IFN i media

Föreställningen att det finns några svenska företag som är stora och trygga arbetsgivare är falsk, säger professor Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, i en intervju angående Ekots sammanställning av hur de 25 största svenska börsbolagen i Sverige minskat antalet anställda med 64 000 personer de senaste tio åren.

Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och jobbar vid Institutet för Näringslivsforskning och han välkomnar en delförsäljning av Vattenfall.

"Den svenska inkomstfördelningen hör till världens mest jämlika. Knappt någonstans på jorden är inkomstskillnaderna så små som i denna hörna av norra Europa, enligt en nyutkommen rapport från fackförbundet Saco."  Detta skrivs på ledarsidan där man bland annat refererar till forskning av Daniel Waldenström.

På Wall Street Journals debattsida presenterar IFN-forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson sina slutsatser om sambandet mellan en utvidgad offentlig sektor och ett lands tillväxttakt. Argumentationen tar sin utgångspunkt i Berghs och Henreksons nypublicerade bok Government Size and Implications for Economic Growth.

Artikel om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen där Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, medverkade. Under seminariet beskrev Magnus Henrekson behovet av ett trygghetssystem som i större utsträckning följer individen för att inte skapa de inlåsningseffekter som vi har i nuvarande system.

Läget på den svenska arbetsmarknaden har än så länge inte blivit lika illa som många befarade när finanskrisen tog fart. Professor Assar Lindbeck intervjuas.

Det är viktigt att ha en marginal i statsfinanserna för att kunna sätta in åtgärder vid en konjunkturnedgång utan att statsskulden skenar i väg. En bruttoskuld på 30 procent av BNP bör vara fullt tillräcklig för att ge denna säkerhetsmarginal. Det sade ekonomiprofessorn Assar Lindbeck vid ett seminarium i Visby på torsdagen. 

Artikel om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen där Thomas Östros och LO:s Wanja Lundby-Wedin kritiserade regeringen för reformen av avgifterna till a-kassan. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, håller med om att det finns problem med att differentiera a-kassan. ”Det går inte att definiera vad man har för yrke i dag. Det är möjligt att hotellstäderskans yrke är definierat, men fler och fler yrken är otydliga”, säger han. 

Vem är fattig? Hur ska a-kassan fungera? Hur djup blir krisen i Europa och bör Försäkringskassan privatiseras? I Almedalen väcks många frågor. På socialdemokraternas ekonomiska seminarium lyssnar jag på professor Magnus Henrekson som hänvisar till nationalekonomen James Hackman som fick ekonomipriset till Nobels minne, skriver Annika Creutzer.

Ledare om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Visby: Magnus Henrekson talade om hur vi vant oss att tolka ordet kompetens som ett mått på om man kan sköta en svarv eller annan mer teknisk färdighet, medan han menar att det är andra saker som kanske i än högre grad styr karriärmöjligheter. Som till exempel motivation, uthållighet, stabilitet och ansvarstagande. Icke-kognitiva färdigheter som kan övas upp, men som omvänt kan smulas sönder av långvarig arbetslöshet.

Det råder fortsatt oenighet i regeringen om när en obligatorisk a-kassa kan införas. Regeringens reform av A-kassan var ett av ämnena som lyftes på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium där Magnus Henrekson, professor och vd för IFN medverkade. En TT-artikel om seminariet lyfter Henreksons kritik mot differentierade avgifter: Avgifter bestämda efter yrkesgrupp är en dålig ordning. Det finns inga tydliga yrken, åtminstone inte längre, framhöll Henrekson på seminariet.

I en ledare om blandningen av högt och lågt under Almedalsveckan kommenterar Katrine Kielos Magnus Henreksons presentation på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium: På Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium i går sågade Magnus Henrekson från Institutet för näringslivsforskning Alliansens idé om differentierade avgifter till a-kassan.

Artikel om oenigheten kring A-kassan: På ena sidan står alltså de rödgröna med en frivilliga a-kassa med lika avgift för alla. Och på den andra sidan står alliansregeringen med en obligatorisk a-kassa med olika nivåer på avgifter. Kanske har de båda fel. Det tycker i alla fall professor Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning. Han förordar en obligatorisk a-kassa med en nivå, alltså en bit från varje politiskt läger. Motivet Henrekson ger är att a-kassan är en del av trygghetssystemen och i slutändan är det kommunerna som har försörjningsansvaret. Därför bör ingen kunna välja att stå utanför a-kassan.

