IFN i media

Öppna upp för studieavgifter vid universitetsstudier skriver Benjamin Dousa och Axel Strandborg på SvD Brännpunkt. Argument som förs fram mot avgifter har varit bl.a. risk för snedrekrytering. "Forskaren Andreas Bergh [IFN] har pekat på att varken länder med höga avgifter som Japan och USA eller med lägre avgifter som Australien, Nya Zeeland och Kanada har märkbart annorlunda rekryteringsbredd än länder helt utan avgifter som Finland, Belgien och Sverige."

I ett debattinlägg i Hufvudstadsbladet, Finland, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att trots att de finlandssvenska eleverna har högre socioekonomisk status har de historiskt sett presterat sämre än de finska. Han menar att det bland annat kan bero på den lägre status som lärarna haft i Svenskfinland samt att finlandssvenskarnas mer skandinaviska skolmiljö också kan vara en anledning till lägre resultat.

Pasi Sahlberg, finsklärare, skoldebattör och gästprofessor på Harvard, skriver om Gabriel Heller Sahlgrens bok om finska skolan:"Brittiska beslutsfattare bör vara försiktig när de lånar utbildningsidéer från andra länder, oavsett om de är Singapore, Kanada eller Finland. Vad som gjort att ett utbildningssystem fungerar bra i ett land fungerar inte nödvändigtvis i ett annat."

Ed Miliband, brittiska Labour Party, förklarade i helgen att en Labourregering vill att förstagångsköpare får en skattereduktion på fastigheter värda upp till upp till £ 300,000. Från konservativa Tory svarade Eric Pickels med att twittra ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city except for bombing." Citatet har återgivits i ett stort antal tidningar.

Gabriel Heller Sahlgrens rapport om den finska skolan ger viktiga bidrag. Men han drar allt för snabba slutsatser av sina observationer, skriver fyra finska skolforskare på DN Debatt som svar på ett inlägg av Heller Sahlgren, affilierad IFN, 2015-04-21.

Regeringens satsning på a-kassan urholkas successivt. Vid mandatperiodens slut har andelen som får ut åttio procent av lönen minskat med en tredjedel. ”Årliga höjningar krävs för att hindra fortsatt urholkning”, säger Lars Calmfors till Dagens Arena. Calmfors är affilierad till IFN.

I samhällsmagasinet Myteriet i finska radion diskuetras Gabriel Heller Sahlgrens bok Real Finnish Lessons – The true story of an education superpower.

Den svenska doktoranden Gabriel Heller Sahlgrens debattartikel i Dagens Nyheter om att Finland verkligen inte är något föredöme i skolfrågor väcker debatt" skriver Yle Nyheter som intervjuar Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet, om Heller Sahlgrens (IFN) forskningsrapport.

Arvika Nyheter sklriver om utbildning: "Därför är det ingen dum idé att, som bland andra forskaren Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning har föreslagit, införa en studieavgift för svenska studenter."

Entreprenören Dan Olofsson skriver om problemet för unga att komma in på arbetsmarknaden: "När regeringen nu vill dubblera dessa [för unga] arbetsgivaravgifter bygger det enligt min uppfattning på en felaktig analys som inte ser till helheten". Olofsson hänvisar till forskning av Johan Egebark (affilierad till IFN) och Niklas Kaunitz som han menar feltolkats.

"Minnet är kort och blicken likaså. Ungefär så kan man sammanfatta skoldebatten. Sjunkande resultat är alltid den senaste reformens fel ..." skriver SvD på ledarsidan. Hon hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och DN Debatt om rapporten.

"182 500 kronor. Det är vad amerikanska Connie Dickinson fick betala för två års bortkastade studier vid Mälardalens högskola" skriver HelaGotland i en ledare. "Trots att utbildningen var undermålig har den statliga högskolan inte betalat tillbaka studieavgiften." Skribenten konstaterar: "Därför är det ingen dum idé att, som bland andra forskaren Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning har föreslagit, införa en studieavgift för svenska studenter."

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver på DN Debatt om hur omvärlden missbedömt orsakerna till förändringar inom finländsk utbildningspolitik. "Den finländska skolans framgång är inte frukten av politiska ­reformer. I stället är det specifika, sociokulturella skäl och snabb ­samhällsutveckling ­under efterkrigstiden som förklarar de goda resultaten. Sentida skolpolitik har tvärtom lett till försämringar."

