Projektet är nu avslutat. För en rapport om vad som gjorts i projektet, kontakta Niclas Berggren.
Några veckor innan Ikea skulle öppna sin första butik i Moskva år 2000 ombads företaget att betala en muta. Utan betalning skulle all elektricitet till butiken stängas av. Ikea svarade inte med att betala någon muta utan med att hyra dieselgeneratorer tillräckligt stora för att driva hela köpcentret. Fortsatta problem med korruption gjorde dock att Ikea senare valde att bromsa expansionen i Ryssland.
Berättelsen om Ikea i Ryssland illustrerar flera av de frågor vi tog oss an i detta projekt. Vi visste redan från ekonomisk forskning att globaliseringen har potential att främja ekonomisk tillväxt och gynna både konsumenter, arbetstagare och kapitalägare – men det var inte självklart att dessa vinster alltid uppstår. Med globalisering menade vi den process som gör ekonomier och samhällen allt tätare integrerade med varandra, trots ofta stora geografiska avstånd. Globaliseringen sägs ofta innebära ökad rörlighet för såväl människor, varor, kapital och idéer.
Ekonomin fungerar inte i ett vakuum. Människors beteende påverkas dels av lagar och regler, dels av sociala normer och attityder. Konsekvenserna av globalisering för tillväxt kommer därför att variera beroende på sammanhang. Ett av projektets mål var att undersöka hur globaliseringen påverkar tillväxtrelaterade sociala attityder som tillit, tolerans och religion. Det tycktes exempelvis uppenbart att den höga ryska korruptionen var ett hinder för Ikea. Men hur påverkade Ikea:s närvaro och agerande människors idéer, kunskaper och sociala attityder? Vad betydde detta i sin tur för hur globaliseringen påverkar välståndsfrämjande faktorer såsom entreprenörskap, investeringar och tillväxt?
Ett andra syfte var att undersöka hur formella institutioner, dvs. lagar och regler, påverkar viktiga ekonomiska utfall, som ekonomisk tillväxt, entreprenörskap, innovationer, statens storlek och korruption. Vi studerade också hur globalisering påverkar uppkomsten av institutioner av detta slag.
Det tredje syftet var att utföra ny forskning kring hur sociala och kulturella faktorer påverkar ekonomiska utfall som entreprenörskap och tillväxt. Detta är en potentiellt fruktbar ansats för att bättre förstå och klargöra mekanismer som binder samman människors sätt att se på sig själva och andra med ekonomins funktionssätt.
I projektet genomförde vi ett antal statistiska analyser som tog sig an frågorna ovan kvantitativt. Men till skillnad från merparten av redan existerande forskning använde vi i hög grad data på individnivå och data över tid. Detta gjorde det möjligt att säga inte bara vad som händer när länder globaliseras, utan också att ge mer trovärdiga svar på frågor om orsak och verkan.
Mycket inom projektet hade hög politisk relevans. Det gällde exempelvis våra studier av vad som påverkar tolerans gentemot religiösa minoriteter, homosexuella och utlandsfödda. Finns det inslag i globaliseringen som främjar eller motverkar tolerans? Vilka andra lagar och regler påverkar graden av tolerans i ett samhälle? Växer BNP snabbare i toleranta samhällen?
En annan särskilt relevant frågeställning rörde välfärdsstatens effekter på olika sociala attityder. Här var existerande forskning inte enig: Vissa menade att välfärdsstaten har en tillitsskapande effekt, medan andra resultat tydde på att välfärdsstaten inte påverkar människors tillit i allmänhet eller t.o.m. att välfärdsstaten minskar människors tillit. Här fanns alltså stort behov av ytterligare forskning som gör det möjligt att avgöra hur sambandet ser ut.
Slutligen hade projektet också flera delar som kan spela stor roll för svensk biståndspolitik och för utvecklingsfrågor i allmänhet. Globaliseringens konsekvenser i fattiga länder är ett särskilt omdiskuterat område. Tveklöst innebär globaliseringen i många fattiga länder mycket stora samhällsförändringar. Många är nästan outforskade. I projektet studerades även hur globaliseringen påverkar könsnormer och jämställdhet, exempelvis genom användandet av preventivmedel. I tidigare forskning fanns flera indikationer på att globaliseringen spelar stor roll genom att påverka framförallt kvinnors kunskaper och valmöjligheter.