IFN i media

I sin söndagskrönika skriver Håkan Holmberg, politisk chefredaktör UNT, om högra utbildning. I detta sammahang citerar han boken Universitetsreform! med bland annat Magnus Henrekson, IFN, som författare. Holmberg håller med om stora delar av förslagen i boken, bland annat ett enhetligt betygsystem. Men framför allt, skriver han, handlar det om kvalitetskontroll och att högre utbildning verkligen är "högre". Han menar att för det senare krävs forskninganknytning i utbildningen.

Efter en första artikel om ilska mot Energimyndighetens forskninganslag och svar från myndigheten så publiceras en artikel med bland annat hänvisning till forskning på IFN – som i artikeln  av en amerikansk forskare beskrivs som ”en av de ledande forskargrupperna inom sitt fält i Europa och världen”. ”Trenden är att allt mindre utrymme ges åt högt kvalificerad vetenskaplig forskning tillämpad på vitala samhällsområden, som energi, infrastruktur och bostadsmarknaden”, säger nationalekonomen Runar Brännlund, CERE. Trots att Energimyndigheten sagt ja till två av CERE:s projekt är hans bild att myndigheten tappat sitt fokus på energiekonomisk forskning.

Agenda-Energi (prenumerationsdel av di.se som vänder sig till och skriver om energibranschen) publicerar en intervju med Kjell Jansson, fd vd Svensk Energi där han kritiserar hur Energimyndigheten fördelar forskningsmedel. Dagens Industri skriver: "Han nämner att Sverige har ett tiotal forskare i världsklass inom områdena energiekonomi och miljöekonomi. Många finns i kluster kring Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Centre for Environmental and Resource Economics (CERE), ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet."

På ett SNS-seminarium diskuterades "... vem som har ansvar för att hindra att den [lånegrytan] kokar över" skriver Fokus och citerar en av talarna: "Det är exempelvis inte uppenbart att den nyligen beslutade arbetsfördelningen mellan Riksbank och Finansinspektion /…/ kommer att fungera." Skribenten avslutar: "Författare var nestorn bland ekonomifarbröder: Assar Lindbeck [IFN] och Stockholms universitet. En av de vithåriga män som brukar få rätt."

Med anledning av en intervju med Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren – som enligt tidningen anser att LO har en dålig framtidsanalys –  hänvisas till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Det är LO:s avtalskrav för de närmaste 13 åren som [Ågren] är kritisk mot. Han hänvisar till Assar Lindbeck som kallat den solidariska lönepolitiken för osolidarisk sysselsättningspolitik. Det tycker Christer Ågren är en bra beskrivning av LO:s långsiktiga lönekrav.

I en ledare skriver Allehanda att "skolans kris har slutligen drabbat högskolan och universiteten. Och det med full kraft." Men hänvisning till boken Universitetsreform! och en artikel i Axess om den samma, skriver ledarskribenten att Magnus Henrekson, IFN, med flera förklarar det saknas en plan för hur krisen ska lösas.

"Det är helt rätt väg att gå" skriver Östersunds-Posten i en ledare om boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen, med bl.a. Magnus Henrekson, IFN, som författare. ÖP skriver: "Med tydligare målsättningar, krav och uppföljning på vad man faktiskt lär sig utrustar man inte bara studenter med en stämpel på ett papper som har allt mindre värde, utan också med gedigna kunskaper och kompetenser."

I en ledare skriver Jönköpings-Posten om boken Universitetsreform! att det "finns det många idéer värda att ta fasta på". En av bokens författare är Magnus Henrekson, IFN. Tidningen kommenterar att författarna i boken förespråkar återgång till en ordning där lärarkåren utser rektor och att de har en majoritet i styrelsen. "Då kan professionen styra mer över resurstilldelningen, vilket bör borga för mer valuta för pengarna. Rektorn bör ha rollen som företrädare snarare än verkställande direktör."

Bilden av krisen i den svenska högskolan är aldrig enhetlig, skriver Carl Johan von Seth i en ledare. Från IFN:s seminarium om boken Universitetsreform skriver han: "Om en sak tycktes kommentatorerna ändå vara överens: Universitetslärarna är kuvade." Han tycker att flera av förslagen i boken är utmärkta, bland annat extern kunskapsbedömning för att stävja betygsinflationen.

