IFN i media

Kampen om jobben har hårdnat i krisens Europa. Regeringen måste värna Sveriges konkurrenskraft, men också markera mot den ökande protektionismen, skriver professor Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning, på Brännpunkt.

Samhällsprogrammet Orientering intervjuar Thomas Tangerås om situationen på elmarknaden och vad den senaste tidens prissvängningar inneburit för de nordiska elkonsumenterna.

Satsa på offentlig sektor och på ungdomar, öka statsskulden och – märk väl – höj om nödvändigt skatterna. Så lyder några av de handfasta råd till finansministern som förs fram i årets konjunkturrapport från studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)… Även Daniel Waldenström förespråkar ökade satsningar på skolan när han i sin del av rapporten behandlar den ekonomiska ojämlikheten.

Dagens Industri kommenterar årets Konjunkturrådsrapport "Råd till en finansminister": ”Daniel Waldenström, docent vid Institutet för Näringslivsforskning, tycker att Anders Borg ska satsa på ett utökat jobbskatteavdrag, men riktat mot låginkomsttagare. Han tycker också att människor med entreprenöridéer ska kunna belåna eller ta ut delar av sitt pensionskapital.”

Diskussion mellan Magnus Henrekson, vd Institutet för Näringslivsforskning, och Jan Edling, analytiker Vinnova, i samband med GM:s nedläggning av SAAB.
 

 Artikel om vindkraftskooperativen där Thomas Tangerås intervjuas med anledning av hans studie ”Är vindkraftkooperativens priser marknadsmässiga?” för Svensk Vindenergi.

Den nya skattelagstiftningen hotar att slå ut den framgångsrika andelsägda vindkraften. En ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning visar nu en rapport som visar hur Skatteverkets lagtolkning baseras på en missuppfattning om vad som är ett marknadspris.

Ledare kommenterar debatten kring de senaste tidens höga elpriserna och hänvisar till en forskningsöversikt från IFN:s forskningsprogram Elmarknadens Ekonomi som inventerat kunskapsläget om den nordiska elmarknaden och inte finner belägg för allvarliga missförhållanden.

I slutet av inslaget uttalar sig Thomas Tangerås kring orsakerna till de rekordhöga elpriserna.

Skatteverkets och Skatterättsnämnden slutsats att vindkraftskooperativen köper sin el till underpris är helt uppåt väggarna. Den slutsatsen drar nationalekonomen Thomas Tangerås och ger vindandelsägarna rätt.

Rekordhögt pris på el skapar farhågor om att konkurrensen på elmarknaden inte fungerar. För ett fortsatt förtroende för elmarknaden är det viktigt att undanröja misstankar om att elbolagen håller tillbaka produktionen för att höja priset på el. Svenska staten, det vill säga regeringen, borde utöva sin ägarroll i den nordiska elbörsen Nord Pool och kräva tillgång till de data som är nödvändiga för att studera prisbildningen, skriver Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson i en debattartikel.

Debattartikel som hänvisar till Per Skedingers forskning. ”Per Skedinger skriver i sin bok Effekter av anställningsskydd att ”Sysselsättningsmöjligheterna minskar för framför allt ungdomar, medan i huvudsak medelålders män gynnas”.

Intervju med Magnus Henrekson i samband med SAABs nedläggning i Trollhättan. ”Magnus Henrekson menar att Saabskrotningen kan vändas till något positivt. – Det finns inget magiskt trollspö som man kan svinga så att en ny stor arbetsgivare ersätter den gamla. Och det kanske är bra. Det är bättre för ett samhälle att inte ha en dominerande arbetsgivare. Ett enskilt företag kan alltid gå under. Dessutom slår konjunkturen mindre mot en ort som är uppbyggd kring fler olika branscher, påpekar han.”

