IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
Medan andra sjunker
”Chocken på 1990-talet – fallande BNP tre år i rad, skenande underskott, 600 000 färre sysselsatta – tvingade fram en fundamental politisk insikt att om man vill ha resurser att fördela så måste de först skapas. Andreas Berghs och Magnus Henreksons bok kan således läsas som ett slags vetenskapligt memento för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) lika väl som för oppositionsledaren Stefan Löfven (S): Rubba inte det samspel mellan en effektiv ekonomi och en effektiv välfärdssektor som får Sverige att flyta när stora delar av Europa sjunker.” skriver Per T Ohlsson på ledarsidan i Sydsvenskan. Han förklarar att boken Varför går det bra för Sverige? är tänkvärd och ”inte fått riktigt den uppmärksamhet som den förtjänar”.
Ingen säker kunskap
”Det är svårt att bedöma andra människor – och ju mer komplexa förmågor vi försöker fånga desto större problem får vi. Om någon glömt det var fredagens rapport från Skolinspektionen om de nationella proven en god påminnelse” skriver Dagens Nyheter i en ledare och hänvisar till en rapport av IFN-forskaren Jonas Vlachos och hans kollega Björn Tyrefors Hinnerich. De har undersökt om det finns tydliga mönster i skillnaderna mellan de interna och externa bedömningarna.
En lärare som på egen hand rättar sina egna elevers prov är den sämsta modellen vid nationella prov.
Vestmanlands Läns Tidning hänvisar i en ledare till ”en analys av resultaten gjord av statsvetarna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich”.
Fria lärare är bättre lärare
Widar Andersson skriver i en ledare i Folkbladet om boken "Ett ramverk för innovationspolitiken", författad av IFN:s vd, Professor Magnus Henrekson i samarbete med Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund. ”Med stöd i forskningen anför författarna att brandlarm kan vara en effektivare övervakningsstrategi än polispatrullering,” citerar Widar Andersson och fortsätter: Med "polispatrullering" menas den sorts övervakning som Skolinspektionens kontrollrättande av nationella prov är ett exempel på. Patrulleringen riskerar att bli "stelbent och formalistisk", skriver nationalekonomerna. Och ineffektiv tillägger jag efter att ha tagit del av Skolinspektionens utvärdering av sin egen patrullering.
Svenska företag behöver ett bättre innovationsklimat
Lång rad av misslyckanden. Svensk forskning kostar mycket pengar men resulterar alltför sällan i nya, framgångsrika produkter. Utmaningen vi står inför är att omvandla kunskapen till tydligare resultat som ger jobb och ekonomiskt välstånd, skriver Urban Bäckström och Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv. I artikeln hänvisar de till Magnus Henreksons och Tino Sanandaji expertrapport till Företagsskattekommittén.
Efterlyses: innovativ politik
Sverige behöver en sammanhållen innovationspolitik för att säkra välfärden och en fortsättning på den svenska framgångssagan, skriver huvudledaren i en artikel om den nya boken Ett ramverk för innovationspolitiken skriver av IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Klas Eklund och Pontus Braunerhjelm.
Makten måste alltid spridas
Den som tror att marknadsekonomi har något slags logiskt samband med politisk högerorientering eller med fientlighet mot välfärdsstaten kan aldrig ha hört talas om Assar Lindbeck. Lindbeck är utan tvekan den svenske ekonom som betytt mest för samhällsutvecklingen de senaste dryga femtio åren och är alltjämt i hög grad aktiv, skriver ledarskribenten Håkan Holmberg med anledning av Lindbecks memoarer.
För många friskolor är det här en ickefråga
Det rapporteras om tuffa tider och konkurser för friskolorna nu när elevkullarna faller i gymnasiet. Artikel som återger en intervju med IFN:s vd Magnus Henrekson i Svd om att nedgången i elevantalet minskar den totala marknaden med kommer leda till ökad konsolidering med färre aktörer.
Tio budord som kan förändra Sverige
Boken går pang på rödbetan på politikens kärnuppgifter.Tio budord för ett mer uppfinningsrikt och kreativt Sverige. Det bjuder nationalekonomerna Magnus Henrekson, Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund på i sin nya bok "Ett ramverk för innovationspolitiken", skriver Widar Andersson i sin ledare där han rekommenderar till läsning av boken.