I ett reportage från det seminarium där boken Universitetsreform! – Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen presenterades skriver Ingenjören: "För att höja kvaliteten på högre utbildning bör lärosätena få mer frihet och vi behöver också införa en gemensam betygsskala för alla, menar författarna." Tidningen citerar bland andra Magnus Henrekson, IFN, från diskussionen om avgifter: "Där det inte finns en prislapp värderas det inte särskilt högt. Men det ska inte leda till social snedrekrytering, sade han och menade att om avgiften skulle röra sig om 5 000 kronor per termin skulle det inte påverka intaget utifrån socioekonomisk bakgrund."

"Förra veckans stora inrikespolitiska nyhet var att S/MP-regeringen vill slopa överskottsmålet på 1 procent av BNP i de offentliga statsfinanserna. Utmärkt" skriver Östgöra Corren i en ledare. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Redan 2008 hävdade Assar Lindbeck, nestorn bland svenska nationalekonomer, att det saknades godtagbara ekonomiska argument för att behålla överskottsmålet efter 90-talskrisens uppstädning."

"Kvinnornas andel i bolagsstyrelserna minskar, enligt en sammanställning av stiftelsen Allbright" skriver Martin Klepke i en ledare. Han hänvisar till forskning av Johanna Rickne, IFN, som studerat effekten av socialdemokraternas varvade listor. "on fann att de hade ökat kompetensen hos de politiska grupperna som helhet och dessutom ökat kompetensen hos de män som var kvar" skriver Arbetet.

Magnus Henrekson, IFN, med flera publicerade ett debattinlägg i DN 2015-02-26. Efter ett antal kommentarer och närmare 1000 delningar på sociala medier så publiceras en slutreplik av författarna. "Anslagssystemen till högskolan ger ekonomiska incitament att sänka kraven. Det måste balanseras med någon form av kvalitetsgranskning" skriver artikelförfattarna.

”Sverige är en patient som på ett sjukhus skulle sättas under observation.” Det säger Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet,till Dagens Industri på tal om en börs- och bostadsbubbla. Har vi en fastighetsbubbla nu, undrar DI. Lindbeck svarar: "”Det är större sannolikhet att vi har en bubbla än att vi inte har en. Man ska vara försiktig med att blåsa upp det ytterligare”.

i en ledare skriver Östgöta Corren om finansminister Magdalena Andersson att hon "sakligt ... före valet insett vad tunga nationalekonomer som Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors redan påpekat, liksom Svenskt Näringsliv för övrigt: överskottsmålet har spelat ut sin roll". Tidningen skriver: "Hade Magdalena Andersson sagt sanningen då [i valrörelsen], skulle Borg kölhalat henne med triumferande anklagelser om ekonomisk ansvarslöshet. Alltså dolde Andersson sin egentliga uppfattning och lurade oss."

Dagens Industri intervjuar Assar Lindbeck, IFN, på tal om slopat överskottsmål. DI frågar: Är det skönt att ha fått rätt? Lindbeck svarar: ”Nja, det vet jag inte, men jag började skriva om det här 2008.” Tidningen förklarar att han fortfarande är djupt kritisk till att politikerna tävlade i ansvarsfullhet genom att hänga fast vid överskottsmålet.

Assar Lindbeck, IFN, intervjuas överskottsmålet i dagensarena.se. Han säger att "redan 2008 ... [hade] överskottsmålet förvandlats till ett eget mål och inte bara en metod att få ner statsskulden". Assar Lindbeck förklarar: "Istället för att starta med överskottsmålet eller budgetsaldot, så ska man starta med frågan: Vad vill man ha för storlek på statsskulden på längre sikt? Vad vill man för storlek på den offentliga sektorns finansiella förmögenhet?"

Den akademiska professionen råder inte längre över sitt yrke, skriver Magnus Henrekson, IFN, och två medförfattare i Axess magasin. De skriver att helt centralt, i arbetet med reformera universitetsutbildningen är "antagningsregler som ger de sökande starka incitament att vara väl förberedda för högre studier, jämförbarhet mellan institutioner och lärosäten, extern kvalitets- och kunskapskontroll, att rektor återigen är tillsatt på mandat från professorer och universitetslärare och rätt att ta ut avgifter upp till viss nivå för att öka resurserna till undervisningen".

Piteå-Tidningen skriver i en ledare att "även [i högskolan] där råder kunskapskris. Tidningen avslutar "om Sverige ska bli den kunskapsnation som den rödgröna regeringen strävar efter så måste utbildningssystemets alla delar fungerar. Därför måste vi också diskutera den högre utbildningen – inte bara förskola, grundskola och gymnasium."