Erik Helmerson på DN:s ledarredaktion kommenterar en DN-debattartikel av Gabriel Heller Sahlgren. Helmerson ger Finland råd:

• Se till att ”katederundervisning” inte blir ett skällsord.
• Lärarnas arbete är att utrusta studenterna med så mycket kunskap och så goda förutsättningar att de kan bilda sina egna, oberoende uppfattningar.
• Intala er aldrig att ordning och studiero skulle vara ett uttryck för förlegade, auktoritära hierarkier.
• Bygg inte om alltihop precis hela tiden.

I en ledare publicerad i bland annat Norra Skåne kommenteras en debattartikel av Gabriel Heller Sahlgren in DN om skolan i Finland. Skribenten är pessimistrisk och avslutar: "Curlingföräldern och dess avkomma med höga krav är här för att stanna. Stämmer teorin är det förmodligen så att den finska skolan lär få svenska resultat."

I en ledare förklarar Allehanda.se "den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem". Tidningen hänvisar till boken Universitetsreform! och Magnus Henrekson, IFN, som påpekat att "väldigt få studenter som lägger ned de timmar som krävs för att studierna faktiskt ska motsvara heltidsstudier".

I en artikel om huruvida amerikanska Fed kommer att höja räntan skriver Nicholas P. Cheer att för att så ska ske i dagens ekonomiska klimat "måste man ignorera en enora mängd ekonomiska data". I uppräkningen som följer nämns forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson och deras studie Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence.

Finsk radio och tv, YLE, skriver med anledning av en artikel i DN av forskaren Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. "Orsakerna till de skolframgångar som Finland har visat upp kan främst sökas i historien. Lärarna högaktas inte lika mycket längre och resultaten sjunker därefter, skriver en svensk forskare idag."

"Anti-vaccinationsrörelsen hämtar näring i konspirationsteorier, myter och religiös tro" skriver Länstidningen Östersund i en ledare. Tidningen hänvisar till forskning av Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN. "Nationalekonomen Johanna Möllerström ifrågasätter om vaccinationer bör vara frivilliga. Hon jämför med fabriksägaren som struntar i att skorstenarna spyr ut rök eftersom sotet hamnar hos någon annan."

Brisbane Business News skriver om en kompetensflykt som påverkar Australiens ekonomin. Tidningen förklarar att småföretag är långt ifrån det samma som växande startups. "Länder med högre grad av egenföretagare, som Australien, tenderar att ha relativt få entreprenörer med stortstor genomslag enligt en studie från Institutet för Näringslivsforskning".
 

Man skulle kunna tro att recessionen 2008 och den senaste tidens höjningar i livsmedelspriserna skulle innebär fler fattiga människor runt om i världen. Men enligt Världsbanken är detta inte fallet, skriver Social Justice Solutions. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh, IFN.

Nu presenterar arbetsgivarna något helt nytt och oprövat: Ett fristående arbetsmarknadspolitiskt råd inrättas av Svenskt Näringsliv, konstaterar Tommy Öberg i Arbetet. Öberg fortsätter: "Det är minst sagt välkommet. En grupp med välrenommerade forskare och garanterad självständighet bidrar till en nödvändig diskussion om vad som påverkar vad och hur mycket. Parternas egna bidrag räcker inte."

Magnus Henrekson, IFN, kommenterar regeringens vårbudget i SVT Forum.

Finland har varit affischnamn för utbildningsreformer och utländska delegationer har vallfärdat dit för att lära av detta exempel, skriver BBC News med referens till rapporten Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Heller Sahlgren förklarar enligt BBC, "att det är en missuppfattning att Finlands framgång är resultatet av en liberal kultur utan rankning och en formell läroplan samt mycket autonomi till lärarna."

Gabriel Heller Sahlgren skriver i en op-ed i Times om den rapport, som han författat om utvecklingen i det finska utbildningssystemet: Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower. Han förklarar att den lärdom vi kan dra av utvecklingen i Finland är att det är riskabelt att avskaffa skolans auktoritet och än mer att införa elevledd undervisning.
 

Tror du att du själv vet bäst vad som får dina pengar att växa, frågar Privata Affärer och svarar: "Då kan det vara läge att tänka om." Tidningen har intervjuat  Erik Wengström, Lundsuniversitet som forskar tillsammans med bl.a. Ola Andersson, IFN. De har utfört experiment som visar att "de som kunde förlora sina egna pengar visade en större motvilja att ta risk än gruppen som tog beslut åt andra. Den senare gruppen fick i genomsnitt högre avkastning".

Nyhetsbrevet Re:locate skriver om en rapport författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att den "challenged conventional wisdom that Finland’s education system sits comfortably at the top of the international education league tables". Skribenter avslutar: "Finland famously opted for ‘pupil-led’ methods of learning and, the report claims, these methods could even be 'harmful for cognitive achievement.'”

