IFN i media

"Regeringsalliansen satsade under förra mandatperioden på mer i den privata plånboken för dem som arbetar samt bidrag till konsumtion inom bygg- och hushållsarbetessektorn, men struntade i den plånbok som ska betala vård, skola och omsorg". Detta skrivs i en debattarttikel där man bland annat refererar till  Magnus Henrekson.

Volvochefen Leif Johansson tjänar 72 gånger mer än montören på golvet. Facken rasar och medierna presenterar listor. Men trots en återkommande granskning drar direktörernas löner iväg.

Dagens system för att skapa trygghet baserar sig på turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Men det är en produkt av en svunnen tid med lägre dynamik på arbetsmarknaden. Att knyta den enskildes anställningstrygghet till antalet tjänsteår hos den nuvarande arbetsgivaren tedde sig kanske naturligt när LAS infördes 1974.

Magnus Henrekson deltog i en debatt på Centerns kommundagar på ämnet En välfärd som räcker till för alla.

Ökad konkurrens mellan skolor är en orsak till de allt högre betygen, enligt en rapport av Jonas Vlachos framtagen på uppdrag av Konkurrensverket. Men även övergången till ett målstyrt betygssystem är en viktig förklaring till betygsinflationen.

På Dagens Samhälls debattsida pågår en diskussion om huruvida friskolor är effektivare än kommunala eftersom eleverna hos de förra genomsnittligt har bättre betyg. Den socialdemokratiske politikern Leif Hansson motsätter sig den slutsatsen och hänvisar till Magnus Henrekson och Jonas Vlachos debattartikel om att konkurrens om eleverna leder till betygsinflation.

I en debattartikel argumenterar IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm för en modernare näringslivspolitik. Debattartikeln publicerades dagen efter att Global Award for Entrepreneurship Research tilldelats professor Steven Klepper och Henrekson och Braunerhjelm menar att politiker bör ta lärdom av Kleppers resultat om hur branscher utvecklas och avvecklas.

IFN-forskaren Daniel Waldenström intervjuas i samband med att Expressen publicerar statistik över landets rikaste personer som är över 55 år. Waldenström säger att de har gynnats av en kombination av ökade fastighetspriser, låg arbetslöshet och slopad förmögenhets- och fastighetsskatt.
 

Vackra människor tjänar mer och får mer uppmärksamhet från sina lärare. Snygga politiker får också fler röster. Henrik Jordahl berättar om sin forskning kring hur utseende styr väljarnas val av politiker.

I en artikel om hur lång föräldraledigheten borde vara i Storbritannien hänvisas till den rapport som Magnus Henrekson och Mikael Stenkula skrev 2009. I den skriver Henrekson och Stenkula att den generösa svenska föräldraledigheten kan vara en förklaring till varför andelen kvinnor i Sverige som når höga positioner är lägre än det europeiska genomsnittet.

IFN-forskaren Thomas Tangerås säger att den här vintern och förra vinterns rekordhöga elpriser inte enbart kan förklaras med att en stor del av Sveriges kärnkraftverk stått stilla, även om det är en del av problemet. Tangerås menar att även kylan och bristande överföringskapacitet mellan länderna i Norden ställer till det och bland annat har gjort att elpriset i Norge varit relativt lågt under samma perioder.

När det är kallt drar norska elnätägaren Statnett ned på exportkapaciteten, med syftet att upprätthålla leveranssäkerheten i södra Norge. Resultatet är högre priser i Sverige. IFN-forskaren Thomas Tangerås föreslår därför att det ska inrättas en nordisk regleringsmyndighet som kan se till att de olika länders nätägare tar ett mer helhetligt ansvar framför ett snävt nationellt perspektiv.

Inslaget finns inte längre tillgängligt.

I en artikel om svenska miljonärer säger Daniel Waldenström att det är ovanligt att man jobbar sig till de riktigt stora förmögenheterna, de kommer istället oftast från avkastning på kapital. Han tror inte heller att svenskarna idag är mer intresserade av att tjäna pengar än för några generationer sedan och jämför med de många emigranter som flyttade till USA för att kunna försörja sig.

IFN-forskaren Lars Oxelheim har studerat hur olika makroekonomiska faktorer som t. ex räntor och växelkurser påverkar ersättningarna till VD. Resultaten visar att en stor del av ersättningsökningarna beror på att VD haft tur med makroekonomin, men att de däremot inte straffas när ekonomin utanför företaget går dåligt.

I en intervju med E24 säger IFN:s VD Magnus Henrekson att regeringen borde sänka trösklarna för att få in folk på arbetsmarknaden och underlätta för urbanisering. Magnus Henrekson säger att företagens tillväxt och därmed arbetstillfällena framför allt kommer att växa i storstäderna.