Friskolereformen ledde inte till bättre skolresultat, som politikerna hoppades. Däremot finns det tendenser till ökad skolsegregation och betygsinflation, säger Karin Edmark, IFN, i en rapport gjord på uppdrag av LO. Hon förklarar att "personligen tycker jag att det var fel att man möjliggjorde vinst när den nya lagen kom. Men nu när många skolor byggt upp sin verksamhet kring det kan det bli kostsamt att ta till de mest drastiska åtgärderna först, som förbud. Plötsliga förändringar i systemet kan vara negativt i sig."

I en reklamfilm signalerar Moderaterna att de "har förstått att om vi tillåter en brokig thaikiosk på den kommunala gräsmattan skapas jobb som gör invandringen av dessa kioskinnehavare till en vinstaffär ..." skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i en krönika på ledarsidan. Han avslutar: "Valfilmen om thaikiosken är inspirerande politisk kommunikation, men den politik Reinfeldt gick till val på höll inte måttet. Förhoppningsvis lyckas Anna Kinberg Batra bättre med att göra konkret politik av imponerande retorik."

I en krönika skriver Johan Schück att "det finns utrymme för en mer expansiv ekonomisk politik som ger ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Men då måste man våga öka de offentliga utgifterna utan att samtidigt höja skatterna". Han förklarar att överskottsmålet är moget att omprövas. "Vid SNS-seminariet visade professor Assar Lindbeck [IFN] att det ändå finns tillräckligt stora buffertar i de offentliga finanserna."

Politiken.se skriver om en debattartikel publicerad på DN Debatt, skriven av bland andra Magnus Henrekson, IFN. I DN pekar artikelförfattarna på brister i högskoleutbildningen och föreslår en rad reformer. "Med de här förslagen skriver debattörerna in sig i en politisk historia som liknar en följetong, och som handlar om kvalitetsgranskningen av den högre utbildningen i Sverige" skriver Politken.se.

Maria Ludvigsson skriver I en ledare om en artikel på DN Debatt som bland andra Magnus Henrekson, IFN, skrivit. Hon menar att artikeln är viktig med tanke på "låga och sjunkande kunskapsnivåer på universitet och högskolor". Ludvigsson skriver att eleven måste vara utgångspunkten i en diskussion om kunskapsinhämtning. "Inte främst som uttolkare av vad den önskar av sina lärare, utan som huvudaktör och innehavare av det huvud där det ska hända. Ansträngning, plugg och tid är vad som krävs, även om det ytterst sällan nämns. Inlärning är inte något som bara sker, det är något vi gör."

Studenternas kunskaper blir allt sämre och universiteten har ­starka ekonomiska incitament att hålla nere betygskraven. Lärosätena måste bli mer ­självstyrande, och lärare och professorer få mer makt över utbildningen. Men betygen bör sättas externt – och på en enhetlig skala, skriver Magnus Henrekson, IFN, och fem andra professorer och författare på DN Debatt. Deras reformförslag återfinns i en bok som presenteras på ett seminarium den 10 mars.

Dagens Arena skriver i ett reportage om ny statistik från SCB: "Toppskiktet drar ifrån – arbetslösa och sjuka halkar efter". Daniel Waldenström, Uppsala Universitet och affilierad till IFN, intervjuas. Tidningen skriver att han "talar om en 'väldigt markant förändring'”. Waldenström säger att "Inkomstskillnaderna har ökat både före och efter skatt sedan 1980-talets början. Statistiken för år 2013 är inte något avsteg från detta, utan befäster trenden".

Johanna Möllerström,  affilierad till IFN, skriver i en Op-Ed på ledarsidan att "när nu judar återigen mördas i Europa ... frågar sig amerikanerna om Europa håller på att tappa greppet igen". Hon skriver att den amerikanska debatten ses som delvis ensidig men att "det faktum att diskussionen överhuvudtaget förs är intressant". Till syvende och sidst är det ju "frågan om hur alla européer tillsammans ska kunna skapa ett välintegrerat, fredligt och välkomnande samhälle".

Forskning om hur beslut i olika avseenden influeras av bland annat vänner och bekanta, skriver Economist. Artikelförfattaren konstarerar att även dåligt beteende kan överföras inom ett nätverk. I detta sammanhang hänvisas till uppsatsen "Criminal Networks: Who is the Key Player?" men bland andra Yves Zenou, IFN och Stockholm universitet, som medförfattare.

