Temartikel:
När är statlig finansiering av FoU effektiv?
av Roger Svensson
Företag kan inte ta tillvara på alla resultat från sin FoU (forskning och utveckling), utan en del av dessa kommer andra företag till godo. Detta orsakar färre FoU-investeringar än vad som är önskvärt ur ett tillväxtperspektiv. Staten kan stimulera till ökad FoU genom att subventionera FoU eller erbjuda patent för att skydda uppfinningar. Men i vilka situationer bör staten finansiera FoU och är det effektivt? I Sverige har staten gått in med olika finansieringsprogram till uppfinnare och småföretag. Aktuella IFN-studier visar att svenska patent som har fått statlig finansiering ofta underpresterar. Men orsaken till misslyckandet är kontraktens utformning snarare än statens oförmåga att välja ut lovande FoU-projekt.
Referat:
Kvinnliga anställda ger framgång för nystartade företag
Företag som har kvinnor med i uppstartsfasen klarar sig bättre på marknaden. Det är slutsatsen från en studie av anställningsbesluten hos nystartade företag i Österrike.
Nationella beslut kan bidra till att lösa det globala klimatproblemet
Det finns en utbredd föreställning att klimatproblemet kräver internationella förhandlingslösningar. Men ny ekonomisk forskning pekar på skäl till varför ett visst mått av lokalt beslutsfattande kan vara att föredra, även om makthavarna ignorerar de internationella effekterna av de nationella styrmedlen.
Nyheter:
Ny bok: Government Size and Implications for Economic Growth
I den nya boken Government Size and Implications for Economic Growth (AEI Press 2010) visar Andreas Bergh, välfärdsforskare vid IFN, och professor Magnus Henrekson, vd för IFN, på sambandet mellan storleken på ett lands offentliga sektor och landets tillväxttakt.
Författarna fokuserar i sin forskningsöversikt på studier över rika länder där den offentliga sektorns storlek mäts antingen som totala skatteintäkter som andel av BNP eller som totala offentliga utgifter som andel av BNP. I de senaste och mest välgjorda studierna finner författarna genomgående en negativ tillväxteffekt av en större offentlig sektor. Men ett statistiskt säkerställt samband kan dock inte utan vidare ges en kausal tolkning enligt författarna. Det finns flera länder med högt skattetryck där tillväxttakten ligger över genomsnittet för de rika länderna och det finns länder med en förhållandevis liten offentlig sektor som växer långsamt. De skandinaviska länderna är exempel på länder som har haft en förhållandevis hög tillväxt sedan mitten av 1990-talet och detta trots att de har haft en stor offentlig sektor. Det visar sig att dessa länder har kompenserat för sin stora offentliga sektor och sitt höga skattetryck genom att öka den ekonomiska friheten osedvanligt mycket på ett antal andra områden.
Aktuella forskningsrapporter:
Bör vi ha en gemensam regleringsmyndighet och systemoperatör för det nordiska stamnätet?
av Thomas P. Tangerås
Ägandeeffektivitet, riskkapital och skattefördelar
av Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg
Ändliga naturresurser och teknologival
av Erika Färnstrand Damsgaard
Kommande aktiviteter:
Frukostseminarium: Framtiden efter Ipred ‒ om forskning, fildelning och försäljning
Ett och ett halvt år efter att den omdebatterade Ipred-lagen infördes presenterar IFN en forskningsstudie som tar avstamp i den svenska lagen och undersöker sambandet mellan fildelning och försäljning. Studien jämför också vad som har hänt i de andra nordiska länderna som inte infört någon liknande lag.
I samband med att forskningen presenteras bjuder IFN in till ett samtal om konsekvenserna av lagen och vad som driver den digitala branschen framåt: är det lagar, innovationer, konsumentbeteende eller något helt annat?
Datum: 28 oktober
Tid: 08.30‒10.00
Plats: IFN:s lokaler på Grevgatan 34 i Stockholm
Anmälan: elisabeth.gustafsson@ifn.se
Nya medarbetare:
Cecilia Sobocki är sedan den 30 augusti tillförordnad kommunikationschef. Hon vikarierar för Kristina Börjeson som är föräldraledig. Cecilia har arbetat som journalist i flera år, och har även drivit informationsprojekt för flera intresseorganisationer och Styrelsen för psykologiskt försvar.
Fil. dr Andreas Bergh disputerade 2003 i nationalekonomi vid Lunds universitet. Andreas har sedan dess forskat både om korruption i svenska kommuner och om hur globaliseringen påverkar världens fattigaste länder. Andreas är även affilierad till nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, där han arbetar som föreläsare, och Ratio.
Sedan sist:
Effekter av anställningsskydd ‒ Vad säger den senaste forskningen?
Anställningsskyddet är inte bara en kontroversiell fråga i samhällsdebatten, utan även ett livaktigt forskningsområde. Medan turordningsreglerna står i centrum i den svenska debatten, har andra betydelsefulla delar i anställningsskyddet blivit mindre uppmärksammade. För att öka kunskapen om effekterna av den svenska arbetsrätten och bredda diskussionen kring anställningsskyddet arrangerade IFN ett välbesökt frukostseminarium den 11 maj.
I samband med policyseminariet lanserades IFN-forskaren Per Skedingers nya bok Employment Protection Legislation ‒ Evolution, Effects, Winners and Losers. Utöver Per Skedinger medverkade även Lena Westerlund, chefsekonom LO och Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv i en diskussion ledd av journalisten Niklas Ekdal.
IFN Stockholm Conference 2010 – Innovation Ownership and Competition Policy
Det finns en ökad medvetenhet om betydelsen av ägarskap och ägarskapsförändringar i innovationsprocesser. Men det behövs ytterligare forskning på området och IFN bjöd därför in internationellt framstående forskare från Europa och USA inom detta fält för att, under två dagar i juni, diskutera de senaste forskningsrönen.