Recension av IFN:s Jubileumsbok IFN/IUI 1939–2009 Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling. IFN firar 70år och med anledning av det har en antologi om verksamheten publicerats. Det började på 1940-talet när den dåvarande ASEA-chefen Sigfrid Edström ansåg att det fanns ett behov hos näringslivet av ett eget kvalificerat utredningsinstitut. Ett stort antal inflytelserika utredningar och forskningsrapporter har sedan dess skrivit. Sammantaget kan sägas att boken innehåller flera intressanta och läsvärda texter, även för den utomstående. Här finns samtidshistoriska skeenden och inblickar i hur påverkan skett i centrala näringslivspolitiska frågor.

Det finns därför anledning att hylla både Jan Wallander och Institutet för näringslivsforskning. IFN fortsätter nämligen, precis som gamla lUI, att visa misstänksamhet mot allt som luktar patentlösningar, skriver den osignerade huvudledaren.

Faktum är att svenska ingångslöner är bland de högsta i världen. Enligt Per Skedinger som har jämfört olika länder i Globaliseringsrådet uppgår de lägsta tillåtna lönerna i Sverige till mellan 61 och 71 procent av medianlönerna, skriver Annie Johansson, ungdomspolitisk talesperson för Centern i en debattartikel.

Debattinlägg som lyfter hur Daniel Waldenströms och Jesper Roines forskning där de kommit fram till "att den allra rikaste procenten har tillgångar värda cirka 2 700 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än 40 procent av de samlade förmögenheterna".

Magnus Henrekson är vd för Institutet för Näringslivsforskning och har kritiserat jobbskatteavdraget, därför att påstådda effekter uteblivit. Henrekson är en något kontroversiell forskare som i ena stunden tycker att Las ska skrotas ”för trygghetens skull” samtidigt som han ger sig på regeringens ekonomiska politik, skriver Lars Bodén i en signerad ledare.

Niklas Wahllöf hänvisar till Magnus Henreksons och Jonas Vlachos artikel på DN Debatt i september om hur ”friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval har lett till en allmän MVG-jakt” i en krönika om hur 00-talet var decenniet då vi gick från att vara medborgare till att bli konsumenter.

Lars Oxelheim, professor på Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds Universitet och Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm, ser stora risker för en ny bubbla i det finansiella systemet. En låg ränta tillsammans med statlig stimulans driver upp tillgångspriserna på marknaden.

Ett kort ögonblick associerade jag ofrivilligt till Tomtens julverkstad, i Kalle Anka på julafton; till scenen där tomtenissen sätter en spindel framför ansiktet på dockorna för att skrämma slag på dem så att de okammade frisyrerna flyger upp och kan permanentas. Det var på länsresidenset i måndags kväll, vid ett seminarium om Västerbottens demografiska utmaning. Ögonblicket kom när Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning höll sitt anförande, med ett intressant nationellt perspektiv på Västerbottens demografi, skriver Ola Nordebo, Politisk chefredaktör.

Tydliga regler för regional tillväxt, det var temat för en konferens i Helsingborg i går. Region Skåne, länsstyrelsen, Svenskt näringsliv och Helsingborgs stad samsades om denna tillställning.
Dagen bjöd på flera intressanta inslag, som när professor Lars Oxelheim förklarade varför tydliga och stabila regler gav tillväxt, och varnade för otydlig konkurrens med riktade företagsstöd, skriver Peter J Olsson i en signerad ledare.

Umeå kommer att bli allt mer dominerande i länet - och det är viktigt även för kommunerna i inlandet. Det ett av budskapen under måndagskvällens möte om "den demografiska utmaningen" på länsresidenset i Umeå. - Det är något som är viktigt att bejaka, man ska inte försöka smeta ut befolkningstillväxten. Det enkla skälet är att ungdomar vill bo i större städer. Där finns jobben och där kan man vara specialist, sade Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Hur ska Västerbotten lösa den demografiska utmaningen? Bejaka att Umeå blir allt mer dominerande och försök inte smeta ut allt, menar professor Magnus Henrekson. Landshövding Chris Heister bjöd in till samtal om den demografiska utmaningen i går. Inbjudna var bland andra Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning. Han menade att det måste satsas på de stora orterna - som Umeå och Skellefteå - för att länet ska klara sig.

