nya områden, t ex mjukvaror och bioteknik, har andra egenskaper än traditionella produkter och kan behöva annorlunda skydd. ”Mjukvaror är sekventiella, har kort livslängd, låga kostnader och många applikationer. Därför bör längden för mjukvarupatent förkortas och skyddet begränsas till vad som anges i patentkraven.” Trots detta har upphovsrätten fått en allt längre giltighetstid, vilket inte har något stöd i forskningslitteraturen.

I en artikel frågar IFN-forskaren Frédéric Delma tillsammans med Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm samt Karin Hellersted, Internationella Handelshögskolan i Jönköping om teknikintensivt nyföretagande bidrar relativt mer till tillväxt i branscher med mer behov av ny teknik? Ett av resultatet i den redovisade studien är att entreprenörkap som mekanism för att kommersialisera ny kunskap har en begränsad tillväxteffekt på företag i Sverige. Författarna föreslår en rad åtgärder som han avhjälpa denna brist.

Regeringen utgår från att skatter påverkar både viljan att jobba och att anställa. Utom, som det verkar, för entreprenörer, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Tidningen menar, med anledning av att regeringen beslutat att sänka bolagsskatten: ”Då är det, som ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji från Institutet för näringslivsforskning påpekade på DN Debatt igår, lite märkligt att regeringen inte betraktar de höga ägarskatterna som något större problem.”

Företagsförvärv och avsked har blivit vardagsmat på svenska företag. Men är stora omorganiseringar vägen till framgång eller en kortsiktig lösning som riskerar att få motsatt effekt? Undrar SvD Näringsliv i ett reportage. Lars Persson, docent och vice vd vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, intervjuas. Han anser att konkurrenstrycket på svenska företag har ökat och att det har skapat ett mer dynamiskt arbetsliv och näringsliv. ”Det nya näringslivet är sådant att vi får vänja oss vid att inte kunna utföra samma jobb i 45 år. Jag tror att omorganiseringar är till godo om man har en väl fungerande arbetsmarknad i grunden, och inte som i Spanien fastnar i arbetslöshet”, säger Lars Persson.

Föråldrade teorier, så förklarar de två IFN-forskarna professor Magnus Henrekson och Tino Sanandaji den svenska skattepolitiken gentemot entreprenörer. ”Sverige har för få entreprenörer. Att mot den bakgrunden sänka bolagsskatten samtidigt som ägarskatterna ligger kvar på hög nivå är att gå fel väg. Sänkt bolagsskatt gynnar multinationella företag som vill etablera sig i Sverige, men stimulerar inte framväxten av nya svenska företag” menar de.

Lars Persson, docent och vice vd vid Institutet för Näringslivsforskning, kommenterar svensk export och menar ”Vi ser att verkstadsindustrin har gått ned och vanligtvis är de snabba att reagera på de här cyklerna. Troligt är därför att andra sektorer följer efter och att andra delar av vår export också går ned framöver, säger Lars Persson”.

Slopandet av fastighetsskatten är ett av regeringens största skattemisstag, menar IFN-forskaren Åsa Hansson i en intervju. ”Och jobbskatteavdraget är ett slöseri med skattemedel. Det hävdar skatteforskaren Åsa Hansson. För höginkomsttagare minskar incitamenten till att jobba i och med jobbskatteavdraget”.

I en ledarkommentar skriver Widar Andersson om personval med anledning av en rapport som IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke presenterat inom ramen för SNS-analys. Widar Andersson kommenterar varför det är så relativt få som använder möjligheten att personrösta. Han citerar deras DN-debatt-artikel i ämnet: "Det kan bero på att det har spridits en olycklig missuppfattning att kryssen inte spelar roll” och fortsätter, ”Så kan det säkert vara. En omständighet med minst lika stor betydelse är att de flesta politiker och kandidater är totalt okända för den röstande allmänheten.”

I en ny artikelserie utreds vad man kan lära av de svenska företag som i dag omsätter mer än en miljard kronor. I detta sammahang intervjuas professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Han pekar bland annat på några saker som storföretag generellt sett duktiga på: ”Förmågan att utnyttja skalfördelar i produktion, distribution och idag också kompetensen att utnyttja globaliseringen i form av outsourcing och offshoring …”

På Konkurrensverkets hemsida kan man läsa att ”Privatiseringar ökar välfärden bara om synergieffekterna är tillräckligt stora ─ annars riskeras höjda konsumentpriser. Det konstaterar forskare som på uppdrag av Konkurrensverket har undersökt konkurrens- och effektivitetseffekter när offentligt ägda företag har övergått i privat ägo.”

”Personvalsystemet, möjligheten att kryssa för en speciell kandidat på listan, har större betydelse än vad man tidigare trott” skriver HD i en ledarnotis med anledning av den rapport i ämnet som presenterats av IFN-forskarna Olle Folke och Johanna Rickne.