Under vinjetten Perspektiv skriver Gabriel Heller Sahlgren och Johan Wennström, IFN, om kunskapsinlärning. De menar att undervisning med fokus på eget arbete inte ligger i linje med hur skolbarn utvecklas. De delar av hjärnan som styr moral, kontroll och planering är inte utvecklade förrän i ungdomsåren. Barn är inte mogna att ta stort eget ansvar för sitt arbete. De behöver lära sig studieteknik av vuxna.

I en ledare kommenterar Allehanda regeringens etableringspaket. "Det hade varit mer rättvisande att kalla artikeln för en grov skiss vars detaljer ännu saknas" skriver tidningen som menar att regeringen vill att asylmottagandet ska fördelas jämnare över landet. Skribenten hänvisar till två forskare på IFN som i ett debattinlägg påpekat att integrationen har bäst förutsättningar att lyckas där arbetsmarknaden är stark.

Med underrubriken "Kjell-Olof Feldt och Assar Lindbeck mot framtiden" skriver Flamman en ledare om att man i statsfinanserna bör bryt med principen ”krona för krona”. Skribenten hävisar till en ledare i Arbetet (LO): "... Assar Lindbeck, på 1990-talet överskottsmålets fader, nu ”aldrig kunde drömma om att politikerna än i dag så hårdnackat skulle hålla fast vid det” och nu vill se det avskaffat.

I en ledare skriver Daniel Persson i Enköpings-Posten att det är ett problem att de som ska nyttja välfärdstjänster har svårt att bedöma om en aktör är värd att välja. På skolans område hänvisar skribenten till en rapport skriven av Karin Edmark, IFN. Rapporten är utgiven av LO. Ett "sätt är att låta Skolinspektionen sätta betyg på skolorna enligt brittisk modell. Det nämns som en möjlighet i den nya rapporten ”Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet”, som är skriven av Karin Edmark."

Artikeln är även publicerad i Nya Wermlands-Tidningen 2015-02-26

Martin Klepke skriver i en krönika i Arbetet (tidigare LO-Tidningen) att allt fler ekonomer varnar för att svältkurer kan leda till ekonomisk katastrof. Klepke hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, vad gäller överskottsmålet. "I dag är Assar Lindbeck en av överskottsmålets skarpaste kritiker och anser att målet bör avskaffas."

En kartläggning som genomförts av Dagens Samhälle visar att allt fler fullmäktigeledamöter hoppar av. Under förra mandatperioden avsade sig nästan var fjärde ledamot sitt uppdrag och sedan valet i höstas har 456 stycken lämnat. Richard Öhrvall, IFN, kommenterar kartläggningen: "Studier visar att de personliga skälen dominerar. Det gör att man kanske måste se över formerna för hur fullmäktige arbetar."

Karin Edmark, IFN, intervjuas i Dagens Eko om en rapport som hon författat och som ska vara del av ett underlag till LO:s nästa kongress. En idé är att som i England låta skolinspektionn sätta betyg på skolorna så att det blir lättare för leverna att välja den skola som passar dem. Karin Edmark säger dessutom på SR:s webb att ett alternativ till vinststopp är att alla skolor öppet ska redovisa sina intäkter och kostnader. "Om man vet som skolägare att man måste göra detta tillgängligt, så kanske incitamenten att försöka fuska, eller bete sig på ett sätt som man tror att allmänheten inte tycker om, minskar. Och då kan man också säga att om det här gäller både för friskolor och kommunala skolor så kan det också vara något som gör att systemet blir överlag mer transparent. Det kan också upplevas som mer rättvist".

Karin Edmark, IFN har författat en rapport till LO inför nästa kongress. Arbetet skriver att hennes "slutsats är att marknadskrafterna inte fungerar som det är tänkt. Hon menar därför att det finns olika möjligheter till förbättringar inom det svenska skolsystemet.Bland annat anser hon att Skolinspektionen borde få sätta betyg på skolorna, efter brittisk modell, så att det blir lättare för eleverna att välja bästa skolan."

EU har slagit in på en farlig väg där olika demokratiformer växlas mot varandra, skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, i en debattartikel. Han menar att kravet på könsbalanserade styrelser är ett exempel på sådan demokrativäxling.