Intervju med IFN-forskaren Per Skedinger i inslag om att vikarier som arbetat flera år på Nordea i Piteå erbjuds att gå över till ett bemanningsföretag – eller att sluta. Det blev konsekvensen av skärpta regler kring visstidsanställningar i senaste kollektivavtalet.

Sanna Rayman hänvisar till Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget i en ledarkommentar om kommenterar Socialdemokraternas vallöfte om att ”Skola, vård och omsorg går före skattesänkningar”.

Elproducenternas stora vinster beror på politiska beslut som gynnat producenterna i stället för konsumenterna, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg, i ett debattreplik om konkurrensen på den nordiska elmarknaden.

Ledare som kommenterar Henrik Jordahl och Andreas Berghs genomgång av de rödgrönas skuggbudget.

Klyftan mellan rika och fattiga ökar men det är ännu långt från de stora skillnader som rådde vid 1900-talets början, skriver Gunnar Wetterberg i DN Kultur, i en essä om Daniel Waldenströms avhandling i "Lifting All Boats? The Evolution of Income and Waleth Inequality over the Path od Decelopment".

”Nedslående resultat för vänsterblocket”. Så sammanfattar ledarredaktionen på Södermanlands Nyheter den granskning av oppositionens skuggbudget som forskarna Henrik Jordahl och Andreas Bergh har gjort.

"Den som lovar runt håller ofta tunt" brukar det heta i folkmun när något låter för bra för att vara sant, skriver Borås tidning  i en ledare om Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget.

Folkpartiet är det mest populära borgerliga partiet bland svenska samhällsforskare. Det visar en undersökning bland 1 500 forskare i samhällsvetenskapliga ämnen, skriver GP Ekonomi i en artikel om den forskningsstudie som IFN- forskaren Henrik Jordahl gjort tillsammans med Niclas Berggren och Charlotta Stern. Studien undersöker akademikers politiska preferenser och vilka partisympatier som finns bland Sveriges samhällsforskare.

IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås argumenterar för att bryta upp samägande inom svensk kärnkraft.

Nio rödgröna miljarder tappas bort i budgeten. Johan Norberg skriver om Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget. Hela 90 procent tjänar och bara den rikaste tiondelen förlorar på förslagen enligt de rödgröna. ”Men något är konstigt. De 90 procenten tjänar nästan fem gånger mer än de rikaste förlorar. Så var kommer resten av pengarna ifrån? Bergh och Jordahl har svaret. De rödgröna har valt att räkna in alla godsaker och bidrag, men har valt att strunta i de 9,3 miljarder i skatter som införs 2012 för att finansiera dem.”

Andreas Bergh och Henrik Jordahl har granskat oppositionens budgetförslag och kommit fram till att Wetterstrands påståenden om att nio av tio tjänar på förslaget inte stämmer. Eller snarare: att oppositionen medvetet misstolkar och handskas slarvigt med siffrorna från Riksdagens utredningstjänst, skriver Karl Rydå, ledarskribent på Upsala Nya Tidning.

Ledarskribententen Sanna Ryman skriver om IFN-forskarna Henrik Jordahls och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget som tankesmedjan FORES har gett ut. Ryman lyfter kritiken av den missvisande analysen av fördelningseffekterna, att nio av tio tjänar på förslaget, som beskrivs i det rödgröna budgetförslaget. ”De fördelningspolitiska effekter man visar upp i staplarna är till betydande del ett resultat av regeringens politik, eftersom man där inte jämför sig med regeringen, utan i stället jämför år 2011 med år 2010. Och jo, fördelningspolitiken stärks under denna period, bland annat eftersom riksdagen redan har beslutat om regeringens skattesänkningar och höjda flerbarnstillägg. Det är knappast oppositionens förtjänst.”

Ledarsidan uppmärksammar Andreas Bergh och Henrik Jordahl granskning av de rödgrönas budget: ”en annan felkalkylering som Bergh och Jordahl har funnit i den rödgröna budgeten är att de räknar med att lika många som i dag kommer att jobba med hushållsnära tjänster i framtiden, trots att de helt vill avskaffa avdragsrätten för inköp av sådana. En from förhoppning, men väl inom ramen för att betecknas som knasig.”

Finansbranschen måste ta ett ökat eget ansvar, genom etiska regelverk som redan är självklara för andra yrkesgrupper som advokater, läkare, forskare eller journalister, skriver GP:s Fredrik Tenfält i en ledare med anledning av en nyutkommen bok av Assar Lindbeck.

PJ Anders Linders söndagskrönika går i innovationernas och företagsklimatets tecken. Han skriver om Josh Lerner och  boken Boulevard of Broken Dreams som Magnus Henrekson refererat i senaste numret av Ekonomisk Debatt.

