IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
Det talar för att Musk och Tesla kommer lämna Sverige
Kan Tesla komma att lämna Sverige efter en allt djupare konflikt med fackförbundet IF Metall? Det är i alla fall inte omöjligt säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TV4.
Vem har rätt – Trump eller Montesquieu?
Globaliseringen visar tecken på tillbakagång. Det är en olycklig utveckling som riskerar att leda till ekonomisk försvagning. Detta kan enligt ny forskning även leda till försämrad social sammanhållning, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i Kvartal.
Marginalkontrakt innebär flera risker för elmarknaden
Att säkra investeringar i ny kärnkraft med så kallade marginalkontrakt innebär att staten tar en stor risk avseende det framtida elpriset, säger Pär Holmberg, forskare vid IFN, till Montel.
”Nationalistisk energipolitik går emot svenska intressen”
Minskad export kan temporärt ge billigare el i Sverige, men äventyra energiomställning och långsiktig försörjningstrygghet. Reformer krävs för att motverka överdriven nationell hänsyn, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, båda forskare vid IFN, i Dagens Nyheter, baserat på en ny SNS-rapport.
Här är skatterna som smyghöjs
Regeringen gick till val på ett ”skattehöjarstopp”, men hittills har det i flera fall blivit tvärtom. ”Om den politiska viljan finns hade man kunnat göra mer”, säger Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.
Kvinnor vet mindre än män om ekonomi
Män och kvinnor har tydliga skillnader i ekonomiska baskunskaper. Detta har stor betydelse för jämställdheten mellan könen, skriver Per Skedinger, forskare vid IFN, i Kvartal.
Räntan - höja eller låta den ligga kvar på nuvarande nivå?
Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i SVT:s Rapport om hur Riksbanken borde förhålla sig till räntan.
Riktade satsningar: Hot eller komplement till fri forskning?
Riktade satsningar är inget ovanligt inslag i den statliga forskningsfinansieringen. Men åsikterna om dem går isär. Hotar de den akademiska friheten eller är de ett rimligt komplement till forskarinitierad forskning? Roger Svensson, forskare vid IFN, intervjuas av tidningen Curie.
Smittar populistiska framgångar av sig?
Sprider sig en framgång för en populistisk politiker och ökar stödet för populistisk politik på andra håll? Eller leder en populistisk framgång till en motreaktion och minskat stöd för populistiska idéer? Dessa frågor diskuterar Martin Ljunge, forskare vid IFN, i en artikel i Ekonomisk Debatt.
Argentinas val - vilka förändringar väntar?
Det har varit val i Argentina. Daniel Waldenström, forskare vid IFN, medverkar i SVT:s Aktuellt och talar om vilka förändringar som väntar ur ett ekonomiskt perspektiv.
”Feltänkt om kostnad för ny kärnkraft”
Sol- och vindkraft är bara billigt om man bortser från de enorma kostnaderna dessa kraftslag orsakar inom elöverföring. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.
Tunga ekonomer välkomnar nya fastighetsskatt
Flera tunga ekonomer ställer sig bakom förslagen som Hans Lindblad arbetar med i sin produktivitetskommission, bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN. Om detta rapporterar Dagens industri, och det gäller både förslaget om en ny fastighetsskatt och planerna på en större skattereform.
Forskning visar: Så mår du, vd
Det är tufft på toppen. Så hur mår svenska vd:ar egentligen? Överraskande bra, visar en unik forskningsstudie, som dock avslöjar att när vd:n drabbas av mental ohälsa – då står avgången för dörren. Joacim Tåg, forskare vid IFN, intervjuas och berättar mer i VDtidningen.
Lång kamp för bättre löner – så fortsätter den i kristider
I våras fattade region efter region beslut om löner under industrimärket för Vårdförbundets yrkesgrupper. Hur ser vägen ut framåt när avtalsrörelsen snart drar igång? Vårdfokus intervjuade Lars Calmfors, forskare vid IFN, och andra experter för att analysera löneläget förr och nu.
”Nästa ekonomiska kris kräver mer än stödpolitik”
Det finns likheter mellan covid-, it- och finanskriserna, men det är också slående hur effekterna av dem har varierat. Detta skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, alla forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.
Podd: Man försöker smeta antisemitism på vänstern
I podden Veckopanelen sammanfattar Kvartal den gångna veckan med hjälp av erfarna och skarpögda profiler från olika delar av samhället. Medverkar denna gång gör Lars Calmfors, forskare på IFN, och diskuterar bland annat kriget i Gaza, den organiserade brottsligheten och konjunkturen.
