IFN i media

I Skånskan m.fl. tidingar publiceras en ledare om forskning av Johanna Rickne som presenteras i en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift (2014/2). "Johanna Rickne konstaterar att kvotering inte tycks inverka menligt på kvinnornas karriärvägar inom partierna, samt att kvinnorna i de partier som kvoterar tvärtom tycks ha något bättre möjligheter att nå toppositioner. Nackdelen av att vara kvinna är en tredjedel mindre i de rödgröna partierna än i de borgerliga."

Kvoteringsförespråkarna har medvind i Sverige, skriver Neo. Forskning av Johanna Möllerström, affilierad IFN, presenteras. Hon har i labbmiljö undersökte hur samarbete inom grupper påverkas av kvotering och kommit fram till att samarbetet försämras inom hela gruppen när någon kvoteras in. "Möllerströms studie gäller dock kvotering överlag, och inte bara av kön" skriver Neo och "forskar" vidare i ämnet.

Tino Sanandaji, IFN, är ny krönikör i Realtid.se – en nättidning för finansbranschen. I sin första krönika skriver han om Alliansregeringen arbetslinje. Han resonerar kring frågan om varför arbetslinjen inte fungerade bättre bland marginella grupper. Ett svar kan vara ”negativ-produktivitetsarbetare”, som förklaras i krönikan. Tino Sanandaji avslutar: "Borgerligheten måste kanske gräva djupare än nationalekonomiska standardmodeller för att hitta effektiva lösningar mot det nya utanförskapet."
 

Sanna Rayman, ledarskribent SvD, intervjuas i Neo. Hon får en fråga med anledning av att Magnus Henrekson, IFN, varnat borgerligheten för att bli pro business i stället för pro market, det vill säga stödja företag snarare än marknadsekonomin som system. Sanna Rayman säger att "borgerligheten ska passa sig för är att knyta upp sig för mycket med intressegrupper".

Ann-Britt Ryd Pettersson samtalar med Magnus Henrekson, IFN, och statsvetaren Cecilia Garme om vad som händer i valrörelsen. Henrekson förklarar om ekonomin att det under Alliansregeringen gått bra med statsfinanserna: "[oppositionen] kan inte säga att det gått uruselt och att [regeringen] lånat till skattesänkningar".

VLT publicerar en ledare om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet. Tidningen förklarar att "även om det finns invändningar mot delar av Wennströms resonemang har han framför allt en oerhört viktig poäng ... Dagens situation är resultatet av många olyckliga beslut, fattade av politiker från både höger och vänster, som inte sällan har lanserats alldeles för snabbt och utan ordentliga konsekvensanalyser".

Vetenskapsradion presenterar den nya boken Lärare utan frihet författad av Johan Wennström, IFN. I boken beskrivs "hur politiker från både höger och vänster har medverkat till att lärarkåren och läraryrket har nedvärderats". Skolforskaren Jonas Vlachos, affilierad IFN, och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström intervjuas också – båda deltog i det IFN-seminarium där boken presenterades.

"De senaste decenniernas storaffärer har till stora delar haft som mål att "konsolidera" olika branscher, läs minska konkurrensen, vilket ger stöd till Pikettys kontroversiella tes att kapitalägarna över tid tar över en allt större del av förädlingsvärdet" skriver Per Lindvall, SvD Näringsliv. Han påpekar dock "att Pikettys statistik har fått utstå skarp kritik, från svenskt håll från bland annat nationalekonominestorn Assar Lindbeck [IFN]".

"Flera partier har gått ut och lovat höjda lärarlöner. Men i praktiken finns det många hinder för att genomföra detta" konstaterar Skolvärlden. Jonas Vlachos, affilierad IFN, förklarar att "staten har väldigt svårt, inom ramen för dagens decentraliserade system, att påverka sådana här saker. Det är möjligt att Miljöpartiet har en smart teknisk lösning men jag har lite svårt att se hur den skulle se ut".

