Fredrik Sjöholm konstaterade att globalisering gynnats av politisk vilja och underlättades av att det fanns institutionella ramverk, som GATT och WTO, men också teknologisk kapacitet, som lett till drastiskt minskade transportkostnader och informationsteknologi.
"Men någonting har hänt och trenden mot ökad globalisering är bruten", sade han och pekade på statistik över världshandeln som andel av global BNP och direktinvesteringarnas andel av global BNP.
Enligt Fredrik Sjöholm beror den brutna trenden inte på teknologi, utan på den politiska viljan. Här kommer geoekonomin och geopolitiken in. Västvärldens dominans av global ekonomi har minskat.
"Det här är en drastisk förändring. Vi har fått en ekonomi som är stor, men fungerar annorlunda och använder andra ekonomiska verktyg", sade Fredrik Sjöholm.
Fredrik Sjöholm noterar att man i Kina de senaste tio åren alltmer har talat om självförsörjning och att även USA vänt sig inåt. Förre presidenten Donald Trump rev upp handelsavtal och införde höga tullar, medan nuvarande presidenten Joe Biden fortsätter på samma linje och handelskriget med Kina har trappats upp. Samtidigt har EU förändrats. Migrationskrisen ledde till hinder för den fria rörligheten medan covid-krisen ledde till hinder för handeln.
Fredrik Sjöholm tror inte man ska överdriva detta, men däremot har synen på globaliseringen förändras. Vi har sett, och ser fortfarande, selektiv industripolitik göra comeback, och med subventioneringar. En alternativ strategi är, enligt Fredrik Sjöholm, att förbättra EU:s inre marknad och att arbeta för att återupprätta den regelbaserade internationella handelsordningen.
"Något som möjligen skulle kunna åstadkommas är om Europa och USA kan komma överens om handelshinder", sade han.
Men han är pessimistisk när det gäller sannolikheten för att den alternativa strategin blir verklighet.
"Tyvärr är det inte så sannolikt, jag tror inte det kommer att hända. Den stora globaliseringstrenden som vi såg är nog tyvärr över", avslutar Sjöholm.