Norska Dagens Næringsliv citerar en intervju med Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, som publicerats i Dagens Industri. Dn skriver att "Oxelheim mener at børsoppganger som øker farten ved negative nyheter taler for at det er investorenes forventninger om enda mer stimulanser som driver børsen."

Efter den senaste finanskrisen har den globaliserade världsekonomin upprätthållits via ett "gigantiskt" penningpolitiskt stimulans-"experiment", skriver DI som intervjuar Lars Oxelheim, IFN. De penningpolitiska stimulanserna har därtill förstört marknadsprissättningen på flera finansiella marknader, säger Oxelheim.

Ola Andersson, IFN, intervjuades om budgivning vid bostadsköp i Aftonbladet tv:s morgonprogram. Han förklarade bland annat att köparen bör noga planera hela processen innan budgivningen kommer igång, så att man inte rycks med och låter känslor ta överhand.

I en ledare skriver Smålandsposten att "Arbetsförmedlingens rapport om behovet av ökad invandring håller inte". Smp förklarar att "nationalekonomer diskuterar hur det kommer sig att deras skrå inte längre är tongivande i samhällsdebatten". Lars Calmfors, affilierad IFN, har beskrivit detta som "en överdriven snävhet inom nationalekonomin". Smp knyter an detta resonemang till  Arbetsförmedlingens rapport som är "snäv och väjer för helheten".

Nästan vart tredje jobb i Sverige har försvunnit i det som var landets största börsbolag vid sekelskriftet, skriver DI. "Stefan Löfven vill med sin industrikansler främja storbolagen. Även om de är viktiga skapas inte jo0bben där. Regeringen måste inse att tillväxten sker bland de avknoppade bolagen och de nya företagen" förklarar Magnus Henrekson, IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuades i Studio ett om det näringslivspaket som regeringen presenterar i vårbudgeten. Regeringen vill satsa 226 miljoner kronor på export och innovation. "Export handlar om en spontan ordning, något som växer fram över tiden. Det fungerar absolut inte att säga att vi ska bli bra på något och satsa pengar på detta område." Henrekson förklarade att han därför är tveksam till svensk satsning på life science.

Dagens Opinion skriver att "arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv tillsätter ett arbetsmarknadsekonomiskt råd med professor Lars Calmfors som ordförande. Man meddelar samtidigt att "övriga ledamöter i rådet är Ann-Sofie Kolm, professor vid Stockholms universitet, Tuomas Pekkarinen, forskare vid VATT i Helsingfors och Per Skedinger, forskare vid IFN."

Svenskt Näringsliv tar initiativ till ett oberoende arbetsmarknadsekonomiskt råd. Rådet kommer ledas av professor Lars Calmfors, skriver Aftonkuriren. "Vi är fullt medvetna om att rådet kan komma till slutsatser som ifrågasätter Svenskt Näringslivs ståndpunkter. Men detta är också meningen eftersom diskussionen om hur arbetsmarknaden kan fungera bättre har allt att vinna på att alla ståndpunkter prövas förutsättningslöst" säger Ann Öberg, chefekonom Svenskt Näringsliv.

Svenska Dagbladet har rest till Helsingfors, London och Berlin för att lära och skriva om skolpolitik. Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, har forskat om finsk skola och är en av de som intervjuas. Om den svenska skolan förklarar han att lärarledda undervisningen minskat kraftigt samtidigt som elevinflytandet ökat.
Så det ligger något i förre utbildningsminister Jan Björklunds upprepade prat om katederundervisning, undrar SvD.
"Jo, men de har ju inte gjort något för att ändra det. Fokus på elevinflytande och individuellt arbete finns exempelvis kvar i nya läroplanen. Jag tror inte att man vill ta tag i den stora problematiken" svarar Gabriel Heller Sahlgren.

I början av mars presenterade IFN tillsammans med DNV boken Universitetsreform!. Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna, liksom Inger Enkvist. Hon har boken som utgångpunkt i en op-ed i SvD. En av slutsatserna är: "Staten kunde förbättra kvaliteten i högre utbildning genom en lagändring så att de som bäst förstår verksamheten, det vill säga lärare och forskare, får majoritet i styrelserna."

"Förväxlas barns omognad med adhd?" och "Är svensk skola en bov i dramat?" undrar Expressen i en ledare. Tidningen refererar till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han förklarar att "sannolikheten ökar att få en adhd-diagnos i amerikanska delstater där skolorna förväntas höja alla elevers resultat till en lägsta nivå". Det är precis det system vi har i Sverige, kommenterar Expressen.