Mer klurighet
Tre namnkunniga professorer, Klas Eklund, Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, efterlyste i veckan på debattplats i Svenska Dagbladet en aktivare innovationspolitik från regeringens sida. Debattörerna noterar att såväl regeringen som opposition gärna pratar om behovet av innovationer och dessutom förbereder olika insatser. Ändå händer för lite enligt professorerna, skriver Mattias Olsson i en signerad ledare.
Nystartszon ett osäkert sätt att skapa jobb
Med sänkta arbetsgivaravgifter vill regeringen locka företag till socialt utsatta områden och skapa jobb åt de boende. Rinkeby är ett av de områden som kan bli en så kallad nystartszon. Men kommer det att locka dit företag, stärka de lokala företagen och ge jobb till Rinkebyborna? Intervju med IFN-forskaren Andreas Bergh.
Forskningspengar är bara början
Tre statssekreterare från tre olika partier var på plats hos Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) igår. De skulle kommentera ett färskt förslag till hur entreprenörskapet och innovationskraften kan stärkas, och de nickade bifall till tankesätt och inriktning. I boken Ett ramverk för innovationspolitiken (Samhällsförlaget), som i går också presenterades på Brännpunkt, visar Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson hur betydelsefullt det är att stärka förnyelsekraften i svensk ekonomi, skriver PJ Anders Linder i huvudledaren.
Så blir Sverige mer innovativt
Det är svårt att förstå regeringens passivitet i innovationspolitiken. Kreativitet och nytänkande måste prioriteras högre. I en ny bok, som presenteras i dag, föreslår vi en bred innovationsstrategi för Sverige. Det skriver professorerna Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson på Svenska Dagbladets debattsida.
Ge micken till Assar Lindbeck
Om Spice Girls kan återförenas borde väl även Lindbeckkommissionen kunna göra det, skriver ledarskribenten Anna Dahlberg. Visserligen finns det redan en uppsjö av expertinstanser som nagelfar politiken - alltifrån Finanspolitiska rådet till Riksrevisionen. Men det som gjorde Lindbeckkommissionen speciell var bredden i ansatsen. Man tog ett samlat grepp om de politiska och ekonomiska utmaningar som Sverige stod inför och utfärdade rekommendationer utan politiska hänsyn.
Jättar räknar med vinst i skolbänken
Det pågår en dramatisk förändring på marknaden för fristående gymnasieskolor. De sex största koncernerna, med jätten Academedia i spetsen, dominerar alltmer. I dag utbildar de hälften av landets alla friskoleelever. Och nu spelar rekordsmå elevkullar av allt att döma giganterna rakt i händerna - på de mindre aktörernas bekostnad. I artikeln intervjuas Magnus Henrekson, vd för IFN.
Mätningarna säger allt och ingenting
Vid ett seminarium i går om de amerikanska presidentvalskampanjernas betydelse, arrangerat av tankesmedjan Fores och Institutet för Näringslivsforskning, presenterade professor Robert S Erikson från Columbia University sin nya bok The Timeline of Presidential Elections: How campaigns do (and do not) matter (University of Chicago Press). Erikson frågar sig i vilken mån opinionsundersökningar kan förutse valutgången, skriver Alen Musaefendic i en signerad ledare.
Blev forskningen trogen
”Ekonomi är att välja” är en utomordentligt läsvärd och tankeväckande bok, fylld av intressanta iakttagelser och stimulerande reflektioner, skriver Lennart Berntson i en recension i SvD Kultur.
En klok förargare
Den 82-årige Assar Lindbeck må vara svensk nationalekonomis respekterade nestor, men han har också varit en man som väckt förargelse. Det är få förunnat att bli förklarad som ikon under sin livstid. Assar Lindbeck, i dag 82-årig ekonomiprofessor är en av dem, skriver GP:s Fredrik Tenfält i en ledare.
En politisk man utanför partiet
Att läsa Assar Lindbecks nyutkomna memoarer Ekonomi är att välja är att göra en politisk och psykologisk långresa. Något år före min egen födelse blev Lindbeck anställd vid finansdepartementets nationalbudgetkansli. Allt sedan dess har han rört sig i den ekonomiska politikens centrum; oftast långt bort från lugnet i stormens öga, skriver Widar Andersson i en ledare.