IFN-forskaren Andreas Bergh skriver i en krönika att problemen i enskilda euroländer inte beror på den gemensamma valutan och påminner om att USA som visar att en egen valuta inte är någon garant mot lånebubblor. Bergh tror istället att euron kan bli lösningen för problemen i exempelvis Irland och Grekland. Detta genom att de övriga euroländerna tvingar fram reformer som är smärtsamma på kort sikt, men som borgar för en bättre tillväxt längre fram

På Svenska Dagbladets ledarsida för P J Anders Linder ett samlal med Magnus Henrekson om hur nästa omgång reformer av svensk ekonomi bör se ut.

Trots en stark svensk ekonomi vägrar regeringen att spendera, utan satsar istället på att betala av än mer av statsskulden. IFN:s VD Magnus Henrekson kommenterar finansministerns plan och säger att det finns andra, mer samhällsekonomiskt lönsamma, sätt att använda pengarna på. Exempelvis genom att satsa pengar på utbildningssystemet.

Regeringens förslag om att införa lärarlegitimation debatteras av IFN-forskaren Jonas Vlachos och Margareta Pålsson, moderaternas skolpolitiska talesperson. Vlachos anser att legitimationen kommer att sänka statusen för yrket, vilket är tvärtemot syftet med reformen.

IFN-forskaren Helena Svaleryd förklarar att Sverige kan hjälpa Irland med landets ekonomiska kris tack vare det vi lärde oss efter vår egen kris på 90-talet. Efter den svenska krisen sattes ett utgiftstak för statens finanser som gjort att våra regeringar har hållit bättre ordning på ekonomin enligt Helena Svaleryd.

Ledarredaktionen på VLT håller med IFN-forskaren Jonas Vlachos när han kritiserar förslaget om lärarlegitimation. VLT kallar förslaget ”stelbent i överkant”, och skriver att det stora problemet för läraryrket är att det är för få erfarna personer som söker sig till yrket.

Jonas Vlachos debattartikel om att regeringens föreslagna lärarlegitimation kommer att leda till minskad status för yrket plockades upp av många lärartidningar. Enligt Vlachos finns det ingen forskning som visar att lärare med en lärarexamen är duktigare på sitt jobb än lärare som har någon annan form av utbildning eller erfarenhet. Han anser vidare att legitimationen kommer att leda till ökad administration och att många nyutexaminerade lärare kommer att få gå länge innan de får jobb.

Regeringens förslag om lärarlegitimationer bygger på en feltänkt jämförelse med läkaryrket. Medan det i efterhand går att avgöra om en medicinsk behandling varit felaktig är det omöjligt att bedöma en undervisningssituation på samma sätt. Lärarlegitimationen kommer att ytterligare sänka lärarutbildningens och läraryrkets status. Riksdagen bör ha detta i åtanke innan den röstar igenom regeringens förslag, skriver Jonas Vlachos på DN debatt.

Ett högt skattetryck begränsar tillväxten visar boken ”Government Size and Implications for Economic Growth”, skriven av de bägge IFN-forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh. Boken är utgångspunkt för en opinionsartikel där Nils-Eric Sandberg rekommenderar nästa socialdemokratiska ledare att läsa den för att förstå att det inte bara finns en samvariation mellan höga skatter och låg tillväxt, utan också ett kausalt samband där höga skatter leder till lägre tillväxt.

I en debattartikel skriver IFN-forskaren Lars Oxelheim att det inte är statens eller forskarnas sak att avgöra hur stor rörlig ersättning VD:ar ska ha, det är upp till aktieägarna. Men aktieägarna måste ha en chans att skilja mellan vilka resultat som beror på VD:ns insats och vilka resultat som handlar om generella upp- eller nedgångar i ekonomin. Det här är information som finns i företagen och Oxelheim och hans medförfattare argumenterar därför för att företag ska filtrera prestationen så att skillnaderna blir tydliga.

IFN-forskaren Pär Holmberg skriver i en debattartikel på Newsmill att idén om att separera elbolag så att vissa bara producerar elen medan andra säljer den vidare, kan leda till högre priser. Flera politiska partier har sagt att de är intresserade av en separation för att de tror att de kan få ned priserna. Pär Holmberg skriver att forskningen inte ger den idén stöd.

I en krönika skriver IFN-forskaren Andreas Bergh att de kommunala korruptionsaffärer som nu avslöjas sannolikt inte är en ny företeelse. De handlar om privat konsumtion som finansieras med skattepengar, och det är viktigt att de utreds ordenligt.

