IFN i media

Jonas Vlachos, IFN-affilerad forskare, har en lista med nio punkter för hur Anders Borg kan föra en mer vetenskapligt grundad ekonomisk politik. Bland Vlachos förslag finns att återinföra fastighetsskatten och avskaffa bolagsskatten.

Jobbskatteavdraget och de tuffare arbetslöshetsreglerna minskar risken för att Sverige hamnar i ett läge med hög arbetslöshet under lång tid enligt IFN-forskaren Helena Svaleryd och hennes forskarkollega Lura Hartman. Men att ändra reglerna för a-kassornas finansiering, där kassor med högre arbetslöshet betalar en högre avgift, tror de däremot inte har så stor effekt.

I en debattartikel skriver Björn Lindgren från Svenskt Näringsliv att godtyckliga uppsägningar är lika vanligt i Sverige som i Danmark trots att de senare har ett svagare anställningsskydd. I artikeln hänvisar han också till IFN-forskaren Per Skedinger som visat att det inte går att säga ifall den svenska lagen om anställningsskydd ökar trygghetskänslan hos de anställda.

IFN-forskarna Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson hävdar att norska elnätsbolaget Statnett har bidragit till höga elpriser, men i en intervju med SVT tillbakavisar Statnett uppgifterna.

Det norska elnätsbolaget Statnett bör prövas rättsligt tycker två IFN-forskare. Orsaken är att bolaget vid flera tillfällen begränasat elöverföringen till Sverige och därmed bidragit till höga elpriser.

Flera norska medier rapporterar om att de två IFN-forskarna Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson anser att norska bolaget Statnett bidragit till höga elpriser i Sverige.

Det norska elnätbolaget Statnett drog medvetet ned överföringskapaciteten mellan Norge och Sverige under vintern och bidrog till höga elpriser. Detta enligt IFN-forskarna Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson som vill att saken utreds.

Snäva nationella särintressen får inte styra elmarknaden. De timmar det svenska elpriset rusade över 10 kronor per kilowattimme pendlade det mellan 40 öre och 1,60 kronor i södra Norge. Utan flaskhalsar i det högspända stamnätet mellan södra Norge och Sverige hade det svenska priset inte överstigit 2,80 kronor. Enligt Energimarknadsinspektionen skapade Statnett medvetet dessa flaskhalsar.  Det är dags att EU-kommissionen rättsligt prövar om agerandet var förenligt med europeisk konkurrenslagstiftning, skriver  IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Om riksdagsvalet skulle göras om skulle många fler väljare taktikrösta. Det säger Olle Folke, forskare vid IFN, i en Expressenartikel.

I en krönika i Ljusnan refererar man till IFN-forskaren Olle Folkes studie som visar att kommuner med invalda sverigedemokrater faktiskt har fått en mer invandrarvänlig politik.

Trots att 400 värmländska jobb ska flytta utomlands säger IFN-forskaren Fredrik Sjöholm till Nya Wermlands Tidning att globaliseringen mest har inneburit positiva saker för Sverige. Han exemplifierar med att de multinationella företagen har skapat ett enormt inflöde av investeringar i Sverige och bidragit till en hög tillväxt.

Olle Folke, forskare vid Columbia University och IFN, föreslår i en debattartikel på SvD Brännpunkt att mandatfördelningen vid svenska val görs om. Enligt Folke fungerar systemet nästan optimalt på riksnivå, men på kommunal nivå är det vanligt att en majoritet av rösterna inte leder till en majoritet av mandaten. Problemet blir större ju färre mandat som fördelas per valkrets, och eftersom det är partierna själva som bestämmer antalet mandat ger det dessutom en möjlighet att utnyttja systemet till sin egen fördel.

Sydsvenskan uppmärksammar att IFN-forskaren Lars Oxelheim belönats JV Tallqvists pris för bästa artikel publicerad i Ekonomiska Samfundets Tidskrift år 2008-2009.

En av ledarartiklarna i Norrköpings Tidningar skriver att det svenska valsystemet gynnar de stora partierna. I artikeln hänvisas också till IFN-forskaren Olle Folkes studier som visar att det räcker med 1000 röster i rätt valdistrikt för att valresultatet ska ändras.

IFN-forskaren Olle Folke berättar att de sista rösterna kan ändra valresultatet.

Chansen att de sista rösterna ändrar valresultatet så alliansen får egen majoritet är mellan 25 och 50 procent. Det säger IFN-foskaren Olle Folke.

Om de sist räknade rösterna ändrar valresultatet åt något håll är det störst sannolikhet att de gör det till alliansens fördel. Östergötland, Värmland, Dalarna och Göteborg är valkretsar där resultatet fortfarande kan ändras. IFN-forskaren Olle Folke intervjuas.

Sydsvenskan, Dagens Industri, Kristianstadsbladet, Östra och Sundsvalls Nyheter skriver alla om IFN-forskaren Olle Folkes analys om att de sist räknade rösterna kan ge alliansen egen majoritet i riksdagen.

