Nyheter

IFN:s nya forskningsprogram "Skatter och samhälle" har anordnat en internationell konferens. Forskare från övriga nordiska länder och USA kom till Vaxholm för att presentera ny forskning om skatter och fördelningsfrågor.

Under Almedalsveckan kommer finansminister Elisabeth Svantesson att hålla i Moderaternas ekonomiska seminarium. Temat för seminariet kommer att vara "Produktivitet och tillväxt", och Magnus Henrekson, forskare vid IFN, har blivit inbjuden att medverka i en paneldiskussion. 

Den 8 juni anordnades riksdagens forskningsdag för tredje året i rad. Talman Andreas Norlén stod värd för dagen, som handlade om hur riksdagen kan möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning. Medverkade gjorde Lars Calmfors, forskare vid IFN, och talade om Finansutskottet: Samspel för stabilitet - rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har tillsatt ett nytt arbetsmarknadspolitiskt råd. Rådets syfte är att ge "inspel och synpunkter" till regeringen, och medverkar gör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN.

Jacob Lundberg är ny forskare på IFN. Jacob kommer närmast från en tjänst som politiskt sakkunnig på Finansdepartementet och dessförinnan som chefsekonom på Timbro.

Magnus Henreksons, forskare vid IFN, mottog Språkförsvarets hederspris för 2022 i slutet av april. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Magnus höll ett tacktal och föredrag i samband med mottagandet av priset, i vilket han uttryckte sin tacksamhet för utmärkelsen.

Global Award är den världsledande utmärkelsen inom entreprenörskapsforskning. Priset kallas även för "lilla Nobelpriset" och tilldelades i år Per Davidsson, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och vid Australian Centre for Entrepreneurship Research, QUT Business School.

Ett seminarium gällande boken "Europaperspektiv 2023" anordnades på Franska Residenset. Eventet var ett samarrangemang mellan IVA Avd IX, Franska Ambassaden i Stockholm och de Svenska Nätverken för Europaforskning.

På ett möte med Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundets presenterade Fredrik Sjöholm, forskare och vd på IFN, sitt kapitel ut boken Europaperspektiv 2023.

Energiforsk bjöd in flera experter till ett studiosamtal för att diskutera EU:s förslag till reform av elmarknaden. Medverkade gjorde Thomas Tangerås, forskare vid IFN.

Efter decennier av stadigt ökande globalisering är världen på väg in en ny fas. Kina, USA och EU går mot mer nationell slutenhet och att präglas mer av statlig industripolitik. Världen blir mer polariserad och risken för olika typer av konflikter ökar.

Med anledning av detta bjöd IFN in till ett policyseminarium om "Deglobalisering och svensk ekonomi".

På ett seminarium arrangerat av Kommissionen för Skattenytta presenterade Anders Kärnä, forskare vid IFN, sin rapport "Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?". Samtalet modererades av Leif Östling och Ann-Marie Begler.

Vilka trender går det att se i migrationsbenägenheten i låginkomstländer över tid? Hur kan data om migrationsbenägenhet användas för att förutspå framtida potentiella migrationstrender? Det är några av frågorna som diskuteras utifrån en ny rapport, ”Under ytan: Hur många och vilka vill lämna sina länder för att flytta till EU och Sverige?” författad av bland annat Olle Hammar, forskare vid IFN. Seminariet arrangerades av Delmi och sändes i SVT Forum.

På Europeiska konkurrensdagen, eller European Competition Day, samlades representanter för konkurrensmyndigheter i Europa, Europeiska kommissionen, ministerier, politiker, företag med flera. Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, medverkade och diskuterade energikrisen. 

Ett seminarium med fokus på EU:s gränser i en konfliktfylld värld har genomförts i samverkan mellan svenska ambassaden i Helsingfors, nätverket för Europaforskning i Sverige och Utrikespolitiska institutet i Finland. Medverkade på seminariet gjorde Fredrik Sjöholm och Lars Oxelheim, båda forskare vid IFN.

En ny empirisk studie, utförd av Fredrik Heyman och Martin Olsson, båda forskare vid IFN, undersöker om utvecklingen av automatisering och robotisering har påverkat inkomströrligheten mellan generationerna. 

Värdet av vinden - en ny utredning framtagen av bland annat Erik Lundin, forskare vid IFN, har presenterats. Utredningen innefattar även en konsekvensanalys gällande kostnader för vindkraftsägare. 

En ny rapport, skriven av bland annat Olle Hammar, forskare vid IFN, publicerades den 21 april. Syftet med rapporten är att identifiera migrationsbenägenheten till Sverige från låg- och medelinkomstländer (LMI-länder), se vilka det är som önskar flytta till Sverige och hur dessa grupper ser ut.

Organisationen Språkförsvaret har efter en medlemsomröstning beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, organisationens hederspris. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Prisceremonin kommer att äga rum den 22 april.

Kan marknadsmekanismer bidra till att göra den offentliga sektorn mer effektiv? Går det att dra nytta av konkurrens och privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas? Utifrån dessa frågeställningar har bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skrivit en rapport som presenterats på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.