"Behöver vi en maskulinistisk skolpolitik? Inte långt därifrån. Klyftan mellan flickors och pojkars skolresultat är alarmerande i ordets rätta bemärkelse" konstaterar Expressen i en ledare. Tidningen citerar Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, och håller med om att dagens svenska modell "särskilt missgynnat pojkarna". Expressen hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att  "Jag hade aldrig kunnat göra min klassresa i dagens skola. Aldrig".

"Det är Skellefteå och Umeå, inte glesbygdskommunerna i inlandet, som borde välkomna fler flyktingar" skriver Norra Västerbotten i en ledare. Tidningen refererar till en debattartikel i Dagens Industri, författad av Johan Wennström och Özge Öner, IFN. De förklarar att "integrationen bäst förutsättningar att lyckas i kommuner där arbetsmarknaden är stark".

Besöksliv (nyhetssajt för besöksnäringen) skriver om en konferens som anordnats av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. In en artikel nämns Özge Öner, IFN, som forskar om besöksnäringen.

Europaportalen skriver att deltagandet i EU-valet 2014 ökade mer bland välutbildade än lågutbildade. Richard Öhrvall, IFN, kommenterar: "I nästan alla grupper finns det personer som inte röstar. Men det är i högre grad personer med låg utbildning, resurssvagare, utrikes födda än vad är i den röstberättigande befolkningen".

De flesta anser att tiggeri ska vara tillåtet, skriver Andreas Bergh i en kolumn i SvD. "Men är det en dygd att ge, och ska man i så fall ge så mycket som möjligt" undrar Bergh och skriver att "det effektivaste sättet att hjälpa tiggare på torde således vara att erbjuda ett jobb med betalning snarare än att ge bort kontanter".  Han efterlyser en app för ändamålet.

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en debattartikel om Ilmar Reepalus utredning om välfärdstjänster att "en uppgörelse om detta måste bygga på ett fullständigt och kvalificerat beslutsunderlag. Men istället sker nu en insnävning av utredningsdirektiven för att parera vad de anlitade experterna kommer fram till."

Oskar Tinggren skriver i en krönika om betyg och hänvisar till vad Jonas Sundqvist vid enheten för resultatutvärdering på Skolverket sagt. Sundqvist i sin tur förklarar att "det finns ett forskarteam vid Stockholms universitet, lett av Jonas Vlachos [affilierad IFN] som har tittat på rättningen av de nationella proven. De konstaterade att fristående skolor är mer generösa i sin rättning".

Den nuvarande generationen akademiska nationalekonomer deltar inte i samhällsdebatten, skriver professor emeritus Mats Lundahl, i en debattartikel. Lundahl är en av medförfattarna till den bok om IFN/IUI:s historia som publicerades förra året. Han nämner bland andra Magnus Henrekson och Assar Lindbeck, IFN, som undantag. Han avslutar: "Det är svårt att motivera en nationalekonomisk profession som inte vill befatta sig med det som de flesta uppfattar som väsentliga ekonomiska problem ... Universitetens ”tredje uppgift” måste tas på allvar."

Magnus Henrekson intervjuas av PJ Anders Linder i Studio Axess. Ämnet är boken Universitetsreform! i vilken Henrekson är medförfattare. Samtalet handlar om hur man kan komma till rätta med problemen i högskolan och att lärare behöver få större självständighet. Studenterna behöver lägga fler arbetstimmar per vecka på sina studier. Betyg ska sättas av externa och oberoende bedömare.

I ett debattinlägg skriver Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, om pensionssystemet. Han menar att systemet är  relativt välutformat: "Pensionsmyndigheten menar att det faktum att samhället kommer att vara rikare i framtiden – och att även pensionärerna kommer att gynnas av detta – är för svårt för svenskarna att förstå." Lundberg fortsätter: "Men antagandet om nolltillväxt gör att den som tar prognoserna bokstavligt får en felaktig bild av sin framtida pension vilket nationalekonomen Andreas Bergh [IFN] påpekat i flera år."

Universitetsläraren skriver om boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen i vilken Magnus Henrekson, IFN, är en av medförfattarna. Tidningen, som är medlemsskrift för Sveriges Universitetslärares förbund skriver om reaktionerna på boken: "Reaktionerna på reformförslaget, både positiva och negativa, bekräftar hur som helst ett aldrig sinande engagemang för att diskutera den ofta (konflikt)laddade frågan om kvalitet i högre utbildning."