IFN i media

De senaste åren har sysselsättningsgraden bland utlandsfödda ökat. Vad beror det på och vad betyder det? Hör Andreas Ericson diskutera med Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet samt affilierad forskare vid IFN.

Det är med sorg jag noterar att Liberalerna parkerar runt 3 procent i mätningarna. Än mer sorgligt är att det är motiverat utifrån partiets agerande, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.

Pandemin och invandringen på lite längre sikt har påverkat de svenska PISA-resultaten negativt. Men även experimentell matematik, oro i klassrummet och brist på läxor gör att eleverna presterar sämre, visar en ny analys av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. ”Det är uppenbart att vi har sett ett absolut kunskapsfall”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor, intervjuas i Dagens Arenas podd Magasinet.

När nu förutsättningarna för den globala transport- och produktionskedjan förändrats krävs en förnyad analys av hur kedjan bör organiseras, skriver professor Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Med tanke på de senaste årens geopolitiska omvälvningar och den återuppväckta betydelsen av nationsgränser, har det blivit uppenbart att de globala transport- och produktionskedjorna, som många multinationella företag har förlitat sig på, står inför utmanande tider. Dessa förändringar tvingar finska företag att omvärdera sina internationella affärsstrategier, vilket i slutändan kommer att påverka Finlands grad av självförsörjning, skriver Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, i finska Huvudstadsbladet.

Försvarare av storsatsningarna i norr använder en uppskruvad retorik där kritiker beskylls för att inte vilja unna Norrland någon framgång. Samtidigt lyser siffrorna, svaren och sakargumenten i stort med sin frånvaro, menar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Christian Sandström.

Att staten nyligen upptäckte 25 nya myndigheter är inte särskilt förvånande, menar välfärdsforskaren Andreas Bergh, knuten till IFN. "Små myndigheter har kunnat tuffa på i det tysta så pass länge att de glömts bort", säger han till tidningen Näringslivet. Nu höjs fler röster om en vårstädning i hela den offentliga ekonomin.

Svenska elevers Pisa-resultat sjönk 2022, delvis till följd av pandemin, men kunskapsfallet var inte friskolornas fel. Min analys av ämnet matematik pekar på en rad andra faktorer, som för lite traditionella ekvationer och för mycket oreda på lektionerna. Därmed går det också att åtgärda ­problemet, skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, samt Trond Randøy har skrivit en debattartikel, publicerad i danska Dagbladet Børsen.

Uppmärksamheten och satsningarna kring vätgas är knappast i linje med underliggande tekniska landvinningar och ekonomiska realiteter. Det skriver Magnus Henrekson, forskar vid IFN, tillsammans med Christian Sandström, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Värnpliktens samhällsekonomiska kostnader är mycket högre än de rena budgetmässiga kostnaderna. Till exempel genomför fler unga högre utbildningar när färre tvingas in i uniform. Denna typ av kostnad bör beaktas när värnplikt diskuteras. Det skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i danska tidningen Politiken.

En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet visar att elever som gått på friskolor klarar sig sämre på högskolan än elever med motsvarande betyg från kommunala gymnasieskolor.

15 av 16 kommuner i Värmlands län har redan bestämt att de ska erbjuda ungdomar kommunala sommarjobb i år. Men ny forskning visar att det kan bli en lönefälla.

Att kommuner ger sommarjobb till ungdomar behöver inte enbart vara positivt. Enligt en ny rapport riskerar sommarjobben att hindra inträdet på arbetsmarknaden. ”Det verkar skadligt för unga att vara med i sommarjobbsprogrammen”, säger forskaren Björn Tyrefors till Tidningen Näringslivet.

Det finns goda skäl att erbjuda sommarjobb till unga som står långt från arbetsmarknaden – men så fungerar inte Stockholms program, skriver Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.

En ny studie visar att friskoleelever klarar sig sämre än elever från kommunala skolor på högskolan. Regeringens utredare, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, ser det som ett dråpslag mot friskoleväsendet – men han har en lösning.

Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, och Andreas Ericson.

Lars Persson, professor och forskare vid IFN, intervjuas i finska YLE.

Andreas Bergh, verksam vid IFN och Ekonomihögskolan i Lund, kommenterar tidningen Chefs undersökning om arbetstidsförkortning för chefer.

Björn Tyrefors, verksam vid IFN och Göteborgs universitet, intervjuas i Aktuellt om innehållet i rapporten ” En utvärdering av Stockholms stads sommarjobbsprogram för unga 2012–2018”.

Att kommunen ger arbete till tonåringar under skollovet är vanligt runt om i Sverige. Tanken är god, barnen får en inkomst och erfarenhet. Men bara det året. Vår granskning visar att åren därefter är effekten den motsatta: ungdomarna får lägre inkomst efter gymnasiet och sämre jobb, skriver nationalekonomerna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, deltog i Fastighetsvärldens heldagsseminarium Bostadsdagen. Han talade om bland annat åldrande befolkning och sjunkande offentliga investeringar.

Vänsterns samhällskritik i västvärlden kokar nästan alltid ned till marknadskritik. Den krattar manegen för högerpopulismen, skriver Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en temaartikel i Axess Magasin.

De senaste åren har en rad genomarbetade reformförslag lagts fram av nationalekonomer. Tidöpartiernas tänkande tycks helt opåverkat av dessa, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Medvetenheten om Sveriges korruptionsproblem har blivit större de senaste tio åren, men trenden går åt fel håll och debatten är begränsad. Det som behövs är att olika delar inom offentlig sektor granskar varandra, och bättre möjligheter för medborgare och journalister att följa vägen från beslut till faktura, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Vid seminariet som arrangerades i Riksdagen den 21 februari av S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta så fick Lars Calmfors ge sin syn på vilka områden regering och opposition kan och bör samverka.

Representanter från 164 länder möts just nu i Abu Dabhi för att enas om gemensamma regler för världshandeln. Samtidigt ökar slutenheten och protektionismen i världen.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor hos Svenskt näringsliv, intervjuas i Ekonomiekot Extra.

Marknadskrafterna kan sättas ur spel och löner hållas nere, om en arbetsgivare är så dominant som regionerna. Emil Bustos, forskare vid IFN, förklarar sambanden och uttrycker förvåning över Vårdfokus avslöjanden.