IFN i media

Andreas Bergh skriver om hur de nya svenska sedlarna påverkar diskussionen och möjligheterna för ett svenskt Euromedlemskap. Beslutet att införa nya sedlar innebär emellertid också att frågan om svenskt euromedlemskap torde vara avgjord för mycket lång tid framöver. Vem tror att svenska folket skulle rösta ja till att ersätta porträtt av folkkära svenskar med eurosedlarnas pelare, broar och fönsterkarmar?

I 20 år har Sveriges politiker talat flitigt om valfrihet och mångfald i skola, vård och omsorg. Samtidigt som dessa marknader växer har mindre och nischade aktörer hamnat i kommunernas och koncernernas skugga. Menar politikerna allvar med att det behövs fler utförare, tjänster och inriktningar är det tid att lämna retoriksalongerna och skapa förutsättningarna som gör mångfalden möjlig, skriver IFN-forskaren Johanna Rickne, tillsammans med Andreas Linderyd, Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Anna Ardin, Sektor 3.

"Sverige växte snabbast i världen från 1870 till mitten av 1960-talet. Under denna tid gick Sverige från att vara ett fattigt bondesamhälle med usel levnadsstandard för de allra flesta - nästan en fjärdedel av befolkningen utvandrade till Amerika i hopp om ett bättre liv.Efter första världskriget började välståndet sprida sig till allt fler grupper och under 1950- och 60-talen exploderade tillväxt och välstånd och VC, PV (Volvos första storsäljare) och TV blev allmängods.", skriver Magnus Henrekson i en debattartikel i Radikalt Forum.

Det nya systemet med elområden bygger i praktiken på att ett om­råde utformats så att det genom kraftiga prishöjningar ska bära ­kostnaden för flaskhalsarna, och de andra områdena får relativa prissänkningar, skriver Gustaf Lorentz i en kritisk replik till Pär Holmbergs debattartikel i DI den 20 april 2012.

Bolagsskatten har sänkts kraftigt runt om i Europa de senaste åren. Finansminister Anders Borg måste sänka den svenska skatten för att inte halka efter. Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Svenska Kraftnäts uppdelning av Sverige i fyra elområden fick hård kritik i medierna, särskilt av elkonsumenterna. Men enligt en ny rapport är elkonsumenterna och skattebetalarna de grupper som tjänar mest på reformen, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg i en debattartikel i DI.

I dag presenterar regeringen sin vårbudget. Alliansen har redan flaggat för satsningar på arbets- och bostadsmarknaden – men det är inte tillräckligt, enligt ekonomer som SvD Näringsliv talat med. IFN-forskaren och välfärdsforskaren Andreas Bergh intervjuas i artikeln.

The idea that women and children should be helped off a sinking ship first died with the Titanic. Intervju med IFN-forskaren Mikael Elinder kring hans och Oskar Erixsons uppmärksammade forskningsrapport om vilka som överlever och räddas vid större fartygskatastrofer.

It has mostly been “every man for himself” in 18 maritime disasters spanning three centuries, according to a recently released study by Mikael Elinder and Oscar Erixson at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

"Har regeringens jobbpolitik levererat vad den lovade? Har de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar minskat ungdomsarbetslösheten? Den politiska debatten är resultatinriktad. Regeringen vill kunna visa på effekter av den förda politiken. Oppositionen vill istället framställa politiken som effektlös. Det leder till en del snåriga debatter." Detta skriver Andreas Bergh i en krönika som bland andra publicerats i Gotlands Tidningar.

Bloggen Free exchange uppmärksammar IFN-forskaren Mikael Elinders forskningsrapport om vilka som överlever vid större fartygskatastrofer. Mikael har tillsammans med Oskar Erixson vid Uppsala universitet undersökt de sociala normerna i samband med räddningsinsatserna på Titanic och alla andra större fartygsolyckor under modern tid.

Titanics förlisning för exakt 100 år sedan var unik. Inte bara på grund av fartygets storlek och antalet döda, utan också för vilka som överlevde. I Godmorgon Världen berättar Mikael Elinder att den etablerade sanningen att kvinnor och barn räddas först inte alls är en sann beskrivning av verkligheten.