I en ledarkommentar i Nerikes Allehanda kommenteras IFN-ekonomerna Olle Folke och Johannes Ricknes rapport om personval som nyligen presenterdes på ett SNS-seminarium: ”Personvalet ger en extra dimension till politiken. Det är inte längre enbart de som går på partimöten som bestämmer vilka som ska sitta i de folkvalda församlingarna”. Tidningen anser vidare att visst kan man peka på ”att partierna är för dåliga på att informera om vad de står för – och vad deras kandidater står för”. NA menar dock du som väljare ”har också en skyldighet att hålla dig informerad”.

Sedan personvalet infördes 1998 har det haft marginell påverkan på valutgången. Men nu visar en studie att personvalet har ett indirekt inflytande över de inkryssade politikernas karriär, skriver Riksdag & Departement om den studie som IFN-forskarna Olle Folke och Johanna Rickne presenterade på måndagen.

”Den bild Svenskt Näringsliv försöker sprida, att vinstintresset skapar ett obegränsat antal aktörer med sinsemellan mycket olika upplägg av verksamheten, stämmer helt enkelt inte” skriver Anne-Marie Lindgren och hänvisar bland annat till ett uttalande av professor Magnus Henrekson, IFN: ”Vad ska man då säga om följande torra konstaterande från chefen för Institutet för Näringslivsforskning, Magnus Henrekson (i SvD 18.8)? Årskullarna i gymnasiet minskar nu så skolmarknaden krymper, och det leder sannolikt till ’ökad konsolidering med färre aktörer. De som kommer att tvingas lägga ner är antagligen främst de små aktörerna’”.

Rapporten om personvalets betydelse utkommer i SNS regi och presenterades på ett seminarium. SNS-seminariet direktsändes i SVT Nyheter/Forum.

IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke har författat en rapport om personalvalens betydelse i svensk politik, och då framför allt kommunalpolitik. ”Personvalet är viktigare i politiken än vad man tidigare har trott – men det handlar ofta om en indirekt effekt på lite sikt. Partier vill vinna val och personrösterna ger en signal om vilka politiker de ska nominera för att åstadkomma just detta” skriver de båda på DN Debatt.

TT intervjuade Åsa Hansson, IFN, i samband med att regeringen i budgetpropositionen föreslog sänkt bolagsskatt. Hon siar bland annat om att åtgärden ”lär ge fler investeringar”. Hon förklarar vidare att ” dessutom kan företag välja att ta hem sin vinst och beskatta den i Sverige i stället för i ett annat land. Multinationella företag har ganska stort utrymme att välja var man lägger sin vinst”.

Regeringen gör inte rätt prioriteringar skriver PJ Anders Linder i en ledare i en kommentar om förslaget till sänkt bolagsskatt. ”Svensk bolagsskatt är några procentenheter högre än i omvärlden. Vår kapitalskatt är snarare dubbelt så hög.” PJ Anders Linder skriver att ”Det har funnits en föreställning om att utländska investeringar ersätter inhemska om entreprenörsvillkoren är för dåliga. I två färska och ytterst läsvärda expertrapporter till Företagsskattekommittén har Magnus Henrekson och Tino Sanandaji visat att det synsättet är förlegat.” Han avslutar med att berömma det investeraravdraget som regeringen föreslagit men avslutar med orden: … det behövs mycket mer av samma sort.

Chefredaktör PJ Anders Linder refererar i en signerad krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet till ett förslag framfört av IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji i Ekonomisk debatt (5/2012). Det gäller optionsbeskattning och att denna bör avskaffas. ”De talar inte om optionsprogram i etablerade storföretag, där det finns frågetecken kring sambanden mellan arbetsinsats och belöning, utan om optioner i nya och onoterade bolag. I sådana företag kan optioner vara ett mycket effektivt verktyg för att skapa samstämmighet mellan grundarnas/entreprenörernas och de externa investerarnas intressen, men det är också ett sätt att locka kvalificerade personer att komma ombord trots att de har välbetalda anställningar på andra håll. på andra håll.”

I ett kort brev till FT skriver IFN-forskaren Johannes Mauritzen om kinesiska solpaneler. Mauritzen förklarar: “If cheap panels from China mean that more solar power replaces coal and gas power then an externality is corrected, and that correction comes free for Europeans”.

I en ledarnotis kommenteras IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerichs forskning som presenterats på DN debatt: ”Forskarna föreslår ett ökat inslag av extern rättning av proven. Det är ett sätt, men det behövs också ökad vägledning och kontroll av hur olika skolor arbetar med de nationella proven.”

Anna Norling kommenterar i en ledare i Arbetarbladet IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerich forskning (se DN-debatt 2012-09-08) – artikeln är skriven med anledning av att finansminister Anders Borg var gäst i Ekots lördagsintervju: ” På lördagen presenterade nationalekonomerna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich en undersökning som visar att farhågorna för en betygsinflation i samband med friskoleexplosionen var väl motiverade. Vlachos och Tyrefors undersökning visar nämligen att elever på friskolor får högre betyg än eleverna på kommunala skolor.”