The Market Is A Drug Addict For More Stimulus
In today’s overleveraged world, greater deficits and government spending, financed by an expansion of public debt and the monetary base (“the printing press”), are not the answer to our economic woes. In fact, these policies have been proven to have a negative impact on growth. While it hasn’t received much attention in recent years, a wide body of economic theory suggests that government policies and their size relative to the total economy can have a significant detrimental impact on economic growth. A recent paper from the Stockholm Research Institute of Industrial Economics compiles evidence from numerous empirical studies and finds that, for rich countries, there is overwhelming evidence of a negative relationship between a large government (either through taxes and/or spending as a share of GDP) and economic growth.
Nystartszoner löser inte problemen
Det finns en tro på att nystartszoner ska skapa fler jobb i utsatta områden runt om i Sverige. Vår utredning visar att tanken är god , men att den inte fungerar i verkligheten, skriver IFN-forskaren Andreas Bergh i en debattartikel.
Ojämlikheten en viktig del av krisens orsak
Om Anders Borg, med rätta, räds den svenska banksektorns andel av den totala ekonomin, borde han också se allvaret i den höga privata skuldsättningen. Svaga reallöneökningar i Västeuropa och USA för breda grupper löntagare har tvingat fram en ökad kreditexpansion och orsakat obalanser i världsekonomin. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har den fattigaste tiondelen till och med tvingats se sina inkomster krympa. Institutet för Näringslivsforskning har visat att vi tidigare har underskattat den rikaste procentens förmögenheter. Det skriver Tobias Gerdås, S-debattör, på Dagens Arenas Debatt.
Lyssna till Lindbeck
Inom kort lägger en statlig pensionsutredning fram sitt slutbetänkande. Enligt medieuppgifter väntas utredaren Mats Langensjö föreslå att nuvarande AP-fonder minskar i antal. Assar Lindbeck, nestor bland svenska nationalekonomer, varnade nyligen i en DN-intervju (6/8) för att en statlig fondkoloss kan bli ett historiskt misstag, skriver huvudledaren, och uppmanar regeringen att lyssna.
Nationalekonomins nestor bekänner färg
Fatta omedelbara, konkreta beslut om att sanera statsfinanserna, men vänta med att verkställa besluten. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, skulle köra samma recept för krisen inom EU som för 1990-talets Sverige om han blev inkallad av euroländerna för att leda en ny Lindbeckkommission. I dagarna kommer hans memoarer Ekonomi är att välja ut.
Det blir svårt för politiker att hålla tassarna borta
En sammanslagning av de statliga AP-fonderna riskerar att bli ett historiskt misstag. Politikerna kommer inte att kunna låta bli att utnyttja en statlig fondkoloss för partipolitiska syften. Det varnar ekonomiprofessor Assar Lindbeck för i en intervju om hans kommande memoarbok.
Svenska ekonomers Nestor gör bokslut
När Assar Lindbeck talar så lyssnar landets ekonomer och politiker. Och det gäller ännu fast professorn passerat 80 år och inte har någon officiell position i akademin eller i övriga samhällslivet.
ECB saknar mandat för att rädda euron
Förväntningarna är högt ställda efter den senaste veckans olika löften från ECB och euroländernas ledare om att de ska göra vad som krävs för att rädda euron. Men risken för besvikelse är stor, menar Assar Lindbeck och Cecilia Hermansson som DN talat med.
'Women and children first' is a myth, shipwreck study shows
"With a few exceptions, like the Titanic, female passengers and kids were less likely to survive than the captain and crew. It's a question often asked: Is chivalry dead? According to a recent study by two Swedish economists, that brand of gallantry is not only dead, it was buried at sea long ago". Detta skriver LA Times med anledning av en studie av Mikael Elinder och Oscar Erixson.
Vad beror eurokrisen på?
"Den ekonomiska krisen i Europa har dominerat ekonomisidorna ett bra tag nu, men den är långt ifrån över. Spekulationer kring huruvida Grekland kommer att lämna euron har på sistone kompletterats av spekulationer kring möjligheten att Tyskland eller Finland tröttnar och bryter sig ur. Osäkerheten är stor. Men hur började problemen?", skriver Andreas Bergh i krönika.