De sista poströsterna kan avgöra valets utgång säger IFN-forskaren Olle Folke till SR Ekot. Så få som tusen röster kan göra att regeringsalliansen får egen majoritet.

I en artikel i tidningen Fokus diskuteras vilken roll det spelar hur politikerna ser ut. Bland annat tar artikeln upp den forskning som IFN-medarbetaren Henrik Jordahl varit med och tagit fram som visar att utseendet faktiskt kan vara en framgångsfaktor.

IFN-forskaren Henrik Jordahl intervjuas i en artikel som handlar om vilken roll löften om mer pengar i plånboken spelar för väljarna.

I programmet intervjuas IFN:s VD, professor Magnus Henrekson, om problemet med betygsinflation. Han berättar också om den granskning som han och Jonas Vlachos gjort av betygen bland Sveriges alla gymnasieskolor.

Nokia byter VD och får för första gången en som inte är finsk. Företaget spelar en stor roll för den finska ekonomin säger IFN:s VD Magnus Henrekson som intervjuas i inslaget.

Intervju med IFN-forskaren Olle Folke om hans avhandling som visar hur småpartier med enskilda mandat har influerat kommunpolitiken de senaste decennierna.

Läs artikeln och lyssna på inslaget

Två debattörer hänvisar till IFN:s VD Magnus Henrekson när de argumenterar för att jobbskatteavdraget i sig inte ger några nya jobb.

I säsongens första Ekonomiekot lördag diskuterade bland annat IFN-forskaren Andreas Bergh om Sverige efter krisen har blivit ett delat land med hög tillväxt i storstadsregionerna och tuff utveckling i övriga landet.

I samband med att den rödgröna oppositionen presenterade sin regeringsplattform om hur fler jobb ska skapas intervjuades IFN-forskaren Henrik Jordahl. Jordahl är bland annat kritisk till förslaget att bygga ut den offentliga sektorn eftersom det framför allt är inom industrin som sysselsättningen har minskat under lågkonjunkturen.

Jobbskatteavdrag eller höjda statsbidrag - hur många nya jobb ger de olika partiernas politik? IFN:s VD Magnus Henrekson och ett par andra forskare och ekonomer bedömer effekterna av de olika förslagen. Magnus Henrekson säger att ett sätt att skapa fler jobb är att hålla tillbaka ökningarna för minimilönerna så att arbetsgivarna istället kan anställa fler.

En del av de svenska väljarna styrs av plånboken när de röstar säger IFN-forskaren Henrik Jordahl i en artikel om väljarbeteende. Därför menar han att partiernas miljardlöften kan löna sig i form av fler väljare.

Ledarbloggen på Dagens Arena kritiserar finansminister Anders Borg för att ha stirrat sig blind på att sänka skatterna och missat att skapa nya jobb. I sin argumentation hänvisar ledarbloggen bland annat till en granskning som IFN:s VD Magnus Henrekson gjort av regeringens jobbpolitik.

Åren innan den ekonomiska krisen ökade både lön och bonusar till VD:ar, men om effekterna av turen med makroekonomin rensas bort skulle ersättningen till vd:arna bara ha blivit knappt hälften så stora enligt IFN-forskaren Lars Oxelheim.

I början av maj presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet den gemensamma budgetmotionen ”Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige”. Mona Sahlin och Thomas Östros bekräftade nyligen på DN Debatt att motionen kommer att utgöra grunden för den rödgröna politiken efter en eventuell valvinst. Även om motionen innehåller en del vällovliga utgångspunkter uppvisar den både motsägelsefulla beräkningar och vilseledande formuleringar. Mycket tyder också på att oppositionens budget är underfinansierad, skriver Andreas Bergh och Henrik Jordahl.

Räntor, växelkurser och priser är faktorer som i alltför stor utsträckning inverkar och belönar toppcheferna, visar en ny undersökning. Enligt ekonomiprofessor Lars Oxelheim vid Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet har lön och bonusar till vd:arna i 127 svenska börsnoterade storföretag ökat med 58 procent under perioden 2001 – 2007.

Ledare om alliansens och oppositionens vallöften och tävlan om att fånga pensionärernas röster lyfter Helena Svaleryd och Daniel Waldenströms inspel i debatten: Nu visar dock nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning, att valrörelsens hetaste politiska strid utgår från felaktiga antaganden.

Göran Rosenberg intervjuar Daniel Waldenström om den svenska ekonomiska eliten i en ny reportageserie om politiken i landets olika delar. I första delen fokuserar Göran på Stockholm och Stureplan.

Valrörelsens hetaste politiska strid utgår från felaktiga antaganden: Pensionärer beskattas inte alls hårdare än löntagare.
Tvärtom. Det hävdar nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning.