Radio Sweden förklarar att “Charter middle and secondary schools seem to be giving their students higher grades for the same results on national tests than do the public schools. But the Ministry of Education has rejected the suggestion that someone other than a student’s own teacher grade the tests.

Writing in the newspaper Dagens Nyheter Saturday, Stockholm University economists Björn Tyrefors Hinnerich and Jonas Vlachos say there are such large discrepancies in grading that they think the tests should be graded externally and not by the schools.”

IFN-forskaren Jonas Vlachos intervjuas av Ekoredaktionen med anledning av hans forskning om betygsättning av nationella prov: ”Friskolor på högstadie- och gymnasienivå sätter högre betyg på de nationella proven än kommunala skolor, trots att proven är likvärdiga. Det menar Jonas Vlachos, docent i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, som på DN Debatt i dag föreslår en extern rättning av proven för att se till att elever bedöms likvärdigt.

I en intervju med TT (bland annat publicerad i Sundsvalls Tidning) förklarar IFN-forskaren Jonas Vlachos: ”- Man har sett i den internationella Pisa-jämförelsen att det inte finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor i resultat, medan det finns det i de inhemska nationella proven. En möjlig förklaring skulle kunna vara precis det vi hittar - det vill säga att friskolor i genomsnitt är generösare i sin provbedömning.”

Aftonbladet citerar forskarna: ”En mer attraktiv väg mot ökad likvärdighet i provbedömningen vore därför att övergå till extern rättning av de nationella proven. Detta är inte gratis och det skulle göra administrationen av proven mer komplicerad än i dag även om elektroniska prov kan förenklaprocessen”.

Under rubriken ”Friskolorna sätter högre betyg på nationella proven” på DN-debatt skriver IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerich, båda nationalekonomer, Stockholms universitet: ”I genomsnitt får elever på friskolor högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots att externa bedömare anser proven likvärdiga. En lösning kan vara extern rättning av proven, till exempel att lärare byter prov med varandra.”

I en ledare i tidningen Allehanda (som publicerar alternativa ledare betecknade S och Lib) förklarar Peter Franke (S) att norska LO ”använder Sverige som avskräckande exempel på hur det kan gå om högern får makten efter stortingsvalet hösten 2013”. I detta sammanhang citeras IFN-forskaren Jonas Vlachos: ”På 20 år har den svenska skolan gått från att vara en av de mest reglerade till att bli världens mest liberala, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos. I dag är nästan varannan gymnasieskola privat, och av dem ägs över 80 procent av aktiebolag. Resultaten sjunker och segregationen ökar samtidigt.”

I en artikel om innovationsklimatet i Sverige hänvisar Svenskt Näringsliv till ”en intressant expertrapport till Företagsskattekommittén i juni i år visar ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji att principerna för dagens skattesystem ofta bygger på ekonomiska modeller som inte tar hänsyn till modern forskning om entreprenörskap. Skattesystemet är enligt dem uppbyggt på fel sätt. Sverige kan inte ha nästan dubbelt så hög skatt på kapitalinkomster som andra länder har. Vi kan inte heller ha världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster.”

IFN-forskaren Andreas Bergh intervjuas av Svenskt Näringsliv om socialförsäkringar: ”Andreas Bergh är välfärdsforskare och nationalekonom och han menar att förändringen har skett i skymundan.
– Det är ytterst en fråga vad man tycker att vi ska ha för sorts välfärdsstat. Men vi har ju hittills haft en välfärdsstat där de allra flesta har fått det allra mesta av sin inkomst täckt av socialförsäkringarna. Jag tycker det är problematiskt att vi håller på att lämna det här utan att det egentligen har fattats något explicit politiskt beslut om det, säger han.”

Villy Bergström skriver i en krönika att innovationspolitiken är diffus och disparat: ”Den bästa undersökningen av detta svårfångade område finns i en bok av professorerna Magnus Henrekson, Klas Eklund och Pontus Braunerhjelm. (Ett ramverk för innovationspolitik, Samhällsförlaget 2012). Deras analys berör hela samhället, alla områden, branscher och politikområden. Jämfört med investeringspolitiken är det svårt att utpeka konkreta, begränsade insatser från det politiska systemet för att främja innovationer och entreprenörskap. Det handlar om företagsklimat, utbildning, forskning och ekonomiska incitament.”

Den senaste tiden har det avslöjats att det på många verk och myndigheter ordnas personalfester för i vissa fall flera tusen kronor per person, där notan skickas till skattebetalarna. ”Dyra personalfester kan vara tecken på en slösaktig kultur – men de kan också vara ett relativt billigt sätt att uppmuntra de offentligt anställda som i snitt alltså tjänar 10 procent mindre jämfört med privat sektor”, skriver IFN-forskaren Andreas Bergh i en debattartikel i Sundsvalls Tidning.