I ett inslag tittar Agenda närmare på Fi:s ekonomiska politik. Intervjuad är bland andra Magnus Henrekson, IFN. Han konstaterar att Fi:s förslag "är en så gigantisk önskelista, så det är fascinerande". Henrekson undrar "hur ska det ekonomiska systemet fungera om man vidtar alla de här åtgärderna? Han säger att "det kommer att bli väldigt stora problem. Det här är betydligt mer långtgående än Vänsterpartiets program".

Statsminister Fredrik Reinfeldt vädjar till svenska folket att öppna sina hjärtan och bland de kommuner som tar emot flest flyktingar pyr missnöjet, skriver DI. Andreas Bergh, IFN, intervjuas. Han förklarar att situationen är knivig för kommunerna "eftersom de inte har fullständig bestämmanderätt över hur många Sverige tar emot ... samtidigt har kommunerna inte så stort inflytande över arbetsmarknadspolitiken."

Forskning av Åsa Hansson, IFN, nämns i en artikel i Arbetet om effekterna av sänkt bolagskatt. Karin Olofsdotter intervjuas om studier av henne och Åsa Hansson om bolagsskatter inom EU. Olofsdotter förklarar att bolagsskatten är viktigare för de nya medlemsländerna, än för de gamla. Detta kan bero på att andra faktorer än bolagsskatten är viktiga för hur företagen väljer att lokalisera sig.

I ett debattinlägg skriver Mikael Svensson, docent i nationalekonomi, att pensionärer inte betalar högre skatt än löntagare. Skribenten hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad till IFN, för att klargöra att för löntagare betalas även arbetsgivaravgift. Här "vältras kostnaden över på löntagare i form av minskat löneutrymme".

Genom att bara se till kvaliteten, avveckla det som inte fungerar, kan välfärden utvecklas, oavsett utförare, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Skribenten hänvisar till en IFN-studie av Henrik Jordahl och Jannis Angelis. "Ett intressant resultat från undersökningen är att de verksamheter som styrdes och leddes bäst i stor utsträckning – 84 procent – var konkurrensutsatta. Konkurrens tycks alltså leda till högre kvalitet, i både offentligt och privat driven verksamhet."

I en ledare skriver Barometern om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Tidningen skriver att "med sitt konservativa perspektiv är boken en välkommen påminnelse om att det finns en borgerlig syn på skola och bildning som inte alls är den marknadsliberala".

"Om arbetslösheten ska minska och integrationen öka, så måste nästa regering våga beröra politiska och fackliga tabun" skriver Mats Edman i Dagens Samhälle. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som presenteras i Ekonomisk Debatt: Länder där utrikesfödda har högre arbetslöshet än inrikesfödda kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa bidragssystem.

Expressen skriver att Sverigedemokraterna vill spara nästan 152 miljarder kronor på invandringen de kommande fyra åren. En av de experter som kommenterar förslaget är Tino Sanandaji, IFN, som pekar på problemet att "statsbudgeten inkluderar egentligen bara kostnaderna de första åren, när invandrare är i asylsystemet. Kostnader eller eventuella vinster längre fram budgeteras inte".

Det brukade vara ett privilegium att vara lärare. Bara de skickligaste kunde komma i fråga. I dag råder ett radikalt annorlunda synsätt, förklarar Johan Wennström, IFN, i den nya boken Lärare utan frihet. Radio Romano intervjuar Johan Wennström och även Jonas Vlachos, affilierad IFN och Stockholms universitet, om läraryrket i dagens skola. Lärarna är det viktigaste framgångsfaktorn i skolan, förklarar Wennström.

I en ledare skriver DN om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet. "Man måste inte hålla med Johan Wennström om att det finns en motsättning mellan att vara en skicklig lärare och att se jobbet som en profession eller karriärbana ... Däremot är det uppenbart att skoldebatten de senaste 50 åren hade mått bra av fler röster som Wennströms, konservativa i bemärkelsen djupt skeptiska till yviga experiment från vänster såväl som höger".

"Det har skett en attack på kunskapslinjen och fria lärare under 40 års tid från både vänster och höger, men jag tror att många blir förvånade eftersom vår partipolitik och offentliga debatt är väldigt historielös", säger Johan Wennström, IFN, i en intervju för Radios Sweden på svenska.Han "menar att skolkrisen beror på de reformer som genomförts sedan 1968 då synen på lärarna förändrades".

Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni, förklarar Skolvärlden. Karin Edmark, IFN, förklarar att "vårt resultat ger i alla fall inget stöd för hypotesen att införandet av det fria skolvalet har skadat elever från de grupper i samhället som vi studerat".

Susanne Nyström skriver om boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN. Hon sammanfattar: "68-vänstern påbörjade kidnappningen av lärarprofessionen. Bildt-regeringen fullbordade den." Nyström menar att dagens skola "är resultatet av många olyckliga beslut, fattade av politiker från både höger och vänster ... Om båda blocken erkänner sin skuld har politiker från alla partier en reell chans att gräva ner stridsyxan med hedern i behåll."

Ska fler lärare låta sig inspireras av Florence Nightingale, dvs. att se sitt arbete som ett kall, undrar Radio Sweden med anledning av en bok som Johan Wennström, IFN, nyligen presenterat. Journalisten frågar om detta inte innebär lägre lön. Wennström svarar nej, det är ett missförstånd att man inte både kan se sitt arbete som ett kall och samtidigt ha bra lön.

Det brukade vara ett privilegium att vara lärare. Bara de skickligaste kunde komma i fråga. I dag råder ett radikalt annorlunda synsätt, förklarar Johan Wennström, IFN, på DN Debatt. Han skriver "att det inte längre anses vara fint eller ädelt att vara lärare har givetvis haft en kraftigt negativ inverkan på läraryrkets status och dess möjlighet att rekrytera rätt personer. Skulden för detta faller både till vänster och till höger."

Jan Björklund skyller PISA-resultatet på Socialdemokraterna – men i själva verket var det regeringen Bildts läroplan som gällde, säger Johan Wennström, IFN, till Expressen med anledning av hans nya bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Wennström menar att Carl Bildts läroplan har väldigt många inslag som inte alls rimmar med Björklunds linje i skolpolitiken.

Skolvärlden skriver att i boken ”Lärare utan frihet” förklarar författaren Johan Wennström [IFN] att skulden för dåliga svenska skolresultat är delad mellan vänster och höger. Han menar att det  "är viktigt om både vänstern och högern kan erkänna att de haft skuld i den svenska skolans kunskapsras, att de minskat lärarnas autonomi och underminerat deras yrkesstolthet. Då kan man kanske hitta gemensamma lösningar på skolans problem".

Det fria skolvalet har inte missgynnat elever med svag socioekonomisk bakgrund – i vart fall inte när det gäller betygen i nian fram till 2006. Den slutsatsen drar bland andra Karin Edmark, IFN, i en studie. "Slutsatsen är att effekterna av skolvalsreformen varit i stort sett lika små för alla elevgrupper. Om något har elever från svagare familjebakgrund tjänat en aning betygsmässigt på möjligheten att välja skola."

Heidi Avellan skriver i en signerad krönika om hur det nya läsåret, under ett valår, skapar stora frestelser: "Men vad skolan behöver är inte klåfingriga politiker, utan läslust, arbetsro – och höga förväntningar." Avellan menar att eleverna kommer undan med och slylle på "att kraven är för höga". Hon citerar Jonas Vlachos, IFN och Stockholms universitet, i en kommentar till att svenska elever ansträngde sig betydligt mindre än deltagare i andra länder, enligt DN: "Den negativa tolkningen är att eleverna behöver kraftig piska för att tycka att det är motiverat att anstränga sig”.

Fler asyl- och anhörig invandrare behöver komma i arbete för att vi ska klara att hålla ihop landet, skriver Håkan Boström i en ledar. Han menar att den svenska arbetsmarknadsmodellen med höga ingångslöner och starkt anställningsskydd  reser ovanligt höga murar för nyanlända. "Forskaren Andreas Bergh [IFN] argumenterar i senaste numret av Ekonomisk Debatt för att murarna måste sänkas. Det har han säkert rätt i. Dilemmat är att otryggare anställningsförhållanden och ökad lönespridning också riskerar att öka främlingsfientligheten."

