IFN i media

Att bli uppsagd är i Sverige i högre grad än i andra länder förknippat med skamkänslor och rädsla för att bli betraktad med skepsis från omgivningen. Det hämmar många arbetssökande och gör situationen värre än vad den egentligen är. Det anser Frédéric Delmar gästforskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor vid franska Emlyon Business School.

Fredrik Sjöholm intervjuas om den japanska krisen med anledning av ett reportage från japanska fängelser som förvandlats till rena ålderdomhem eftersom gamla begår brott för att överleva. Reportaget börjar 29:15 in i sändningen.

I takt med minskad export och tillväxt syns oroväckande tecken på att världens allra fattigaste blir fler och fler. Medverkade gjorde Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson och professorn i nationalekonomi Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Indonesien, som idag går till val, är ett föredöme för andra muslimska och asiatiska länder när det gäller demokratisering och ekonomisk utveckling. Det skriver Fredrik Sjöholm, chef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i internationell ekonomi vid Örebro universitet.

Professor Fredrik Sjöholm pratade om G20 mötet, utvecklingen i världsekonomin, och om hur USA och Europa anser att man ska möta den globala ekonomiska krisen.

De historiskt höga ersättningar som näringslivsdirektörer uppburit de senaste femton åren beror i hög grad på stigande börsvärden, vilka snarare drivits av inflöden av kapital till börsen och en internationell högkonjunktur än av företagsledarnas exceptionella prestationer, skriver Daniel Waldenström, docent vid Institutet för Näringslivsforskning.

Daniel Waldenström gästar tillsammans med Peter Norman, Sjunde AP-fonden, Rapports morgonsoffa i ett långt inslag om bonussystemens för och nackdelar.

I Vetenskapens värld deltar Daniel Waldenström i "Historiska klubben". Samtalet leds av John Chrispinsson och kretsar kring historiken bakom bonusar.

Efter senaste tidens ilskna debatt kring vidlyftiga bonusar till bolagsledningarna så är det nu allt fler bolag som tänkt om. Volvo, SE-banken och nu senast statliga AMF Pension har kritiserats hårt för sina bonusar och många bolag tar nu det säkra före det osäkra och slopar sina bonusar. Men hur kommer systemet med bonusar att påverkas av krisen? Är det dags för något nytt? Samtal med professor Magnus Henrekson, chef för Institutet för Näringslivsforskning.

Vi börjar se en gryende protektionism i världen och Europa med åtgärder som gynnar det egna landets industri på bekostnad av industrin i omvärlden. Det skriver Fredrik Sjöholm i en debattartikel i Dagens Industri.

Nationalekonomen Daniel Waldenström tror att rörliga ersättningar kommer att bli mindre vanliga.

Bonusar belönar snarare tur än skicklighet säger nationalekonomen Daniel Waldenström i en intervju i Aftonbladet.

Fredrik Sjöholm gästade studion i Gomorron Sverige och talade om EU toppmötet och risken för ökad protektionism.

Krisen och de kraftiga värdeminskningar som vi nu ser kan komma att leda till stora ägarförändringar i Sverige. Vissa ägargrupper kan försvagas allvarligt och ersättas av andra, kommenterar Daniel Waldenström, IFN i Expressens artikel, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.

Karolina Ekholm, tidigare forskare vid IFN 1996-2001 lämnar forskarrollen för att handfast ta itu med den ekonomiska krisen som vice riksbankschef. Enligt Affärsvärldens Pär Isaksson tvekar inte Ekholm för att ta ställning i heta politiska frågor.

Inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt under de feta börsåren. Men nu vänder trenden, skriver ­nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström.

Allt fler svenska storföretag köps upp av utländska konkurrenter, exempelvis Saab, Volvo, Pharmacia och Scania. Ett brett svenskt ägande kräver en betydande sänkning av den svenska ägarbeskattningen. Det framhåller Magnus Henrekson i en artikel i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft. 