Det kommunala bolaget lät pengarna rulla. Nu rullar också huvudena. Hela styrelsen i det kommunägda företaget i Norrköping avgår efter avslöjandet att deras byggprojekt kostar nära 60 miljoner kronor, dubbelt så mycket som planerat. Docent Andreas Bergh ser ett klart mönster i alla de skandaler som drabbar kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll.

"Malmö börshus största sal är nästan fullsatt av åhörare. Dessa är så entusiastiska att de i kaffepausen skyndar sig tillbaka för att vara på plats när det börjar igen - de vill inte missa en minut av fortsättningen!". Så inleds ledaren i Kvällsposten där man skriver om det femtonde Europaseminariet arrangerat av de svenska universitetens nätverk för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap där professor Lars Oxelheim medverkar.

Pensionsjättarna förvaltar ett kapital som motsvarar hela börsens värde. Trots det är de anonyma, och granskas inte i samma utsträckning som andra storbolag. Direktörerna tjänar många miljoner på våra pensioner. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, anser att pensionskapitalets dominans försvårar för ett långsiktigt ägande. Försäkringsbolagen och andra institutioner mäter sin framgång relativt, det vill säga genom att jämföra med hur det går mot andra institutioner.

"Påskens godisfrossa närmar sig och numera gnuggar ett fåtal storbolag händerna. Det är resultatet av en fusionskarusell som har snurrat allt snabbare de senaste åren. Godismarknaden har blivit ett spel om varumärken och förloraren är Gävle vars anrika godisproduktion flyttas." I artikeln intervjuas bland andra Lars Persson.

Under gårdagens seminarium ”Bör staten maximera lycka?” arrangerat av Institutet för Näringslivsforskning (IFN) ställdes frågor om lyckan och politiken. Det handlade om statens eventuella skyldighet och förmåga att skapa medborgerlig lycka och om skiljelinjen mellan dem som tror på politikens oändliga möjligheter och dem som inte gör det.

Riskkapitalbolagens uppköp av företag påverkar inte sysselsättningen mer än marginellt, däremot minskar arbetslöshetsrisken i företagen de första åren efter uppköpet. Det visar ny svensk forskning. Nationalekonomen Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning, IFN, forskar om effekter av riskkapitalbolagens så kallade buyouts – uppköp av etablerade företag.

Anställda i företag som köps av riskkapitalbolag löper lägre risk att få sparken, enligt en ny studie. Specialståltillverkaren Ovako – med 1 200 anställda i Hofors – har ökat antalet anställda med sju procent sedan riskkapitalbolaget Triton tog över som ägare. 850 000 personer arbetar i svenska riskkapitalägda företag globalt, varav cirka 180 000 i Sverige. Sju procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige arbetar i riskkapitalägda bolag. De svenska riskkapitalägda bolagen omsätter 250 miljarder kronor. Det motsvarar åtta procent av BNP. Det är forskarna Martin Olsson och Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning som ligger bakom denna studie.

Tvärtom vad många tror är det bra för anställningstryggheten att bli uppköpt av ett riskkapitalbolag. I vart fall om man ska tro en ny studie från Institutet för Näringslivsforskning av Martin Olsson och Joacim Tåg.

Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Klas Hjort har läst deras nyutkomna bok.

Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga – en dyr reform utan effekter på sysselsättningen. Det hävdar S nya ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson i SVT:s Agenda. Men stämmer det att reformen inte haft några sysselsättningseffekter? SvD:s Faktakollen har granskat påståendet genom att bland annat fråga Per Skedinger.

Att ta ett arbete inom en privat servicebransch är att etablera sig på arbetsmarknaden och möjliggöra en positiv inkomstutveckling. De som jobbade i någon av branscherna detaljhandel, hotell och restaurang samt städ 1999 hade tio år senare 20-30 procent högre förvärvsinkomst än de som vid samma tidpunkt var arbetslösa. Men en förutsättning för att dessa branscher ska kunna utgöra denna trampolin in på arbetsmarknaden är att ingångslönerna inte är för höga. Detta visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv där man refererar till forskning av docent Per Skedinger.

Sverige borde bli mindre av kapitalexportör och mer av inhemsk investerare. Det sade professor Assar Lindbeck på onsdagen vid ett seminarium om offentliga investeringar anordnat av Socialdemokraterna.

Per Skedinger uttalar sig i ett inslag på TV4-nyheterna angående Folkpartiets förslag om sänkta ingångslöner för unga.

