Lars Persson, Erika Färnstrand Damsgaard, Annika Winsth och Johan Steene i ett panelsamtal lett av Eva Malm Öhrström.
En stor del i vår krisberedskap ligger i att vi har ett dynamiskt näringsliv med flera typer av företag och anställda med en mångfald av kompetenser. Samtidigt har företagen en stor omställningsförmåga. När etablerade företags verksamhet faller i samband med kriser, står nya företag som har ny teknologi och nya affärsidéer redo att ta vid samtidigt som de etablerade företagen kan ställa om. Ekonomin kan därigenom återhämta sig snabbt och detta är en central mekanism i vad vi kallar för studsmatteekonomi.
– Att undvika att få en smäll, går inte. Det viktiga är att ta smällen och kunna resa sig upp igen, sa Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd för IFN. Han berättade också att kriser ger möjligheter exempelvis genom att kapital är billigare vilket underlättar företagsomställningar. Samtidigt gäller det också att skapa institutioner och regelverk som stimulerar strukturomvandling och omställning under olika typer av samhällsutmaningar. Det gäller inte minst i samband med de utmaningar som den hållbara strukturomvandlingen kommer ge upphov till, något som diskuterades i panelsamtalet under seminariet där Erika Färnstrand Damsgaard, forskningschef Konjunkturinstitutet, Johan Steene, vd Teqnion och Annika Winsth, chefsekonom Nordea, medverkade. En av nycklarna till att klara en hållbar strukturomvandling är utbildning och omställning.
– Vi har kontinuerligt ett teknologiskt omvandlingstryck som gör att företagens efterfrågan på kompetens ändras, men klimatomställningen innebär att denna process påskyndas. Vi behöver hitta nya teknologier, varor och tjänster i snabbare takt. Då kommer också företagens efterfrågan på kompetens förändras och vi kommer behöva se en kompetensomställning hos personalen under arbetslivet, sa Erika Färnstrand Damsgaard som tror att den nya LAS-överenskommelsen är ett steg i rätt riktning:
–Att införa ett så kallat omställningsstöd som innebär att du kan få tjänstledigt för att vidareutbilda dig tror jag är en viktig faktor för att underlätta det omställningsbehov som finns. Men det är också viktigt att det finns relevanta utbildningar.
När det gäller företagens omställningsförmåga, var Annika Winsth positiv. Däremot finns det mer att önska politiskt:
–Jag är oerhört optimistisk när det gäller företagen i Sverige, för företagen förstår att de inte finns imorgon om de inte ställer om. Det är helt avgörande och där har vi ett försprång, men politikernas uppgift är att se till att infrastrukturen finns för att göra den här omställningen, att vi har teknologin och riskkapitalet och den rena energin. Där är jag mycket mer bekymrad. Det är mycket snack och väldigt lite verkstad.
Johan Steene är vd för serieförvärvarbolaget Teqnion som specialiserat sig på att köpa upp mindre företag. Han fick frågan om hur företag som det han leder kan bidra till den hållbara strukturomvandlingen. Han förklarade att de mindre bolagen har fördelen av att vara snabba och flexibla. När större företag behöver prova på olika processer och lösningar som kan leda till utvecklingen av ny teknologi kan de små företagen fungera som flexibla underleverantörer och leverera i ett snabbt tempo.
Lars Persson talade om vikten av att vi har en mångfald av företag i det ekonomiska ekosystemet och fann ett stöd i forskningen för Johan Steenes resonemang: kombinationen av små innovativa företag som levererar nya produkter och tjänster till etablerade företag har visat sig driva på strukturomvandlingar. Tillsammans med forskarkollegor på IFN har han nyligen börjat titta på just serieförvärvare och menar att det finns en fördel med affärsmodellen där man köper upp mindre företag snarare än fusionerar större bolag, bl.a blir det lättare att sprida kompetenser och teknologier mellan de mindre företagen. I Sverige finns också en sådan historik av förvärv av mindre bolag som Lars Persson tror är viktig för att vi ska lyckas med en hållbar strukturomvandling.
Vid seminariet diskuterades även betydelsen av statliga stöd, räntelägets effekter på företagens omställningsförmåga och kompetenskrisen som bristen på ingenjörer lett till.