Det är bättre att sänka allas arbetstid några procent än att några procent av befolkningen förlorar jobbet skriver professor Assar Lindbeck på dagens DN debatt.

Majoriteten av Sveriges lärare anser att eleverna får för höga betyg. Det visar Skolfronts undersökning. Mer än var tredje lärare uppger att de själva har satt för höga betyg. Är det dags att återinföra studentexamen för att hejda betygsinflationen? I programpanelen ingår bland andra docent Jonas Vlachos som är affilierad forskare på IFN.

A report, from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, shows countries with generous maternity-leave legislation have fewer women in managerial roles than countries with little or no statutory paid leave.In Sweden, where women are entitled to 60 weeks' paid leave, only 31.6 per cent of managers are female, but in America, where women are not entitled to paid leave, 42.7 per cent of management positions are occupied by women. 

I somras skrev professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning om betygen i en debattartikel i Dagens Nyheter. Enligt dem var andelen elever som gick ut med högsta betyg i alla ämnen 28 gånger högre 2007 jämfört med 1997. Inga som helst signaler kommer dock om att skolorna och undervisningen skulle ha blivit lika många gånger bättre skriver Gefle Dagblad i sin ledare.

Ett starkt skydd för fasta anställningar som vi har i Sverige, kan innebära att arbetsgivare blir mer benägna att anställa tillfälligt. Bara ett par länder i OECD har det lättare än i Sverige att anställa tidsbegränsat. Samtidigt ligger Sverige i topp när det gäller skyddet för fast anställda. Det finns ett stort gap där. Det kan innebära att man får en grupp av ständiga vikarier som inte får någon fast fot på arbetsmarknaden, säger Per Skedinger i en intervju om turordningsregelerna.

The report, from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, compared the level of paid maternity leave in countries with the number of women holding top managerial positions. Magnus Henrekson, the head of the research institute and one of the authors of the study, said high levels of maternity leave 'derailed' women from their objectives, adding: 'The more generous you are, the fewer women you are likely to see at the very top.'

Giving women a lengthy period of maternity leave could harm their career prospects, according to a new study. The study from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden.

Helena Svaleryd och Jonas Vlachos lyfter på DI Debatt frågan om en obligatorisk och av marknaden prissatt likviditetsförsäkring som komplement till de förändrade regleringarna av finansmarknaden. Att helt förlita sig på myndigheternas förmåga att bedöma och reglera risker är enligt Svaleryd och Vlachos en riskabel strategi.

Expressen uppmärksammar Henrik Jordahl, Panu Poutvaara och Niclas Berggrens forskningsstudie om huruvida skönheten spelar roll i politiken.

The study from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, where women are entitled to 60 weeks of paid maternity leave, is entitled Why Are There So Few Top Female Executives in Egalitarian Welfare States? It says women in countries where maternal leave is less generous climb higher up the career ladder than in Scandinavian nations where years of female-friendly legislation may have inadvertently disadvantaged women.

Recension av jubileumsboken IFN/IUI 1939−2009 – Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling; ”Som ett av Sveriges få fristående forskningsinstitut har IFN genom åren agerat värd för en rad centrala svenska forskare som Erik Dahmén, Assar Lindbeck, Erik Höök och Ragnar Bentzel”.

Reportage om statligt ägda Vattenfall där Henrik Jordahl intervjuas om statligt ägande och regeringens ägarstyrning och näringsministerns hantering av Vattenfall.

Flera större elkonsumenter, till exempel elintensiva industrier och Villaägarna, menar att prissättningen på elmarknaden är orättvis och ger producenterna för stora vinster. Den rödgröna oppositionen har i sitt energiprogram ett alternativ där billig produktion ska få mindre betalt än dyr produktion. Men enligt en ny forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforsknings forskningsprogram om Elmarknadens ekonomi kommer antagligen inte elpriset att påverkas så mycket av en sådan förändring, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg på DI debatt.

