IFN i media

Det är kapitalägarna som har tjänat mest på globaliseringen. Det konstateras i en rapport om globaliseringens effekter på inkomstfördelningen som gjorts på uppdrag av regeringens globaliseringsråd.

I DN-specialen "Vår ekonomi" skriver Johan Schück om rapporten ”Globaliseringen och den svenska ägarmodellen” av professorerna Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson.

Tillväxt gynnar hela befolkningen, även de allra fattigaste. Men de i toppen av fördelningen gynnas ännu mer. En trolig orsak till det är att inkomsterna i denna grupp är mer direkt knutna till hur ekonomin utvecklas, genom vinster och andra kapitalinkomster, säger Daniel Waldenström, ekonom vid Institutet för näringslivsforskning.

Teknikutvecklingen gör att det blir allt viktigare för företag med egen forskning och utveckling, säger Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.

Gabriel Urwitz kommenterar bland annat Globaliseringsrådets rapport om hur globaliseringen påverkar den svenska ägarmodellen.

Utländskt dotterbolagsägande, privat riskkapital och institutionellt ägande har trängt undan den svenska ägarmodellen. Ett brett svenskt ägande kräver betydande sänkningar av den svenska ägarbeskattningen, skriver nationalekonomerna Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i ett inslag i Sveriges Radio kring den ökade inkomstklyftan mellan unga och övriga svenskar.

Åsikterna går isär om det låga antalet kvinnor i företagens toppar är ett problem. Daniel Waldenström, forskare, tror att en naturlig ökning kommer ske framöver. Ekonomijournalisten Mia Odabas vill istället att kvotering ska skapa en aktiv förändring redan nu.

Med den höga arbetslöshetssiffran i juni kan man tro att regeringens arbetsmarknadspolitik misslyckats. Så är dock inte fallet, skriver Malcolm Svensson.

Sverige måste införa lagstadgade minimilöner. Det menar Teknikföretagen, som analyserat den så kallade Vaxholmsdomen. Det utspelet ger ytterligare näring åt en redan eldfängd debatt. LO säger nej och Svenskt Näringsliv passar.

Steve Kelman writes about the Research Institute of Industrial Economics (IFN) conference on privatization in his FWC column. Kelmans favorite paper was the one presented by Erik Lindqvist, IFN, examining the effects of the choice to contract out treatment services for at-risk teenagers.

Allt fler ekonomer har under senare tid intresserat sig för tillitens betydelse. En av dem är Henrik Jordahl vid Institutet för Näringslivsforskning, som i rapporten ”Varför litar vi på varandra och vad spelar det för roll?” (IFN, 2008) gjort en översikt av de senaste årens forskningsresultat.

Katariina Nilsson Hakkala, Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, Institutet för Näringslivsforskning, medverkar på Göteborgspostens debattsida med koppling till sin nyligen utgivna rapport till Globaliseringsrådet.

Professor Magnus Henrekson kommenterar i SR Ekot nya beräkningar som visar att antalet personer som står utanför arbetsmarknaden nu ökar.

Företagandet i Sverige minskar enligt en rapport. Magnus Henrekson, IFN, citeras av Svenska Dagbladets Paulina Neuding.

Jag är kritisk till den prylintensiva konsumtion som vi har här i Sverige. I samband med globaliseringen gick priset på varor ner dramatiskt, vilket lett till att försäljningen av till exempel bilar ökat med 100 procent och motor­cyklar med 300 procent sedan mitten av 90-talet...

Integrationsproblem beror inte bara på rasism och diskriminering, utan också på de sociala systemen i Sverige. Det skriver NIMA SANANDAJI, vd för tankesmedjan Captus.

Per Gudmundson, Svenska Dagbladet konstaterar att ökad tillväxt skapar ökat välbefinnande och lyfter fram värdet av den forskning som presenterades på Institutet för Näringslivsforsknings seminarium på temat den 28 maj.

Ekonomiekot rapporterar den 28 maj från IFNs seminarium ”Ekonomisk tillväxt gör oss lyckligare”.

Ekonomisk tillväxt leder till större lycka. Rika människor är lyckligare än fattigare, hävdar de amerikanska forskarna Betsey Stevenson och Justin Wolfers. De går på tvärs mot uppfattningen att mer pengar inte ger ökat välbefinnande.

Forskarduon Betsey Stevenson och Justin Wolfers forskning visar på ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och större lycka baserad på statistik från 132 länder.

Med att EU 2007 beslutade om riktlinjer för införandet av flexicurity har begreppet återigen blivit aktuellt. Målet är att öka rörligheten på arbetsmarknaden och stärka de sociala skyddssystemen för att få folk att våga byta jobb.

Professor Magnus Henrekson fick på torsdagen motta årets Nicolin-pris. I motiveringen nämns särskilt Henreksons forskning kring spelreglernas betydelse för företagsklimatet.

Tidningen Universitetsläraren återger delar av Magnus Henreksons tankar kring universitetens och forskningens utmaningar i ett reportage från Globaliseringsrådets konferens på temat.

Ledare i Smålandsposten med anledning av Henrik Jordahls artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt (3/2008).

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades den 5 maj i TV4 Nyheternas inslag kring förmögenhetsfördelningen i Sverige. Anledningen var att den fackliga tidskriften Dagens Arbete i ett reportage hänvisat till Daniels forskning på området. I inslaget gav även finansminister Anders Borg och Thomas Östros (s) sina kommentarer.