Den ökade inkomstspridningen de senaste decennierna i Sverige förklaras till stor del av att två sätt att tjäna pengar har blivit betydligt vanligare: Aktievinster och vältajmade bostadsaffärer. Den som köper sin första bostadsrätt vid rätt tillfälle gör enorm nytta för sin privatekonomi. En lyckad så kallad bostadskarriär är för många betydligt viktigare för privatekonomin än beslutet att arbeta extra på helgerna eller att läsa ännu ett år vid högskola eller universitet.I stället för att diskutera om det är bra eller dåligt att inkomstskillnaderna ökat borde vi kanske fråga om det är rätt skillnader som har ökat skriver Andreas Bergh.

Under de senaste tjugo åren har andelen män i kommunalpolitiken minskat från 76 procent till 55 procent. Men på toppositionerna fortsätter männen att dominera. Enligt den senast tillgängliga statistiken utgjorde män 65 procent av förstanamnen på partiernas kommunala vallistor - och 73 procent av ordförandeposterna i landets kommunstyrelser. Johanna Rickne och Olle Folke visar i sin forskning att män, under de senaste 20 åren, haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin, både genom att bli omvalda och genom att tilldelas specifika politiska uppdrag.

Kraftnätet var inte mera effektivt före elområdesreformen, men reformen har tydliggjort potentiella brister i kraftnätet. Behovet av differentierade stamnätavgifter torde minska efter införandet av elområden. Vi föreslår därför att kompensera förbrukarna i söder genom att utjämna de geografiska skillnaderna i effektavgiften, skriver IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en replik på DN Debatt.

Newsmillredaktör: Moderaternas ovana att gå armkrok med riskkapitalisterna inom vårdbranschen kan bli oppositionens bästa kort i valet 2014. I artikeln refereras till nationalekonomen Andreas Bergh och hans bok Den kapitalistiska välfärdsstaten.

Många parter tjänar på att klassa människor som funktionshindrade, enligt Per Skedinger.
Arbetsförmedlingarna har mål för hur många personer som ska komma ut i arbete. Om de klassar vissa arbetssökande som funktionshindrade så att de kan placeras i anställningar med lönebidrag uppfyller de lättare målen. Arbetsförmedlingarna kan också få mer resurser om de klassar människor som arbetshandikappade, förklarar Per Skedinger, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Han är näringslivselitens egen renässansmänniska, som klarar såväl lastbilar, läkemedel som telekomsektorn. Beskedet att Leif Johansson tar klubban i Astra Zeneca möts med en del skeptiska kommentarer. Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, applåderar inte heller. Han anser att det är viktigt att inte bara vara en duktig företagsledare, utan att det måste finnas goda kunskaper om verksamheten.

Var tredje ung person i Trollhättan saknar jobb – det är nästan som i Grekland. Nu börjar fler och fler inse allvaret. Europa är på väg att förlora en generation till arbetslöshet.

Maud Olofsson skrev som näringsminister en debattartikel i Dagens Industri där slutsatser på detaljnivå överensstämmer med McKinsey-rapporten. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver den aktuella rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” i tidningen och menar att ”Rapporten visar stor osäkerhet i siffermaterialet, förklarar inga slutsatser och hänvisar inte till några vetenskapliga studier”.

Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till att sammanställa forskningen om lönespridningens koppling till företagens effektivitet. Glädjande, tycker Ledarnas ordförande Annika Elias, som däremot inte delar uppfattningen att hela ansvaret för förändring ligger på de fackliga organisationerna. Det är docent Fredrik Heyman, Institutet för Näringslivsforskning, som har gjort en genomlysning av den forskning som finns om hur löneskillnader påverkar företagets lönsamhet, de anställdas löner och ägarnas avkastning.

Gunvor Engström och Cecilia Nykvist från Friskolornas riksförbund: Att riskkapitalbolag skulle vara dåliga ägare, som Jan Björklund menar, är en illa underbyggd fördom. Det visar forskning som menar att riskkapitalbolag, till skillnad från börsnoterade bolag, kan arbeta mer långsiktigt. Artikeln hänvisar till IFN-forskaren Joacim Tåg.

