IFN i media

Hör Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, ger sin syn på vilka konsekvenser en räntesänkning kan få för bopriser och hushållens ekonomi.

Höj inte pensionsavgiften. Det skulle fördjupa en orättvisa mellan generationer som funnits sedan 1960-talet. Den uppmaningen kommer från forskaren Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, medverkade i ett seminarium, lett av Daniel Suhonen, Aftonbladet.

Amanda Lind (MP) vill begränsa tillväxten, och Annika Strandhäll (S) vill korta arbetstiden. Det är faktiskt liktydigt med att vilja stoppa nya, mer effektiva cancerbehandlingar. Om detta skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Svenska Dagbladet.

Ekonomerna Magnus Henrekson, foskare vid IFN, och David Sundén har i flera rapporter kritiserat LKAB:s satsning på att tillverka järnsvamp i Hybritprojektet. Nu föreslår de att regeringen börsnoterar det statliga gruvbolaget.

Det är en ny omtalad amerikansk studie som visat att man kan avgöra folks politiska åsikter på deras ansiktsdrag. – Det väcker frågor om den personliga integriteten, säger Niclas Berggren, forskare vid IFN, i Efter fem, TV4.

”Över 85 procent av kultur- och mediabranschen påverkas av AI”, säger Malin Gardberg, forskare vid IFN, i en intervju i Kulturnytt, Sveriges Radio.

Att höja pensionsavgiften, som flera partier vill, skulle förvärra den orättvisa när det gäller pensioner mellan generationer som funnits sedan 1960-talet.

Det menar ekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN, som granskat vilka som varit 1900-talets ”pensionsvinnare” – hyggligt välavlönade män varav de flesta redan är döda.

Dagens Nyheter hänvisar i en ledare till en debattartikel Daniel Waldenström, forskare vid IFN, skrev i höstas.

Många länder, även Sverige, har sedan finanskrisen haft problem med produktiviteten. Men det går att laga det som är trasigt. Vi presenterar nu en mängd förslag för bland annat en bättre infrastruktur, ökat bostads­byggande, omfattande regelförenklingar och ett utbildnings­system i världsklass, skriver Produktivitetskommissionens ledamöter, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Världens ögon är riktade mot de stora stålprojekten i Norrland och alldeles särskilt mot LKAB:s planer på att tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas från el. Trots projektets enorma omfattning har den kritiska granskningen saknats. Om LKAB varit börsnoterat skulle planerna aldrig ha lämnat skrivbordet, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och David Sundén i en debattartikel i Dagens Industri.

Hör Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi på Institutet för näringslivsforskning och Daniel Suhonen, chef för fackföreningsägda tankesmedjan Katalys debattera i Studio Ett, Sveriges Radio.

– Det är bättre att använda mer pengar på de socioekonomisk svaga och mindre på de relativt starka. För de relativt socioekonomiskt starka ungdomarna verkar programmet vara skadligt, säger Björn Tyrefors, forskare vid IFN. 

Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar i Epoch Times podd.

"Man får se om det är rationellt att komma ner till noll". Det säger professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, om klimatmålen efter kritik från forskaren Fredrik N G Andersson.

Valet mellan att koncentrera eller sprida resurserna för forskning och högre utbildning är lika aktuellt i dag som det var på 1970-talet, skriver forskarna bakom en ny SNS-rapport i Dagens Samhälle.

Region Stockholms slutsatser saknar stöd i befintlig forskning om effekterna av valfrihet och privata alternativ i sjukvården. Det finns istället indikationer på att konsekvenserna kan bli de omvända jämfört med de som förväntas, skriver forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl, affilierade till IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Henrik Jordahl, professor vid Handelshögskolan på Örebro universitet och nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren, båda affilierade till IFN, har på uppdrag av Vårdföretagarna granskat sjukvårdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm.

Tyvärr undviker vårpropositionen frågan om den lämpliga balansen mellan finans- och penningpolitiken, kanske av rädsla för att klampa in på Riksbankens område, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad forskare vid IFN, skriver om Niclas Berggrens bok ”Handbook of Research on Economic Freedom” en kolumn i Børsen.

Alexander Ljungqvist, Lars Persson and Joacim Tåg, suggest that the disappearance of markets may reduce public support for business-friendly government policies, as voters benefit less from corporate profits.

Efter SvD:s kartläggning vill ekonomer se mer information om riksbankschefernas bolån. Även när bundna lån löper ut bör vara offentligt. ”Det skulle ju öka transparensen ytterligare,” säger professor Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN.

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, och som även sitter i finansminister Elisabeth Svantessons (M) ekonomiska råd, utgår från att kronan blir fortsatt svag mot dollarn då USA:s ekonomi går bättre än Sveriges."

Vi ska beskatta flöden - inte stockar. Kapitalägare bör beskattas först när avkastningen uppstår i form av företagsvinster, utdelningar och reavinster, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en krönika i Affärsvärlden.

Regeringens utredning för att stoppa glädjebetygen ska redovisas nästa år. Enligt utredaren Magnus Henrekson, forskare vid IFN, kan studentexamen likt den finska modellen vara en del av lösningen.

Regeringen har chansen att minska det skadliga svenska skattetrycket i vårbudgeten, menar experter. ”Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången”, säger nationalekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Om inte regeringen agerar för att minska osäkerheten kring beskattningen av private equity-sektorn, riskerar Sverige att tappa innovations­kraft och investeringar. Det skriver Magnus Henrekson och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De senaste åren har sysselsättningsgraden bland utlandsfödda ökat. Vad beror det på och vad betyder det? Hör Andreas Ericson diskutera med Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet samt affilierad forskare vid IFN.

Det är med sorg jag noterar att Liberalerna parkerar runt 3 procent i mätningarna. Än mer sorgligt är att det är motiverat utifrån partiets agerande, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.