I en krönika på ledarsidan skriver Thomas Gür att det bör tllsättas en krisgrupp om invandrarpolitiken. Han anser att  Lindbeckkommissionen från 1992 är en förebild. "Den leddes av nationalekonomen professor Assar Lindbeck (IFN) och fick i uppdrag av regeringen Bildt att som en expertkommission analysera den då rådande djupa ekonomiska krisen och föreslå åtgärder."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas om sin bok Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State.På tal om invandring och integration säger han: "Om vi vågade tillåta att en större del av arbetsmarknaden än i dag saknade kollektivavtal och accepterade större löneskillnader så skulle det skapas en mängd nya jobb inom tjänstesektorn, för både svenskar och invandrare. Sämre betalda jobb, men jobb för människor utan utbildning och som inte talar så bra svenska."

På Brännpunkt uppmanar Jenny Sonesson och Ulrica Westerlund (FP) parterna i decemberöverenskommelsen att tillsätta en expertkommission för att studera asylinvandringens storlek. De hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som "varnat för att den svenska samhällsmodellen inte är anpassad för omfattande flyktinginvandring av lågutbildade".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Bengt Westerberg, tidigare partiledare (FP), om sin bok Sweden and the revival of the capitalist welfare state.

Under vinjetten Debattsvepet hänvisar Dagens Samhälle till en debattartikel i Dagens Industri. Artikeln är författad av Johan Wennström och Özge Öner, IFN. Titeln är "Flyktingar placeras där arbetslösheten är högst".

Nättidningen Höglandsnytt skriver med anledning av en debattartikel i Dagens Inustri av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, att "Det är Sävsjö tillsammans med Lessebo, Högsby, Fagersta och Laxå som tagit emot flest asylsökande under 2014 sett till storleken på kommunens folkmängd medan storstäder som Stockholm och Lund ligger lägst på listan".

Med anledning av en debattartikel i Dagens Industri av Johan Wennstrm och Özge Öner, IFN, har en rad lokalradiostationer producerat inslag om asylsökande och arbetslöshet. "Östra Göinge är den enda skånska kommunen bland de 20 i landet som under förra året tog emot flest asylsökande" förklarar P4 Malmö. P4 Örebro konstarerar att "Ljusnarsberg, Laxå och Fagersta är några av de kommuner som tog emot flest, medan exempelvis Stockholm och Lund ligger lägst".

TT skriver med anledning av en debattartikel av Johan Wennström och Özge Öner i Dagens Industri: Små kommuner med hög arbetslöshet tog under 2014 emot en oproportionerligt stor andel av de asylsökande, sett till storleken på befolkningen i kommunen.

Johan Wennström och Özge Öner, IFN, skriver i en debattartikel i DI att de minsta kommunerna tar emot flest asylsökande i förhållande till folkmängd. Det finns också en mycket stark korrelation mellan högt asylmottagande per invånare och ökningen i väljarstödet för Sverigedemokraterna. Wennström och Öner menar att "ansatser att dämpa befolkningsminskning på landsbygden genom att asylsökande blir överrepresenterade i Sveriges mindre kommuner föder enbart ökade motsättningar och utanförskap".

Affärsvärlden och BolagsFakta publicerar i sina nätupplagor ett pressmeddelande om att Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, är två av författarna som tilldelas 2014 års Myrdalpris (till minnet av professor Gunnar Myrdal). Myrdalspriset delas ut varje år av Swedbank för att uppmärksamma årets bästa artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.

I tidskriften DSM publiceras en artikel skriven av Magnus Henrekson, IFN. Som titeln säger så handlar texten om entreprenörers betydelse för vårt välstånd och vad som kan göras för att underlätta för människor att satsa på innovativt entreprenörskap.

På American Enterprise Institutes blogg skriver James Pethokoukis om ny forskning av Christian Bjørnskov som är affilierad till IFN. Han frågar sig vem som har rätt om den senaste finansiella krisens urspung. Fungerar samhällsekonomin bättre med mer eller mindre inblandning av staten? "Tja, Milton Friedman skulle sannolikt hålla med om slutsatserna i en ny studie “Economic Freedom and Economic Crisis” av Christian Bjørnskov.

Ambitionen att förhindra uppkomsten av kriser innebär att EU slagit in på en farlig väg där olika demokratiformer växlas mot varandra. EU:s krav på könsbalanserade styrelser är ett exempel, skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, i en debattartikel i DI. Oxelheim skriver att "EU prioriterar vissa typer av demokrati och medborgarrättigheter till priset av intrång i äganderätten. Denna demokrativäxling kommer att visa sig kostsam när EU söker legitimitet för att agera samfällt och starkt."