Både den sittande regeringen och den förra får kritik för att haft en närmast obefintlig styrning av Vattenfall i en inslag i TV4 Nyheterna. Henrik Jordahl intervjuas om näringsministerns och styrelsens ansvar.

Henrik Jordahl är docent och chef för forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi vid IFN. Han menar att det är dags att se över skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på kapital. - Nu när arbetslösheten är hög är det en bra tid att sänka skatten på arbete, säger han. Intervju i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.

Fredrik Sjöholm medverkade i Studio Ett i ett samtal om globalisering och strukturomvandlingar i samband med uppsägningarna på Husqvarna och flytt av tillverkning till Polen och Kina.

Bonusar är inte bra, anser den schweiziske ekonomiprofessorn Bruno Frey och varnar Sverige för att ta efter det amerikanska systemet. Men han får mothugg av styrelseproffs. I USA utgör bonus mer än 50 procent av vd:s ersättning medan den i Sverige är bara cirka 20 procent, enligt Institutet för Näringslivsforskning, skriver Pia Gripenberg i en artikel om IFN:s policyseminarium om rörliga ersättningar till vd.

Finanskändisar vill ha tydligt ansvar och långsiktighet skriver DI i en artikel om IFN:s seminarium om rörliga ersättningar till vd. "I ljuset av den senaste tidens utspel från bland annat G20-gruppen och den svenska regeringen gav i går ett antal välkända personer i finanssektorn sin åsikt om bonusar."

Finanseliten: "Bonusar ska regleras av ägare"
I går gav några av Sveriges finanstoppar sina uppfattningar om bonussystem vid ett seminarium anordnat av Institutet för näringslivsforskning.

De riktigt rika utanför familjerna Kamprad, Rausing, Persson, Olsson och Stenbeck blir allt fler. Det skulle kunna betyda fler företag i nya branscher. På tio år har Veckans Affärers lista över Sveriges miljardärer mer än dubblerats, från 50 till 106 personer, skriver Pontus Herin i VA:s senaste nummer med listan över Sveriges rikaste. Nu kommer finansfolket. "Förklaringen är globaliseringen och den enorma teknologiexplosion som särskilt gynnat finansindustrin, säger Daniel Waldenström.

Reportage från IFN:s seminarium om rörliga ersättningar till vd med bland andra professor Bruno S. Frey och Professor Lars Oxelheim.

Kolumnen: Niklas Ekdal om kampen mot jobben

År 1990 hade Sverige en sysselsättningsgrad på 84 procent. Med motsvarande aktivitet i dag skulle 5 miljoner svenskar jobba, men enligt prognosen för 2009 blir det bara 4,37 miljoner. Mot denna bistra bakgrund kunde man tro att arbete skulle uppmuntras i Sverige. Tyvärr talar mycket för motsatsen.De människor som ökat sitt knegande till följd av skattesänkningarna på 100 miljarder kronor är, enligt Institutet för Näringslivsforskning, framför allt pensionärer och studenter. 

Ledare om betygsinflationen i svenska skolorna; ”En rapport i somras från Institutet för Näringslivsforskning ger visst stöd för tesen att de fristående skolorna håller upp betyg för att framstå som attraktiva”.

Det ska bli bättre kontroll på betygssättningen i Stockholms stad. Skolor som misstänks för betygsinflation måste kunna förklara sig. Det framgår av alliansens budgetförslag för 2010. Frågan om betygsinflation i gymnasieskolan har uppmärksammats tidigare i år av forskare på Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som visat att andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen ökat med 28 gånger mellan 1997 och 2007.

Avregleringar som syftar till att öka neutraliteten och förbättra konkurrensen är ofta till fördel. Det är slutsatsen i en avhandling där Joacim Tåg studerat avregleringen inom telekom, med fokus på hur olika aktörer har kopplat ihop sig.

Vi har ett system i dag som är djupt orättvist. Elever med samma prestationer får olika betyg för att de går på olika skolor, säger Magnus Henrekson till Nyheter24. Henrekson ser en utveckling som har gått från att förmedla kunskap till att ge höga betyg.