Varför går det bra för Sverige?
"Sveriges ekonomi brukar ibland liknas vid en humla som flyger mot alla odds. Vad som menas med uttrycket är att enligt tidigare forskningar borde inte Sveriges ekonomiska utveckling vara så bra som den är idag då den offentliga sektorn är så pass stor." Boken Varför går det bra för Sverige? av Andreas Bergh och Magnus Henrekson recenseras.
Landsorten förlorar på nystartzoner
"Efter miljonprogrammet kommer nu miljardprogrammet. Ekonomiska nystartszoner planeras av regeringen, efter liknande modeller i Storbritannien, USA och Frankrike.". På ledarsidan referar man till forskning av Yves Zenou och Andreas Bergh.
Jag tvivlar på överstatlig finanspolitik i Europa
Sverige bör vänta med euron. När jag röstade ja till EMU 2003 kunde jag inte föreställa mig att Maastrichtfördragets förbud mot att lösa ut länder med svaga statsfinanser skulle överges. Om förbudet inte återinförs återstår bara centralisering av finanspolitiken – eller en kaotisk upplösning av valutaunionen, skriver Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi vid IIES och forskare på Institutet för Näringslivsforskning.
M vill behålla sänkt restaurangmoms
Helahälsingland.se skriver om Socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag att höja restaurangmomsen och arbetsgivaravgifter för ungdomar. I artikeln hänvisas bland andra till Per Skedinger, IFN som "har studerat effekterna av den lägre arbetsgivaravgiften inom handels och drar slutsatsen att få nya jobb har skapats".
Mer måste göras nu för framtida tillväxt
Sverige har hanterat den internationella finanskrisen väl, men krisen i euroområdet kan hota framtida tillväxt. Därför är det dags att agera nu för att stödja entreprenörskap och stödja de mindre bolagen. Det skriver Harvard-professorn Josh Lerner och IFN-forskaren Joacim Tåg på Brännpunkt.
Europas politiker kan göra mer för tillväxten
Politikerna i Europa kan inte bara rikta in sig på att sanera budgetar. De måste också gå in med åtgärder som stärker ländernas konkurrenskraft för att skapa mer investeringar och öka sysselsättningen. Det är fullt möjligt med en kick-start i krisens Europa, skriver Annika Lundius och Björn Lindgren, Svenskt Näringsliv, på Brännpunkt. I debattartikeln hänvisar de till IFN-forskarna Magnus Henrekson och Andreas Berghs bok Varför går det bra för Sverige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling.
Lindbeck om krisen
"Det har sagts många gånger, men måste ständigt upprepas för att tydliggöra magnituden av vad som nu pågår: Europa upplever sin djupaste ekonomiska kris sedan depressionen på 1930-talet.", det skriver man i en ledarartikel där Assar Lindbeck intervjuas.
Tillväxt och hållbarhet inga motpoler
Är det jakten på ständig tillväxt som får oss att springa allt snabbare mot vår egen och planetens undergång? Inte sällan går miljöengagemang hand i hand med tillväxtkritik, och med jämna mellanrum framförs idéer om ett grönt BNP-mått som ett alternativt sätt att mäta utveckling. Men som nationalekonomen Andreas Bergh framhåller, bland annat på sin blogg, skulle det vara omöjligt att enas om konstruktionen av ett sådant tillväxtmått, skriver ledaren.
Flytträtt enda lösningen
Bristen på konkurrens förklarar den stora okunskapen om tjänstepensionen. Det menar ekonomiforskaren Andreas Bergh som i en ny rapport slår fast att full flytträtt är enda lösningen.
Jakten på hållbara svar
Ledaren skriver om seminariet "Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?" och IFN-forskaren Andreas Berghs syn på tillväxt: "Ekonomi är ytterst läran om bytet", säger Andreas Bergh och det är en definition som tar ner begreppet på basnivå. Jag har något som du vill ha, så vi byter. Och Andreas Bergh talar om att människans nyfikenhet och strävan efter att förbättra, efter lycka, leder till tillväxt. Tillväxt som en del av människans natur, med andra ord. Så nej, Andreas Bergh tror inte på ett samhälle utan tillväxt.