En artikel i den engelskspråkiga tidningen Caixin handlar om att utländska direktinvesteringar hämmar innovationer i Kina. Artikeln refererar bland annat till Fredrik Sjöholms forskning som visar att direktinvesteringarna inte har bidragit till en ökad satsning på forskning och utveckling i kinesiskt ägda bolag. Sjöholm säger att investeringarna bidragit till ökad produktion och export, men att innovationssatsningar är viktiga för en fortsatt tillväxt.

Den brittiska regeringen vill dra ned inom välfärdssystemen för att få fler människor att jobba. I ett inslag i BBC Radio 5 Live jämför man därför med hur USA och Sverige har hanterat avvägningen mellan trygghetssystem och incitament för att få folk i jobb. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas och berättar om de åtgärder som genomförts de senaste åren i Sverige, som t.ex. jobbskatteavdrag, för att öka motivationen till jobbsökande. Han säger också att dagens diskussion i Storbritannien påminner honom om den som varit i Sverige de senaste fyra, fem åren.

I en ledarartikel skriver Norrbottens-Kuriren att det är hög tid att diskutera hur framtidens välfärd ska finansieras. De knyter bland annat an till IFN-forskaren Andreas Berghs resonemang om att utifrån Sveriges åldrande befolkning diskutera vilka saker som ska prioriteras inom välfärdsstaten.

I Ekonomiekot Lördag diskuterades det om politikerna har dragit tillräckliga lärdomar av den ekonomiska krisen. Assar Lindbeck, IFN, anser inte att det har skett tillräckligt stora institutionella förändringar.

På ett seminarium om varför vänstern inte vunnit röster på finanskrisen sa Assar Lindbeck att socialdemokraterna har flera problem med tillväxtpolitiken: man förstår inte riskkapitalets betydelse för småföretagen, tjänster för privata hushåll skattas bort och det är inte tillräckligt lönsamt att utbilda sig.

Ipred hjälpte den fysiska musikförsäljningen i ett halvår – sedan var effekten som bortblåst. Däremot verkar den digitala musikförsäljningen fortfarande påverkas positivt av lagen. På filmsidan är effekterna av Ipred mindre, om de ens existerar. Allt enligt en ny studie av Che-Yuan Liang, IFN/Uppsala universitet, och Adrian Adermon, Uppsala universitet.

Statlig Vattenfall går med vinst men planerar att fortsätta sälja av tillgångar för att betala av sina skulder. Bland sakerna man överväger att sälja är kolkraftverk i Polen, men Thomas Tangerås på IFN är tveksam till hur mycket Vattenfall kan tjäna på det eftersom många företag har insett att kolkraft inte är framtiden.

Det finns ett starkt samband mellan fildelning och försäljning, och när Ipredlagen infördes ökade därför musikförsäljningen. Men effekten varade bara ett halvår. Det visar en ny studie som IFN-forskaren Che-Yuan Liang gjort tillsammans med sin kollega på Uppsala Universitet, Adrian Adermon.

IFN-forskaren Helena Svaleryd och hennes forskarkollega Laura Hartman, båda medlemmar av Finanspolitiska rådet, menar att arbetslöshetskrisen inte kommer att bli lika långvarig nu som den blev efter krisen i början av 90-talet. Orsaken är att nya regler har gjort att fler söker sig ut på arbetsmarknaden vilket i sin tur pressar lönerna och gör det billigare att anställa.

Ledarredaktionen på Sydsvenskan hänger på IFN-forskarna Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson som tidigare har skrivit på DN debatt att protektionism gör att de nordiska länderna ibland skapar flaskhalsar för elexporten vilket leder till högre priser i vissa områden. Sydsvenskan skriver att de inte litar på att det möte som näringsminister Maud Olofsson hade förra veckan med elbolagen för att undvika att förra årets skenande elpriser upprepar sig kommer att ge resultat.

Etikforskaren och författaren Ann Hereblein ifrågasätter IFN-forskaren Andreas Berghs kritik av den omdiskuterade boken ”Jämlikhetsanden”. I boken framförs idén om att ju större ekonomiska skillnader som råder i ett samhälle, desto sämre mår människorna i det. Andreas Bergh är en av dem som har kritiserat boken för bristande vetenskaplighet, men Heberlein kallar den för en av årets viktigaste böcker.

Återinför arvs- och gåvoskatterna tycker ledarredaktionen på Norra Skåne. Om man gör det kan man istället sänka skatterna för de som jobbar, menar redaktionen och citerar IFN-forskaren Jonas Vlachos som sagt varför är det ”ok att straffa dem som har låga arbetsinkomster, men fel att ”straffa” de som har höga arvsinkomster?”