Per Skedingers forskning är utgångspunkten för en artikel om Jan Björklunds utspel om utökat läringssystem med lägre löner i Aftonbladets nya valsatsning Lögndetektorn, där blockens olika utspel granskas: "Om det är billigare att anställa 20-åringen, då ökar 20-åringens chans att få jobb", sa Jan Björklund i SVT:s morgonsoffa och föreslog rejält lägre löner för ungdomar. "Nej,"sa Reinfeldt. "Nej", rasar LO. Men Björklund har rätt, visar forskarna. I alla fall när det gäller Sverige.

På debattsidan skriver IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Pontus Braunerhjelm, från Entreprenörskapsforum, om vad som krävs för att skapa dynamiska entreprenöriella miljöer enligt Professor Josh Lerner, årets pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Lerners forskning innehåller flera viktiga och nya lärdomar. Det är efterfrågan på riskkapital snarare än utbudet som är den trånga sektorn. Efterfrågan på riskkapital uppstår då talangfulla entreprenörer lägger sin fulla kraft på att gå från idéstadiet till att börja bygga företag som blir intressanta för riskvilliga investerare. Om det finns attraktiva företag och idéer att investera i finns ofta pengarna.

Stor intervju med årets pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research professorn Josh Lerner från Harvard. Lerner är en internationell stjärnforskare som också är rådgivare till både företag och regeringar i konsten att kunna krama tillväxt ur entreprenörskapsföretagande. Det är de allra yngsta företagen, de som inte har fyllt fem år, som är bäst på att skapa nya jobb”, säger Lerner och understryker att det är aktiekapital snarare än lånefinansiering som är det bästa smörjmedlet.

Varken regeringen eller oppositionen vill prata om den skriande orättvisan på arbetsmarknaden. Anna Dahlberg lyfter i en ledare fram den slående klyftan på svenska arbetsmarknad mellan visstidsanställda och tillsvidareanställda samt slutsatserna i Per Skedingers nya bok "Employment protection legislation". Det går inte att fastslå att nivån på arbetslösheten påverkas av LAS; däremot har det tydliga omfördelningseffekter: Marginalgrupper som invandrare och ungdomar missgynnas. Rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Mer och mer forskning visar dessutom att produktiviteten minskar. Sjukfrånvaron ökar. Strukturomvandlingen i ekonomin går långsammare, skriver Dahlberg.

Det svenska anställningsskyddet har blivit svagare än genomsnittet i OECD, konstaterar docent Per Skedinger vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, i en ny forskningssammanställning, "Employment Protection Legislation, Effects, Winners and Losers", som presenterades på ett IFN-seminarium i förra veckan. Den allmänna visstidsanställning som finns sedan 2007 har skapat ett A- och B-lag – tillsvidareanställda har fortfarande ett av de starkaste skydden i industrivärlden medan visstidsanställda har blivit en buffert, skriver Eva-Lena Ahlqvist på DI:s ledarsida.

A-kassa ska leda till att människor tar jobb till lägre lön. Men facket har lyckats hålla uppe lägsta lönerna. Därför är sysselsättningseffekterna försumbara. Vilket Magnus Henrekson på IFN har visat i en uppsats. Politiken vilar alltså på ett falsarium eller en nyliberal önskedröm om hur arbetsmarknaden borde fungera, skriver Håkan A Bengtsson i en ledare om regeringens arbetsmarknadspolitik.

Grekland justerar sitt underskott och uppskattar att det kan landa på över 14 procent i år. Samtidigt skjuter räntorna på redan lånade pengar i höjden. Oron för att krisen ska sprida sig ökar. Daniel Waldenström medverkar i studion och svarar på frågor om det kritiska läget i den grekiska ekonomin.

Det är inte småföretag i allmänhet, utan Gaseller i synnerhet, som skapar arbetstillfällen i Sverige. När ekonomerna Magnus Henrekson och Dan Johansson granskade de senaste decenniernas forskning om företag och sysselsättningstillväxt, fann de att det inte handlar om små eller stora företag utan om unga och snabbväxande. Gasellföretagen stod för praktiskt taget hela sysselsättningstillväxten, skriver DI i dagens ledare.

Den nordiska elmarknaden uppfyller de nationalekonomiska kriterierna på en väl fungerande och effektiv marknad. För att minska möjligheten att pressa upp elpriset vore det bra om samägandet av kärnkraften upphörde. För att öka förtroendet for marknaden borde övervakningen skärpas och aktörernas budkurvor för spotmarknaden offentliggöras, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg i debattinlägg på DI Debatt.