De politiska diskussionerna om konkurrensutsättning, fria skol- och vårdval och välfärdsföretag fick näring när SNS 2011 gav ut Konkurrensens konsekvenser. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt skriver Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, förtjänstfullt om SNS-rapporten.

Att klasstrukturer bestått i ett Sverige med 67 procentiga marginalskatter och fullt utbyggd välfärdsstat tyder på vänsterpolitikens begränsningar. Vi borde därför våga ge den liberala klasskampen en chans, skriver nationalekonomerna Tino Sanandaji och Adam Cwejman, LUF.

Regeringen lägger allt mer pengar på privata konsulter för utredningar som traditionellt gjorts inom staten. Forskare och politiker häpnar. Möjligheten till insyn minskar och frågetecken reses kring konsultföretagens opartiskhet, skriver Veckans Affärer. – Det känns lite som en beställningsprodukt, säger docent Roger Svensson på Institutet för Näringslivsforskning.

När regeringen har bråttom gör näringslivets superkonsult McKinsey grundjobbet. Det handlar om delvis sekretessbelagda rapporter och om stora belopp - 50 miljoner kronor sedan 2009. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” som en beställningsprodukt och säger att han aldrig har sett något liknande.

EU:s stats- och regeringschefer samlades i måndags till toppmöte kring det ekonomiska läget och finanspaktens utformning. Man missade då tillfället att vidga fokus på krispolitiken trots en massarbetslöshet i flera EU-länder. Arbetslösheten är nu hela 23 procent i Spanien och 19 procent i Grekland. Fjorton av EU:s tjugosju medlemsländer har dock kunnat skönja en ökad sysselsättning. Det föreligger därmed en polarisering som på kort sikt hotar slita isär Europa, skriver IFN-forskaren professor Lars Oxelheim m.fl. i en debattartikel.

Det är inte det minsta konstigt att det går mycket bättre för Sverige i dag än för 20 år sedan. Tvärtom ligger det helt i linje med vad man har haft anledning att vänta sig. Denna viktiga poäng underbyggs med hårda data och den färska forskningens kraft av Andreas Bergh och Magnus Henrekson i den mycket läsvärda boken Varför går det bra för Sverige? (Fores/Ivrig förlag).

Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?"

Intervju med Magnus Henrekson med anledning av AstraZenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. Ekonomiprofessor Magnus Henrekson säger att det har gått så långt att framtiden nu finns i andra industrier. Henrekson tror att framtiden för Sveriges näringsliv snarare finns i tjänstesektorn om utvecklingen fortsätter.

Långsiktig ekonomisk tillväxt behöver inte vara något som per automatik tär på ändliga resurser, eller något som skulle vara oförenligt med en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. De visar ekonomerna och forskarna Andreas Bergh och Magnus Henreksson förtjänstfullt i sin bok "Varför går det så bra för Sverige – om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling".

Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?

Seminarium och debatt om dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism inom EU. Arrangerat av Europaperspektiv 2012. Medverkande är bland andra arbetsmarknadsforskaren Per Skedinger från IFN.

Det blev en bred diskussion om trygghet och anställningsskydd när boken "Jobben kommer och går – behovet av trygghet består" presenterades i veckan. Enligt Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, är ett av problemen med LAS att reglerna hämmar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden.

Widar Andersson skriver i en krönika om Andreas Berghs och Magnus Henreksons nya bok ”Varför går det bra för Sverige?”: Det riktigt intressanta med Berghs och Henreksons bok är att de samtidigt slår fast att en mängd stora och genomgripande reformer av den offentliga ekonomin har kunnat genomföras utan att välfärdsstaten beskurits och försvagats. En välfärdsstat av det slag som vi svenskar lever med bidrar till ekonomisk tillväxt framförallt därför att medborgarna känner tillit till välfärdsstaten

Varför går det bra för Sverige? Den intressanta frågan ställer IFN-forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson, båda väl ansedda nationalekonomier, i en bok för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

EU-ländernas skuldsättning är inte det enda problemet som måste lösas, skriver IFN-forskaren och professorn Lars Oxelheim tillsammans med en grupp Europaforskare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Samtidigt som den fria rörligheten och de gemensamma yttre gränserna i EU ifrågasätts allt mer, väntar enligt debattörerna en demografisk kris i Europa och enligt EU-kommissionens beräkningar kommer arbetskraften i EU att minska med ungefär 60 miljoner personer.