I en gästkrönika på ledarsidan skriver Nils-Eric Sandberg att "Sverige tar nu emot cirka 2000 invandrare i veckan. Men den svenska kulturen tillåter ingen diskussion om invandring. Minsta frågetecken, eller antydan om problem, leder till kritik om rasism". Sandberg hänvisar bland annat till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN, om integration med förhinder.

I en kolumn på ledarsidan i SvD går Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i polemik med den franske ekonomen Thomas Piketty som "blivit omåttligt populär inom svensk socialdemokrati". Bergh förklarar att välståndet i Sverige fördelats realativt jämnt med hjälp av den länge hemliga ingrediensen "en välfungerande kapitalism."

Rapport och Aktuellt rapporterar att arbetslösheten sjunkit (till 7,7 procent), de nya jobben blivit fler samt att det ser särskilt ljust ut på arbetsmarknaden för unga. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas och förklarar att "det är väldigt starka siffror givet utvecklingen runt om i världen".

Sverige har de senaste åren förbättrat sin position i OECD:s välståndsliga och ligger 2013 på plats sju, skriver finansminister Anders Borg i ett debattinlägg i DI. Borg pekar på att "... bland annat baserat på Lindbeckkommissionens [Assar Lindbeck, IFN] resultat genomfördes en rad viktiga strukturella reformer som stärkte Sveriges konkurrenskraft".

Gymnasieläraren Linda Skantze skriver i ett inlägg i Skolvärlden att "det är vår unika svenska kombination av lärarautonomi, målrelaterade och subjektivt tolkningsbara mål och ett skolsystem med fritt skolval, där konkurrensutsatta skolor slåss om elevpengen, som varit förödande för kunskapsnivån i svensk skola". Hon refererar till svensk forskning av Magnus Henrekson och Jonas Vlachos (IFN), med flera.

Förslaget om medborgarlön har fått liv igen, skriver Arbetarbladet. Tidningen intervjuar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som förklarar att det har gjorts en del försök med basinkomst, bland annat i USA, Han menar dock att det är svårt att dra några tydliga slutsatser: "Studierna spretar åt lite olika håll. Problemet är att experimenten skett under begränsad tid. Då vet folk om det och anpassar sina beteenden ..."

I en ledare skriver Per Gudmundson om hur "många ser EU som ett perfekt verktyg för att föra ut de svenska värderingarna till Europa. Mer överstatlighet, tycks de tro, kommer naturligen att leda till att EU utvecklas till ett slags Supersverige". Han hänvisar till forskning om tillit av Andreas Bergh, IFN: ”Trust, welfare states and income equality: Sorting out the causality” (European Journal of Political Economy).

The Times skriver om forskning av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Tidningen förklarar att enligt en ny studie så skull den brittiska staten tjäna miljarder med pund ifall fler barn gick i privata skolor. Det är den ökade konkurrensen skolor emellan som skulle tvinga fram besparingar: "Gabriel H Sahlgren förklarar att konkurrens från fristående skolor har förbättrat testresultaten och att regeringen främja privatisering och konkurrens inom utbildningssystemet."

En studie av Gabriel Heller Sahlgren, Institute of Economic Affairs i London och affilierad till IFN, presenteras i The Telegraph. Studien visade hur konkurrensen mellan Hollands fristående skolor hade lett till högre internationella provresultat, samtidigt som kostnaderna sjunkit. I rapporten rekommenderas en utbyggnad av antalet privata skolor i Storbritannien.

I Dagens Nyheter kommenterar professor Henrik Horn, IFN, frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, och vilka effekter detta kan ha på Sveriges län. Enligt en analys från Utrikesdepartementet skulle län som Blekinge och Kronoberg vinna på ett frihandelsavtal. "Jag fäster ingen vikt vid de här siffrorna. Denna typ av generella studier är inte meningsfulla att göra. Dessutom är ju effekten av avtalet för de olika länen även beroende av vad som händer med importen. Jag ser det här mer som en marknadsföring av frihandelsavtalet", säger Henrik Horn till DN.

