IFN i media

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SVT Nyheter, TV och webb, om LO:s rapport "Makteliten – i en egen bubbla" som visar att toppcheferna inom näringslivet aldrig har tjänat så mycket jämfört med vanliga löntagare som nu.

Magnus Henrekson ser inte att situationen är lika allvarlig som LO menar:

– De som tjänar allra mest, om vd:n gör ett bra jobb, är aktieägarna. Så man kan se det som att vd:n fattar viktiga operativa beslut som skapar de här värdena, och får del av det. Sedan betalar vd:n ungefär två tredjedelar av sin ersättning i skatt dessutom, säger Magnus Henrekson. ​

Läs mer

Läs även nyhet i Arbetsmarknadsnytt

Se även notis i DagensPS

Fplus skriver om äganderätten i Sverige och intervjuar Andreas  Bergh, IFN och Lunds universitet. Fplus hänvisar till en ranking av den kanadensiska tankesmedjan Fraser som gjort en kartläggning av länder ekonomiska frihet. Sverige ligger nu på plats 35, men låg på plats 20 i förra rapporten: Kategorierna "rättsväsendets oberoende" och "skyddet för äganderätten" är de två kategorier där Sverige framför allt rasar.

– Det är viktigt att vi håller koll på utvecklingen. Sverige har tidigare utmärkt sig vad gäller rättsstat och skydd för äganderätten. Men när man tar en institution för given så finns risken att man slutar vårda den aktivt, säger Andreas Bergh till Fplus.

Läs mer

I en ledare i Uppsala Nya Tidning och Enköpings-Posten, refereras till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet och Anders Gustafssons, IFN och Örebro universitet, studie om globalisering och populism. Ekonomisk globalisering och populism hänger inte samman, skriver de.

"De två nyttjar valresultat för populistpartier vid 267 val i 33 europeiska länder mellan 1980 och 2016, som matchas mot det mest vedertagna indexet för olika former av globalisering. Om globalisering skapar ojämlikhet och i förlängningen populism borde sådana partier växa mer i globaliserade länder. Men ingenstans finns ett sådant mönster. /.../"

Läs mer

Läs även i Enköpings-Posten

På ledarsidan berättar DN om bakgrunden till dagens hyresreglering. Detta görs efter att FP-ledaren nu vill avveckla regleringen. "... i början av 1960-talet var det på vippen att Socialdemokraterna gjorde sig av med hyresregleringen. I samband med en utredning lyckades ekonomen Assar Lindbeck [IFN] omvända statsminister Tage Erlander. Åtgärden, som togs till under andra världskriget, skulle skrotas.I sina memoarer berättar Lindbeck hur det sedan gick till när Folkpartiet fick S-ministrarna att dra i nödbromsen."

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ger inga besked huruvida unga ska ingå i arbetslöshetsmålet (som Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg föreslagit). Utan dem försvinner nästan hela avståndet till de länder som leder ligan, skriver DI och intervjuar Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet. Han säger bland annat att ”det vore inte smakligt”.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn i SvD om att "rationella samtal där sakliga argument ställs mot varandra och de felaktiga argumenten avslöjas" knappast existerar. Bergh föreslår att "alla debattörer rannsakar sitt beteende. Sociala mediers entusiastiska hejarklackar, som urskiljningslöst sprider vidare argument för åsikter de redan har, lär inte få många att ändra åsikt. Däremot kan vi alla bidra till ett bättre debattklimat genom att visa ökad förståelse för att kloka människor kan komma till helt olika slutsatser".

I ett reportage om arbetslösheten intervjuar Byggnadsarbetaren Stefan Löfven (S) som sägs "... vägrar att svara på varför vissa människor måste stå utanför arbetsmarknaden för att hålla nere inflationen"
Tidningen hänvisar bland andra till professor Assar Lindbeck, IFN som förklarar att "Man kan inte driva ner arbetslösheten hur lågt som helst. Vi kan inte komma ner till två procent som under 1980-talet, då blir det stora flaskhalsar och en löneexplosion."

IFN-forskaren Andreas Bergh skriver i en krönika om bland annat Lissabonstrategin och EU:s förmenta toppstyrning. "Det hävdas ofta att EU är toppstyrt. Men toppens möjligheter att styra vad som faktiskt händer i de olika medlemsländerna är högst begränsade."

Lars EO Svensson fick ge sig och lämnar Riksbanken. Men hans reträtt kan bli början på en revolution, skriver tidskriften Focus som konstaterar att  två platser är lediga i Riksbanken. Fokus listar de "hetaste kandidaterna". En av kanidaterna är Magnus Henrekson, vd för IFN. Han sägs vara "fältets »dark horse«. Debattlysten professor med vurm för företagsklimat och utbildningsfrågor".

Med anledning av en rapport från brittiska Institute of Economic Affairs om bakgrunden till svensk ekonomis framgångar under 1990-talet förklarar IFN-forskaren och professor vid Lunds universitet Andreas Bergh att den svenska tillväxten från mitten av 1990-talet inte enbart kan tillskrivas skattesänkningar. ”Svenska skatter är lägre än de brukade vara, men är fortfarande de näst högsta i världen (efter Danmark)". Han förklarar: "Viktigare än nivån är förmodligen det faktum att skatterna i dag är mycket mindre progressiva än de brukade vara."