Opposition och regering ger helt olika bilder av jobbskatteavdragets fördelningseffekter. ”Klyftorna ökar”, säger oppositionen. ”Avdraget riktas särskilt mot låg- och medelinkomsttagare”, svarar alliansen. Tesen ifrågasätts inte bara av den rödgröna oppositionen, utan även av nationalekonomer. En av dem är Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han menar i en studie att det inte blir några extra jobb om inte samtidigt löneökningarna hålls nere och/eller andra åtgärder vidtas för att underlätta anställningar.

Ekonomiklubbens medlemmar Cecilia Hermansson och Villy Bergström avhandlar kvällens ämnen, bland annat Kina, vårbudgeten och pensionärernas villkor. Med sig har de Daniel Waldenström från Institutet för Näringslivsforskning och Fredrik Sjöholm, professor vid Örebro Universitet och programchef för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen.

“Seumas Milne is wrong to suppose that free schools set up by parent groups such as mine would not work”, skriver journalisten Toby Young angående valdebatten om friskolor i Storbrittanien. I artikeln hänvisar Young till en forskningsrapport från IFN.

Om Sverige ska ha en lärarlegitimation borde den se helt annorlunda ut, skriver Martin Ådahl i en krönika där han citerar Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi och institutsaffilierad forskare vid IFN: "Som Sveriges ledande skolekonom Jonas Vlachos påpekat har facken lurat sig själva då skolorna anställt fler obehöriga lärare, eftersom de inte kan kräva fast anställning och därmed är lättare att sparka vid behov."

Spelstater har större moraliskt ansvar än andra ägare. Det gör svenska staten till en olämplig ägare av Vattenfall, Telia Sonera och Svenska Spel. Näringsminister Maud Olofsson bör därför se till att snarast sälja dessa bolag, skriver IFN-forskaren Henrik Jordahl tillsammans med Andreas Bergh, Sofia Nerbrand och Anders Rönmark på DI debatt.

Magnus Henrekson intervjuas om Regeringens jobbpolitik och jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen.

Alliansregeringens dyraste åtgärd har varit det så kallade jobbskatteavdraget som enligt regeringen ska ge mer pengar i plånboken och skapa nya jobb. Men regeringen räknar också med att jobbskatteavdraget ska bromsa löneutvecklingen. Magnus Henrekson, professor och VD på Institutet för Näringslivsforskning, säger att jobbskatteavdraget till stor del handlar om just detta. Reportage av Matilda Rangborg.

Regeringens strategi har varit att jobbskatteavdraget långsiktigt ska ge ökad sysselsättning. Men frågan är om det räcker, skriver Lena Hörnberg i en signerad ledare. En som inte tror det är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning. Han vill se ett bredare batteri av åtgärder bidrar till fler jobb i tjänstesektorn. Det är där och inte i offentlig sektor eller i exportindustrin, som han tror att framtidens jobb finns.

Huvudledaren om hur finansmarknadsminister Mats Odell och hans statssekreterare Urban Karlström, utifrån en forskningsöversikt från IFN, argumenterar för att vd:ar: ”gör bättre ifrån sig med rörlig ersättning, men att forskning däremot visar att bonusar ökar risktagande och kortsiktighet. Den studie från två forskare vid Institutet för Näringslivsforskning som Odell syftar på måste dock ha lästs synnerligen selektivt. Det är en neutralt hållen forskningsöversikt som pekar på hur lite vi säkert vet.”

Artikel och intervju med Jan Wallander, tidigare vd för Handelsbanken och för IUI, nuvarande IFN: Han är en levande legend i banksverige och pratade ledarskap med Marcus Wallenberg den äldre på 1950-talet. Om två månader fyller Jan Wallander, tidigare vd för Handelsbanken, 90 år. Våga fråga, är hans enkla råd till chefer.

Stockholms nya skolvalssystem väcker oro hos föräldrar och sågas av experter. Nationalekonomen Jonas Vlachos är mycket kritisk till den nya modellen som han menar är oförutsägbar och riskerar att lura många föräldrar.

Höga ingångslöner och ett starkt anställningsskydd är de största hindren för unga att få jobb. Att försöka utbilda bort den höga arbetslösheten är därför lönlöst, enligt arbetslivsforskaren Per Skedinger.

I senaste numret av Ekonomisk Debatt är det mycket skattepolitik. En bredare kritik av regeringens reformpolitik presenteras av Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han menar att jobbstrategin har varit allt för ensidigt inriktad på jobbskatteavdraget, skriver Alex Voronov i en signerad ledare.