Grönt stål – en riskfylld mångmiljardsatsning
Satsningarna på grönt stål, alltså fossilfritt stål i Norrland, riskerar att bli en mångmiljardflopp. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som är finansierad av det privata näringslivet.
– Då kommer det här bli en helt misslyckad investering och en enorm kapitalförstöring, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT.
Fossilfria stålprojekt i norr sågas – kritiken tillbakavisas
Riskerna är alldeles för stora. Statliga LKAB borde därför ägna sig åt traditionell järnmalmstillverkning och H2 Green Steel borde lägga ner, anser Magnus Henrekson, forskare vid IFN. Men H2 Green Steel försvarar investeringarna och tillbakavisar kritiken, rapporterar Dagens Industri.
Ekonomer osäkra på effekter av etableringsjobben
Ekonomerna är osäkra på effekterna av etableringsjobb: ”Det beror helt på vad regeringen gör med andra anställningsstöd”, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Lag & Avtal.
Svenska modellen utmanas
Det som kallas den nya ekonomin utmanar den svenska modellen. Hör Per Skedinger, forskare vid IFN, diskutera i SVT:s Rapport.
”Det starka stödet från utlandssvenskar förpliktigar. Det är dags för M att leverera.”
De marknadsliberala krafterna i regeringen måste stå emot dem som har som främsta mål att det ska komma färre nya människor till Sverige. Det skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och Magnus Ehrenberg, båda företrädare för nätverket Moderater i utlandet, i Sydsvenskan.
Läskrisen: Så många borde inte få börja fyran – ”Svek mot barnen”
Andelen elever som inte klarar övergången från lågstadiet till de högre årskurserna växer. De läser helt enkelt för dåligt. Problemet följer med under stora delar av livet och försvårar inträdet på arbetsmarknaden, skriver Tidningen Näringslivet och hänvisar bland annat till en rapport skriven av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN.
Tre punkter om migration i Tidöavtalet – forskare reflekterar
Forskare reflekterar i SVT Forum om tre punkter om migration i Tidöavtalet. Ett resonemang kring återkallande av uppehållstillstånd, krav på egenförsörjning och att villkora bistånd. Medverkar gör Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN.
Dansk modell för vindkraft
Svenska Dagbladet skriver om "Så ska det lokala motståndet mot vindkraft vändas", efter att ha medverkat på IFN:s policyseminarium "Kan ersättning till närboende skapa lokal acceptans för landbaserad vindkraft?".
Ledare: Jag hoppas att han inte får rätt igen
"Min judiske vän menade att invandringen kommer att förändra europeiska länder i grunden. Jag vill tro att han har fel, men han hade rätt förra gången", det skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.
Diskrimineringen kan minska om hyresvärdar får mer information om bostadssökande
Utredningen om tryggare bostadsområden bortser helt från att rätt utformade åtgärder också skulle kunna stärka utsatta gruppers situation på bostadsmarknaden. Det skriver Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, och Per Skedinger, forskare vid IFN, tillsammans med i Altinget.
Elmarknadsperspektiv på klimatförslaget
Regeringens utredare professor John Hassler har presenterat 46 förslag om hur Sveriges klimatpolitik kan förbättras. Pär Holmberg, forskare vid IFN, skriver i Dagens Industri att han är överlag positiv till dessa förslag, men vill lyfta några potentiella problem som berör elmarknaden.
Så ska Sverige undvika effektbrist
En ny rapport föreslår att staten ska tvinga kärnkraftverk och vindkraftverk att betala för de störningar som de orsakar i elsystemet. Rapportförfattaren, Pär Holmberg, forskare vid IFN, intervjuas i Sveriges Radio.
Världen blir mer jämlik – ska vi tacka de superrika?
Den globala förmögenheten har nästan fyrdubblats sedan millennieskiftet. En viktig faktor bakom det ökade välståndet är att västvärldens innovationer spritt sig i världen. Det skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Affärsvärlden.
Värdera även ekonomisk bildning
De som talar väl om bildning nämner ofta filosofi, litteratur och film, men sällan privat- eller samhällsekonomi. Detta skriver Svenska Dagbladet, och hänvisar till en text i Axess skriven av Per Skedinger, forskare vid IFN.