Inse att 3:12-reglerna har spelat ut sin roll
”Varför ska passiva ägare ha lägre skatt än de som faktiskt bygger företag". Dagens Industri citerar Magnus Henrekson i dagens ledare.
Borg håller sin stolpe
Ledaren citerar IFN-forskaren Andreas Berghs utnämning av Anne Wibble till Sveriges mest underskattade finansminister i en artikel om ekonomisk reformpolitik.
Krisens ordlista från A till Ö
Det är fyra år sedan de första tecknen på en finanskrasch kom, som skulle sänka hela världsekonomin. Sen dess har vi fått lära oss nya ord, nya begrepp och nya namn. Allt från trippel A till brandväggar och sixpack. Hur ser krisens ordlista ut och vad betyder det för vårt språk i dag? Gäst i programmet var IFN-forskaren Johanna Rickne och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.
Domedagen dröjer lite till
"Det kan vara nyttigt att titta i backspegeln ibland. När euro- och skuldkrisen härjar i Europa tävlar tyckare om att tala nedsättande om främst Greklands ekonomi, landets decennier av vanskötsel och grekernas egna (påstått) hopplösa skattemoral", skriver ledarskribenten på UNT efter att ha lyssnat på en föreläsning med Andreas Bergh.
Skolröran
"Trots alla partibråk och en sur opinion – något vinstförbud i skolan lär det inte bli" skriver tidningen Fokus i en artikel där man bland annat refererar till Jonas Vlachos kapitel om skolan i Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? (SNS).
Sedelpressen - ett farligt verktyg
Andreas Bergh skriver i en krönika, "Vem orsakar mest skada, den som plötsligt förstör pengar, eller den som plötsligt skapar nya pengar? Svaret är inte självklart. I maj rapporterades att Sydafrikas centralbank varit tvungen att förstöra över 3,6 miljoner felaktiga 100-randssedlar, värda nästan 320 miljoner kronor. Orsaken uppgavs vara misstag vid Tumba pappersbruk som gett sedlarna fel färg, form och serienummer."
Nu är det din tur att vara finansdepartement
Ledarartikel: Det är ett problem när förståelsen för olika sidor av politiska frågor blir så liten att ett socialdepartement bara vill spendera pengar, medan ett finansdepartement bara bromsar och snålar, utan att ens fundera över när en satsning är rätt. Vid ett SNS-seminarium gjorde nationalekonomen Andreas Bergh denna poäng – fast överförd till akademin – när han kommenterade Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv (S 2010:04)
Three Views of the "Fiscal Cliff"
Edward Paul Lazear hänvisar till Magnus Henrekson och Andreas Bergh i sin ledare: “Swedish economists Andreas Bergh and Magnus Henrekson (Journal of Economic Surveys 2011) survey a large literature and conclude that an increase in government size by 10 percentage points of GDP is associated with a half to one percentage point lower annual growth rate. The evidence suggests that we should move away from worry over the impending "fiscal cliff" and focus more heavily on concern about raising taxes. And although some Keynesians may view this as not the best time to control spending growth, promising to change our ways in the future is as credible as Wimpy's promise to pay on Tuesday for the hamburger that he eats today.”
Altruism -Every Man for Himself!
WSJ uppmärksammar Mikael Elinders forskningsrapport om kön, normer och överlevnad vid fartygsolyckor.
En studie i framgång
Att det går bra för Sverige är ett ämne som nationalekonomen Andreas Bergh gärna återkommer till. Men det går även bra för honom själv. Den 30 maj håller han årets Wibbleföreläsning, och hamnar därmed i samma exklusiva skara som Inga-Britt Ahlenius, Carl Bildt och USA:s förre ambassadör i Stockholm, Matthew Barzun.
Orättvis skatt slår mot god idé
Av alla lovande it-bolag med säte i Sverige är det bara Axis som lyckats växa sig stort under senaste decenniet. Att lovande bolag stannat upp och försvunnit är ingen slump. Skattesystemet missgynnar entreprenörer, hävdar Magnus Henrekson.