- Att fler vågar starta företag med ett eget kapital i botten finns det vissa belägg för i seriös forskning. Men att tala om svenskarna som 'fattiga', nästan helt utan förmögenheter, det är inte riktigt, menar Daniel Waldenström, IFN, i sin kommentar till Timbrodebattören Dick Klings inlägg om att Sverige behöver fler mångmiljonärer.

Idag avslöjas vem som blir den första pristagaren av Global Award for Entrepreneurship Research.
Pristagaren offentliggörs på småföretagsdagarna i Örebro.

Professor Assar Lindbeck varnar på DN debatt för att göra utgiftstaket till självändamål: ”Ett budgetunderskott i dagens läge är en viktig komponent i en ansvarsfull finanspolitik”, skriver Assar Lindbeck bland annat i sitt debattinlägg.

Valet mellan privat och offentlig drift är mer komplicerat än vad den politiska debatten ger sken av, skriver Henrik Jordahl och Erik Lindqvist, IFN på Göteborgspostens debattsida.

”Slopade turordningsregler skulle också kunna mjuka upp dagens uppdelning av anställda i A- och B-lag: De fastanställda och de tillfälligt anställda”skriver Correns ledare med hänvisning till Magnus Henreksons debattinlägg kring LAS.

”Finns det bättre modeller för att ge den enskilde ekonomisk trygghet i omställningen, så bör de prövas och diskuteras utan fördomar och skygglappar”, skriver Widar Andersson i Folkbladet som en kommentar till Magnus Henreksons debattinlägg i Dagens Nyheter kring LAS.

Det nuvarande systemet för anställningstrygghet fungerar inte längre som det var tänkt. Ett modernt trygghetssystem förutsätter att den enskildes trygghet i mindre utsträckning än i dag knyts till den nuvarande anställningen. Det skriver Magnus Henrekson, professor och vd vid Institutet för Näringslivsforskning på DN-debatt.

Magnus Henrekson och Dan Johanssons resultat i arbetet med att beskriva de så kallade gasellföretagens betydelse för jobbskapande, inspirerar Svenska Dagbladets PJ Anders Linders tankar i en krönika på temat – hur räddar vi jobben?

All erfarenhet tyder på att statligt ägande har små chanser att förbättra läget för fordonsbranschen konstaterar Henrik Jordahl, IFN, på Dagen Nyheters debattsida. Jordahl har nyligen sammanställt en forskningsöversikt kring effekterna av statligt ägande.

Ägandebeskattningen måste ses över menar NWTs ledarsida och hänvisar till Magnus Henreksons forskning i frågan.

Höga löner försvårar för lågutbildade, ungdomar och invandrare att komma in på arbetsmarknaden, skriver Per Skedinger, IFN, på Expressens debattsida.

Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, medverkar i Aktuellts studio för att belysa och diskutera de faktiska effekterna av rådande regelverk på arbetsmarknaden.

Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, ger sin syn på statligt ägande i Volvo och SAAB i SVT Rapport.

Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, ger sin bild av framtiden för Volvo och Saab. Hans grundtips är att Volvo klarar sig, medan framtiden för Saab ser mörkare ut.

Med anledning av kritiken av bankernas generösa bonussystem så intervjuas Daniel Waldenström. Han ger i DiTV sin syn på varför bonussystem inte alltid är en lämplig belöningsform. 

Sveriges finanselit, politiker och opinionsbildare diskuterade och debatterade den ekonomiska krisen, i P1 Granskar.
Var finns framtidens vinnare? Var hamnar jobben? Vad händer om Volvo går i konkurs och vem bestämmer spelreglerna politiskt och ekonomiskt om USA inte återhämtar sig och Kina tar över ledarrollen?

Under rubriken Konsumtionskris förs ett samtal med professor Magnus Henrekson. 

Påverkar mediernas rapportering det ekonomiska läget? Och har medierna i så fall ett speciellt samhällsekonomiskt ansvar?

Nationalekonomer har av tradition en stark tilltro till monetära belöningssystem och deras förmåga att få folk att prestera. Men nu finns tecken på att denna tilltro avtar skriver Daniel Waldenström i en debattartikel.