McDonalds tjänade förra året många miljoner kronor på grund av att regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för unga. Tanken med reformen är att fler unga ska få jobb, men effekten är tveksam och kritiseras därför av Finanspolitiska rådet. IFN-forskaren Helena Svaleryd som ingår i Finanspolitiska rådet intervjuas och säger bland annat att riktade sänkningar till vissa grupper av ungdomar antagligen skulle ha mer effekt.

IFN-forskaren Andreas Bergh skriver i en tidningskrönika att regeringens budgetproposition är alldeles för tam och lider brist på idéer om hur man ändrar strukturella problem som finns i den svenska ekonomin. Bergh ställer därför frågan om det är brist på politiskt mod eller idéer som gör att budgeten inte innehåller fler reformförslag.

Tillgången till bostäder är central för arbetsmarknadens utveckling och därmed även den ekonomiska tillväxten. Det är en uppfattning som både fack och arbetsgivare ställer sig bakom. IFN:s VD Magnus Henrekson intervjuas i artikeln och säger att det är i storstäderna som ekonomin kommer att fortsätta att växa på grund av att det är där som tjänstesektorn utvecklas. För att underlätta den utvecklingen anser han bland annat att städer behöver förtätas och regler för andrahandsuthyrning lättas upp.

Ledarredaktionen på Barometern skriver att det är viktigt att regeringen lyckas bryta trenden att arbetslösheten biter sig fast även när konjunkturen som nu vänder uppåt. De hänvisar till IFN-forskaren Helena Svaleryd och Laura Hart som har skrivit om hur man snabbare kan få tillbaka folk i jobb. De menar bland annat att större inkomstskillnader mellan de som har jobb och inte har jobb ger effekt.

De teorier om arbetsmarknadens mekanismer som nu belönas med Nobelpriset har använts av finansminister Anders Borg när han utvecklat sin politik. Det skriver Realtid.se och hänvisar till hur IFN-forskaren Daniel Waldenström beskrivit teorierna på bloggen Ekonomistas. Enligt Waldenström har de belönade forskarna lyckats skapa modeller där man mer systematiskt kan studera de sökfriktioner som uppstår när arbetstagare och arbetsgivare försöker hitta varandra på marknaden.

Avgiften till a-kassan ska inte bero på hur många inom kassan som är arbetslösa. Det anser ledarredaktionen på Norrtelje tidningar och hänvisar bland annat till Helena Svaleryds artikel i senaste numret av Ekonomisk debatt. Tanken bakom systemet är att det ska dämpa löneökningarna, men tidningen skriver att det sällan är arbetslöshetens storlek som styr vilken lön man har inom en viss sektor.

Inför att regeringens budgetproposition presenteras senare i veckan ber ledarredaktionen på Helsingborgs Dagblad att politikerna ser längre än det närmaste året, till och med bortom den här mandatperioden. De hänvisar till den debattartikel som IFN-forskaren Andreas Bergh skrivit om hur välfärden ska finansieras i framtiden och efterlyser idéer om hur fler ska vilja jobba längre.

Ledarskribenten Claes Arvidsson hittar nya argument för en minskad offentlig sektor efter att ha läst Magnus Henrikson och Andreas Berghs bok Goverment Size and Implications for Economic Growth. I boken går de bägge IFN-forskarna igenom vad forskningen säger om sambandet mellan tillväxt och storleken på den offentliga sektorn.

IFN-forskaren Daniel Waldenström tippar att tillväxtekonomen Paul Romer eller någon annan makroekonom får årets Nobelpris. Enligt Waldenström är Eugene Fama också en tänkbar kandidat, samtidigt som hans forskning om den perfekta marknaden kanske inte ligger helt rätt i tiden just efter finanskrisen.

Politikerna måste börja diskutera den framtida finansieringen av vård och omsorg – och vad som ska prioriteras i välfärdsstaten. Den demografiska utvecklingen fram till 2050 – med en krympande arbetsför befolkning som ska försörja allt fler äldre – innebär inte att välfärdsstaten blir omöjlig. Ett välavgränsat offentligt utbud kompletterat med marknadsalternativ är en möjlighet som förtjänar en öppen politisk diskussion. Oavsett vad som är önskvärt är det ett faktum att Sverige redan i praktiken slagit in på en väg där människor i ökad utsträckning betalar sin välfärdsservice med egna pengar. Ett sätt att klara äldreomsorgens finansiering är att reformera arbetsmarknaden så att folk vågar byta jobb och orkar arbeta längre än till 65 år, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare på IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Sundsvalls Tidning skriver på ledarsidan att en mer pragmatisk diskussion mellan fack och arbetsgivare om las skulle öka chanserna för unga för att få jobb. De hänvisar till IFN-forskaren Per Skedinger som visat att en uppluckring av las inte leder till fler jobb, men däremot ökar chanserna för unga att komma in i arbetslivet.