Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Julläsning från IFN

21 december 2023

Under året har har våra forskare förutom vetenskapliga papper skrivit hela 19 rapporter.  Bland annat för Finansdepartementet, Konkurrensverket, SNS och Utrikespolitiska institutet. Här hittar ni ett axplock av dessa rapporter.

November 2023 | Internationell integration av den svenska elmarknaden

Elhandeln över gränserna i Europa bör inte begränsas, utan snarare utvecklas, framhåller nationalekonomerna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en SNS-rapport. Att integrera Europas elmarknader – i syfte att skapa en effektiv, trygg och hållbar energiförsörjning – har länge varit en central målsättning för EU:s energipolitik. Det finns dock en rad hinder för att en fullt ut gemensam europeisk elmarknad ska komma på plats. I denna rapport beskrivs hur relativt enkla marknadsreformer skulle kunna korrigera snedvridande incitament, något som skulle förbättra integrationen av elmarknaden på både kort och lång sikt.

Juni 2023 | Kinas ekonomiska utveckling

Denna rapport av Tommy Shih, Fredrik Sjöholm och Björn Cappelin till Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet inleds med att förklara de underliggande faktorer som påverkat Kinas utveckling fram till idag samt de strukturella svagheter som gör ekonomin instabil. Därefter förklaras Kinas integration i den globala ekonomin och handelspolitiska friktioner och utmaningar tas upp.

Maj 2023 | Pandemin och pengarna – en ESO-rapport om inkomster, skatter, fördelning och stödåtgärder under covid-19

I den här rapporten till ESO analyserar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström coronapandemins ekonomiska effekter för företag och individer i Sverige. Rapporten visar att de negativa effekterna, mätt som företagens omsättning och utgående moms, är större än under någon annan kris i Sverige i modern tid. Författarna finner också att löntagarnas inkomster minskade kraftigt, men inte extremt i förhållande till tidigare kriser. Utan de statliga korttids- och omställningsstöden skulle däremot inkomstfallet blivit nästan dubbelt så stort.

Maj 2023 | Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen

Sverige är ett av de OECD-länder som har högst grad av statligt finansierad FoU (0,84 procent av BNP i Sverige, jämfört med 0,6 procent i OECD). Fördelningen av forskningsmedel är ett viktigt politiskt styrmedel och det är angeläget att begränsade resurser används där de gör störst nytta. I SNS-rapporten analyserar Roger Svensson organisation och styrning av statlig forskningsfinansiering. Han undersöker bland annat motiven för staten att finansiera forskning och väger för- och nackdelar med olika sätt att fördela anslag.

Januari 2023 | Stability in the Balance – a Report on the Roles of Fiscal and Monetary Policy to the Expert Group on Public Economics

I den här rapporten av Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim till ESO analyseras rollfördelningen mellan finans- och penningpolitiken i Sverige. Rapporten innehåller en sammanfattning av kunskapsläget och ger både en teoretisk och empirisk genomgång av finans- och penningpolitikens effekter.  Författarna diskuterar även lämplig rollfördelning mellan finans- och penningpolitik under nya ekonomiska förhållanden och efterlyser i det avseendet tydliga riktlinjer för finanspolitikens roll för att stabilisera konjunkturen.

Läs alla årets rapporter