I en ledare i Smålandsposten uppmärksammas en artikel om sysselsättning bland nyanlända invandrare av Andreas Bergh, IFN, i tidskriften Ekonomisk Debatt. "Vad som enligt Bergh verkar spela roll för sysselsättningen bland nyanlända invandrare är lönespridningen samt andelen jobb som regleras av kollektivavtal. Nyanländ arbetskraft kan sällan konkurrera med kunskaper. Den måste i stället konkurrera med att till exempel jobba för lägre löner, eller på andra arbetstider", skriver Smp. 

I en ledarartikel i Norrköpings Tidningar uppmärksammas IFN-forskaren Tino Sanandajis artikel om det svenska utbildningsystemet som publicerats i National Review Online. "Sanandaji ställer sig positiv till såväl friskolor som det fria skolvalet, men påpekar att de svenska politikerna och samhället var alldeles för naiva i utformandet av systemet, vilket han förmodligen har alldeles rätt i", skriver NT.

Trelleborgs Allehanda m. fl. skriver om att marknadsekonomi skapar välstånd och att liberaler därför behöver "ta avstånd från enskilda skurkaktiga företagare". Skribenten hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i Neo.

Jönköpings-Posten skriver i en ledare att det är "oroande att en protektionistisk politik kan skönjas även bland etablerade partier i såväl Sverige som övriga Europa". Tidningen refererar till IFN-studien "Utlandsägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist? som bland annat slår fast att "andelen universitetsutbildade påverkas påfallande lite av utländska uppköp" och konstarerar "att bygga murar runt den egna ekonomin för att skydda sig mot den globala marknaden är fel väg att gå".

I en krönika i SvD Näringsliv uppmärksammar Love Strandberg IFN:s Policy Paper "Utlandsägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist?", av Fredrik Heyman och Per-Johan Norbäck, från 2013.

Läs krönikan här.

Läs Policy Paper här.

Mycket talar för att politikerna i Trollhättan och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar blir yngre efter höstens val. Och det bryter mot hur trenden har sett ut på nationell nivå, skriver lokaltidningen ttela i Trollhättan och Vänersborg. Richard Öhrvall, IFN och SCB, uttalar sig: "Pensionärer har länge varit en underrepresenterad grupp i kommunfullmäktige, men om några år kommer de troligen att bli överrepresenterade".

Tino Sanandaji, IFN, skriver om skola och utbildning i den amerikanska tidskriften National Review Online. "Privata svenska skolor tillåts inte fullt ut att med sina pedagogiska metoder förnya där det behövs. Läroplanen och regler i klassrummet bestäms av staten, som också utbildar lärare i så kallade "moderna" pedagogiska teorier", förklarar Sanandaji.

Carolin Dahlman skriver en krönika i bland annat Ystads Allehanda där hon referar till och citerar Magnus Henrekson, IFN, i boken ”Position Sverige” (läs Magnus Henreksons kapitel i boken), som samlar ett antal röster som skriver om innovationsklimatet (Ekerlids juni 2014).

"Statens utlåningsränta till nyföretagare borde vara lägre än hos en traditionell bank. Räntan bör sättas med hänsyn tagen till den samhällsnytta som en finansiering innebär", skriver professor Lars Oxelheim, IFN, och doktorand Pontus Engström.

Läs debattartikeln här.

Erik Lundin och Thomas Tangerås, IFN, skrev i Expressen om effekten av nedläggning av kärnkraftverk. Lena Palm från SKGs-basindustrin och Jakob Eliasson från Villaägarna replöikerar och undrar "varför alls förtidstänga kärnkraftverken?"

Tomas Eneroth (S) försäkras att Socialdemokraterna  kommer att ”ta bort pensionärsskatten och förbättra pensionssystemet”, skriver Caroline Dahlman i en ledare: "Faktum är att pensionärer betalar lägre skatt än de flesta löntagare, då de inte betalar arbetsgivaravgifter som till stor del är en ren skatt, menar ekonomen Daniel Waldenström", Uppsala universitet och affilierad IFN.