Vem som betalar mest skatt beror på hur man räknar. Men det värsta för pensionärerna är inte skatteskillnader utan att färre jobbar, skriver dagens huvudledare i GP.

Den politiska debatten har, hittills, utgått enbart från siffrorna i Riksskatteverkets tabeller. Gör man så ser det ut som om pensionärerna får betala en högre skatt än den som har motsvarande inkomst av förvärvsarbete. Men nu har två nationalekonomer, Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, räknat ut att pensionärerna inte alls missgynnas.

Det är alltid bra att sänka skatterna - också för pensionärer. Men det finns viktigare valfrågor. Över huvud taget behöver bilden av överbeskattade pensionärer ifrågasättas. Just detta gör nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström på DN Debatt, onsdag. De båda konstaterar att det inte finns någon straffskatt för pensionärer.

Pensionärer är inte alls missgynnade. De som arbetar betalar i själva verket mer skatt, enligt två nationalekonomer. De går därmed tvärt emot politikerna som vill erbjuda skattesänkningar i kompensation.

Diskussionen om straffbeskattning av pensionärerna baseras på felaktigheter. Det existerar ingen "straffskatt" på pensionärer eftersom löntagare beskattas hårdare än pensionärer, skriver nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström på Dagens Nyheters debattsida. – Moderaterna och Socialdemokraterna nästan tävlar nu om att skatterna ska sänkas, även för pensionärer, om de vinner valet. Ingen av dem tar ju på sig den pedagogiska uppgiften att säga att det viktigaste för pensionärerna är att det är starka drivkrafter för dem som idag ännu inte är pensionärer att jobba och se till att tjäna bra och därigenom dra in pengar till pensionssystemet, säger Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Politikerna tävlar om utlova skattesänkningar för pensionärer efter hårda protester från en av landets största väljargrupper. Många av pensionärerna har länge varit kritiska mot att de inte får del av jobbskatteavdraget och hävdat att de betalar mer i skatt än de som arbetar. Men det stämmer inte enligt en genomgång som två nationalekonomer gjort. I själva verket betalar de mindre i skatt. Bortser politikerna från fakta i jakten på de åtråvärda väljarrösterna? Hör Göran Hägglund (KD), Peter Eriksson (MP) och Helena Svaleryd, nationalekonom. 17-timmen.

Debatten om straffbeskattning av pensionärerna baseras på felaktigheter. Det existerar ingen "straffskatt" på pensionärer eftersom löntagare beskattas hårdare än pensionärer, skriver nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström.

Debatten inför valet om skattesänkningar för pensionärerna grundas på felaktiga påståenden. Diskussionen om straffbeskattning av pensionärerna är i grunden felaktig. I själva verket beskattas löntagare hårdare än pensionärer i Sverige. Anledningen är arbetsgivar­avgifterna, av vilka till exempel den allmänna löneavgiften betraktas som en ren skatt. Påståendet att pensionärer är missgynnade stämmer därför inte, skriver Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

I Sverige sker lobbyism i huvudsak i det fördolda. Enkla åtgärder skulle kunna ge allmänheten en bättre inblick i särintressenas inflytande, skriver Olle Folke och Johanna Rickne på Institutet för Näringslivsforskning.

Valsystemet i kommunalvalen är riggat för att gynna stora partier och medför stora skillnader över landet på hur stora röstetal som krävs för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige. Intervju med Olle Folke, forskare verksam vid Institutet för Näringslivsforskning och Columbiauniversitetet i New York.

Har du svårt att välja vilket parti du ska rösta på i höst? Mitt tips: Välj inte ett parti, välj en person, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och debattör knuten till Institutet för Näringslivsforskning i en debattartikel inför det kommande valet.

Ledare om den näringslivspolitiska diskussion i Sverige utifrån att andelen anställda i Sveriges 25 största börsbolag bara är 16 procent jämfört med 25 procent för tio år sedan. ”Ska det vara någon poäng med all den politiska prestige som investeras i småföretagandets villkor bör det rimligen vara förhållanden som främjar expansion. Det enda vi kan göra är att göra det mer attraktivt att driva upp nya företag här", som ekonomen Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, säger.

Ledare om att arbetsstyrkan i Sverige har minskat med 64 000 personer de senaste tio åren och den felaktiga uppfattning om att de tryggaste och bästa arbetsgivarna är de stora företagen. ”Det här är en del av en övergripande strukturförändring inom näringsliv och arbetsmarknad. Öppna gränser och fri handel gör det rationellt för stora företag att flytta verksamhet utomlands. Det är ingenting som vi kan, eller för den delen bör, göra något åt" påpekar professor Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning i en intervju med Ekot.

Svenska storföretag minskar antalet anställda i Sverige samtidigt som de ökar i andra länder. Föreställningen att det finns några svenska företag som är stora och trygga arbetsgivare är falsk, säger professor Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, till Ekoredaktionen.