Skattefusk är ett återkommande tema i den svenska samhällsdebatten. I Ekobrottsmyndighetens årliga analys betonades nyligen svartarbetets omfattning, och såväl regeringen som oppositionspartierna lägger ytterligare miljoner till ökad skattekontroll i sina budgetförslag. Med detta inleder Daniel Waldenström och Tino Sanadaji en debattartikel i Dagens Industri.

Med den amerikanske professorn Jeffrey Sachs i spetsen deltog Fredrik Sjöholm och en rad andra Asien-forskare i ett upprop inför G20-mötet den 15 november.

Finanskrisen undgår ingen. Effekterna syns i smått som stort över hela världen. Den moderna ekonomiska historien spelar en stor roll i förståelsen för den nuvarande situation. Orsaker, verkningar och motmedel reds ut med hjälp av framstående forskare. Gäst i studion, professor Assar Lindbeck.

Lars Oxelheim, verksam vid Institutet för näringslivsforskning intervjuas av Sydsvenskan med anledning av Barack Obamas kommande tillträde som ny amerikansk president.

Det handlar om problem som vi trodde var lösta under 1900-talet men som nu kommer tillbaka med full kraft. Inflationen och depressionen, det växande hotet av bakterieresistens och Ryssland som mer och mer liknar det gamla Sovjet. I programmet medverkar bl a Magnus Henrekson som är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.

 

Fredrik Sjöholm diskuterade i DiTV utvecklingen i Asien med anledning av den senaste tidens turbulens. Han lyfte fram regionens relativa starka ekonomier men menade att regionen likväl kommer att drabbas hårt av efterfrågebortfallet i Europa och USA. Någon överhängande fara för en finansiell kollaps tyckte han sig inte kunna se.

Privatekonomin är mycket viktig när partierna ska locka väljare till riksdagsvalet. Det visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning som har undersökt hur väljarna reagerat på olika vallöften.

Industrimannen Rune Andersson vill visa politiker hur de kan stimulera fler att starta företag. Därför ska han sätta in pengar till ett årligt pris på 100 000 euro, motsvarande 1 miljon kronor, för forskning om entreprenörskap.

Sydsvenska dagbladet kommenterar Henrik Jordahls (m fl.) forskning kring hur tänkbara effekter på den egna ekonomin påverkar väljarbeteendet.

Professor Fredrik Sjöholm intervjuas av Erik Fichtelius om sin syn på hur världen kommer att förändras efter finanskrisen. Inslaget börjar 33:13 in i sändningen (del 2).

Dagens Industris nionde uppsättning Gasellföretag är den största hittills. 1 479 bolag klarar kraven på tillväxt och vinst i årets granskning. Rekordet är en god nyhet för Sverige, säger professor Magnus Henrekson, chef för Institutet för Näringslivsforskning. ”Gasellernas betydelse ökar i en stagnerande ekonomi.”

Globaliseringen är bra för ekonomin som helhet, men allra mest gynnas personer med stort kapital. Om vinsterna fördelas för skevt kan det leda till antiglobaliseringskrav, vilket vore olyckligt. Det skriver Daniel Waldenström, fil dr, IFN tillsammans med Jesper Roine.

Magnus Henrekson, IFN, resonerar i TV4 Nyheterna kring värdet av jobbskatteavdraget måste göra tydligare och enklare för att vinna gehör i bredare grupper.

Inför höstens budgetproposition har regeringen pekat ut tre områden som kommer att få extra resurser: jobb och företagande, välfärd, och framtidssatsningar på utbildning och forskning. Men vad innebär det egentligen? Eva Mörk och Daniel Waldenström har skrivit en krönika om budgetpropositionen.

De ekonomiska klyftorna mellan länder har börjat minska, medan klyftorna inom länder ökar. Så sammanfattar Dagens Nyheter en för Globaliseringsrådet nyligen framlagd rapport med Daniel Waldenström, IFN, och Jesper Roine som författare.