Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 109 träffar.
COVID-19 and Income Inequality: Evidence from Monthly Population Registers
We measure the distributional impact of the COVID-19 pandemic using newly released population register data in Sweden. Monthly earnings inequality increased during the pandemic, and the key driver is…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-07-02
Optimal Redistribution in the Presence of Signaling
Ekonomer har länge uppmärksammat att utbildning inte enbart syftar till att göra människor mer produktiva, utan är också ett sätt för arbetstagare att signalera sin produktivitet gentemot arbetsgivare…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-11-01
The Taxation of Industrial Foundations in Sweden (1862–2018)
Denna uppsats undersöker hur beskattningen av allmännyttiga stiftelser har utvecklats över tid. Denna typ av stiftelser är skattemässigt gynnade. Om man tar hänsyn till kravet som dessa stiftelser har…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-04-14
COVID-19 and Income Inequality: Evidence from Monthly Population Registers
We measure the distributional impact of the COVID-19 pandemic using newly released population register data in Sweden. Monthly earnings inequality increased during the pandemic, and the key driver is…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-06-30
Skattenytta i skolan
Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna.
Ett vanligt argum…
Rapport
Publiceringsdatum 2022-08-19
Varken sedelpressar eller välfyllda lador är lösningen på svenska samhällsproblem
Sveriges problem är inte att det är svårt att driva in skatt. Det svåra är att använda skattepengarna effektivt. Att prioritera mellan sjuksköterskor och poliser. Att organisera den offentliga sektorn…
Övrigt
Publiceringsdatum 2021-05-28
Samtal pågår om Supervalåret 2024
Lars Calmfors deltar tillsammans med Åsa Wikforss, professor Filosofiska institutionen/SU, och Åsa Persson, forskningschef SEI, i det första programmet i serien Samtal pågår om Supervalåret 2024. Mode…
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2024-03-13
Navigating the New Normal: The European Union's Changing Stance on Globalization in the Era of Trade Conflicts
EU har blivit mer inåtvänt. Detta beror i huvudsak på förändringar i omvärlden, där ekonomisk politik i såväl Kina som USA haft stor påverkan på den europeiska utvecklingen. Den nya europeiska hållnin…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-05-31
The Return of Borders in the World Economy: An EU-Perspective
Denna artikel undersöker EU:s förändrade inställning till handelspolitik och globalisering. Från att ha förespråkat en regelbaserad och öppen handelspolitik har EU utvecklats i en mer protektionistisk…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-07-04
Does Globalization Suppress Social Trust?
Vissa oroar sig för att öppenhet underminerar viktiga kulturella värden. Vi studerar om globaliseringen har minskat den sociala tilliten i Europa. Vi finner, genom en metod som undviker omvänd kausali…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-08-24
Navigating the New Normal: The European Union's Changing Stance on Globalization in the Era of Trade Conflicts
EU har blivit mer inåtvänt. Detta beror i huvudsak på förändringar i omvärlden, där ekonomisk politik i såväl Kina som USA haft stor påverkan på den europeiska utvecklingen. Den nya europeiska hållnin…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-03-05
Ny ESO-rapport: Balansen mellan Riksbanken och Finansen
På ett seminarium hos ESO den 19 september presenterade Lars Calmfors, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), John Hassler…
Nyhet
Publiceringsdatum 2022-09-20
Henrik Hällerfors
Doktorand
henrik.hallerfors@ifn.se
Doktorand
Ny rapport "Vad hände med Sveriges reformförmåga?"
I rapporten "Vad hände med Sveriges reformförmåga?" pekar bland annat Andreas Bergh, forskare vid IFN, på att det politiska landskapet har förändrats. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfär…
Nyhet
Publiceringsdatum 2023-04-06
Penningpolitisk lunch: Vart är Sveriges ekonomi på väg?
Medier inbjuds att delta på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) penningpolitiska lunch den 4 december där ledande ekonomer diskuterar vart Sveriges ekonomi är på väg. medverkar gör bland annat…
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2023-12-04
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities
Antalet kommunala bolag i Sverige har nästan tredubblats sedan 1970-talet, men antalet varierar kraftigt mellan kommuner. Denna uppsats visar att invånare i kommuner med fler sådana bolag inte är mer…
Working Paper
Publiceringsdatum 2020-09-03
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-08-08
What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities
Antalet kommunala bolag i Sverige har nästan tredubblats sedan 1970-talet, men antalet varierar kraftigt mellan kommuner. Denna uppsats visar att invånare i kommuner med fler sådana bolag inte är mer…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-11-02
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31