Liza Marklund lyfter fram Per Skedingers (IFN) forskning i sin krönika i Expressen den 16 mars och pekar framförallt på effekterna för marginalgrupper på arbetsmarknaden.

"Docent Per Skedinger vid Institutet för näringslivsforskning har gjort en bred genomgång av de forskningsresultat som rör effekterna av anställningsskydd. Han kommer bland annat till slutsatsen att omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare..."

En rad forskningsstudier pekar på att det är lönsamt med kvinnor i ledning och styrelser. Men det saknas inte kritiker. Frågan är inte minst känslo­mässigt laddad i den akademiska världen. I artikeln delar bl a Daniel Waldenström och Henrik Jordahl med sig av sina åsikter.

Niklas Ekdal, politisk redaktör på Dagens Nyheter, refererar till Per Skedingers forskning i ett signerat inlägg. Enligt Ekdal undanröjer Skedingers forskning all tvivel kring LAS negativa inverkan på marginalgruppers möjligheter på arbetsmarknaden.

I sin kolumn i Svenska Dagbladet den 8 mars lyfter Thomas Gür, företagare och skribent, fram Per Skedingers forskning och menar att slutsatserna bör leda till eftertanke inte minst hos borgerliga partiföreträdare.

I Ekonomiekot intervjuas Per Skedinger med anledning av den nya boken Effekter av anställningsskydd – vad säger forskningen?

I en debattartikel i Dagens Industri skriver Per Skedinger och Magnus Henrekson om anställningskyddet som slår hårt mot ungdomar och invandrare. Att enbart fokusera på att jobb ska löna sig räcker inte.

Den centrala antagningen till högskolorna medför att alla gymnasiebetyg skall jämföras och betraktas som likvärdiga. Det låter sig knappast göras. Lägg istället ned den centrala antagningen och låt varje högskola själv avgöra på vilka grunder en student skall antas, skriver Jonas Vlachos i en debattartikel i Sydsvenskan. 

Det finns risker med de statliga fonderna. Exempelvis om de går in och köper tillgångar i andra länder av strategiska skäl, menar professor Magnus Henrekson i en artikel i DN.

Svenskarna betalar 39 miljarder skatt mer än nödvändigt som buffert för sämre tider. "Det behövs inte längre, avveckla överskottsmålet", säger ekonomiprofessor Assar Lindbeck.

 

På ledarsidan skriver man  angående ett föredrag som professor Yves Zenou höll på ett seminarium med Centerpartiet. Yves presenterade sin studie om hur flyktingars närhet till jobb påverkar möjligheten att ta steget in på den svenska arbetsmarknaden.  

Artikel om den forskning kring betyg som Anna Sjögren bedriver tillsammans med Jonny Zetterberg på IFAU.

Professor Fredrik Sjöholm IFN, medverkar som expert i Studio Ett kring utvecklingen i Östtimor efter attentatet mot landets ledning den 11 februari.

Emma Härdmark skriver i Fokus om Wallenbergföretagen Investor och EQT som vill köpa Vin & Sprit, men ställer frågan om de är lämpliga ägare. Magnus Henrekson kommenterar.

Assar Lindbeck ifrågasätter i en debattartikel sparandet för kommande rikare generationer.

Ledare kring Daniel Waldenströms och Jesper Roines förmögenhetsstudie: "Nu när julklapparna är öppnade och det mesta av julmaten är uppäten känns hålet i plånboken förmodligen lite större än vanligt." 

Professor Lars Oxelheim skriver i en debattartikel att "En tydlig koppling mellan prestation och bonus är vägen till skäliga vd-ersättningar".

"Sveriges rekordår var en finansiell istid. Makten låg i finansministerns hand men knappast i medborgarnas. Storföretagarstrukturen cementerades. Man fick inte föra ut pengar ur landet och börsen låg i dvala i brist på riskkapital. Vad har det inneburit för svensk näringslivsstruktur och hur går regeringen idag vidare med liberaliseringen?"

På ledarsidan skriver Anders PJ Linder bl a om seminariet på IFN, "De rika drar ifrån".

Om frukostseminariet på Institutet för näringslivsforskning där Jesper Roine och Daniel Waldenström presenterar en uppsats som visar att den rikaste procenten svenskar äger en betydligt större andel av de privata förmögenheterna än vad SCB redovisar.

Debatt mellan Johan Stael von Holstein, VD för I-Cube och Lars-Anders Häggström, ordförande i Handelsanställdas förbund med anledning av rapporten från IFN som visar att förmögenhetsskillnaderna i Sverige ökar mer än i något annat västland, trots en politisk ambition att minska dessa.

Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har räknat ut att En enda procent av svenska folket äger mellan äger omkring 1 800 miljarder kronor, cirka 32 procent, av de privata förmögenheterna i landet. 

Hur rika är de rika? Enligt Statistiska Centralbyrån äger den rikaste procenten av svenskarna cirka 19 procent av de privata förmögenheterna. Men det är ju inte hela sanningen. Pengar är rörliga. Svenskar har tillgångar i utlandet.

Glöm lögnen om Sverige som ett jämlikt land. Tvärtom bor vi i krösusarnas paradis. En enda futtig procent av svenskarna sitter på över 40 procent av vårt lands samlade, privata förmögenheter, hävdar två forskare i en ny undersökning.