David Cesarini är sedan 2010 associate professor (docent) på New York University. Hit kom han efter studier vid Handelshögskolan i Stockholm, London School of Economics och efter att ha doktorerat på MIT i Boston.
– Och så var jag ledig ett år och skrev tillsammans med Claes Ericson en bok med roliga historier från Sovjetunionen.
Där liksom i övriga kommunistiska Östeuropa var politiska skämt en ventil för att klara av förtrycket i vardagen. David Cesarini har från barnsben fått lära sig vad detta innebär. Hans pappas familj kom 1968 till Sverige efter Sovjetunionens inmarsch i dåvarande Tjeckoslovakien.
Från politiska skämt är steget inte helt självklart till dagens spjutspetsforskning om genernas betydelse för ekonomiskt agerande. Men när David Cesarini berättar så låter det självklart:
– Det började med att jag på Handels lärde känna forskare som arbetade med tvillingstudier på Karolinska Institutet. Studierna visade individers grundläggande ekonomiska preferenser, exempelvis att risktagande går i arv.
Tvillingstudierna visade att upp till 40 procent av variationen i diverse utfall kunde förklaras av genetiska faktorer. Nästa steg i utvecklingen blev att försöka identifiera specifika gener. När David Cesarini kom till NYU så började han tillsammans andra forskare att titta på hur miljontals genetiska markörer relaterar till olika ekonomiska och sociala beteenden och attityder.
– Det fanns forskning på detta men det rörde sig om grupper på ett fåtal 100 personer, säger han och förklarar att nyckeln till framgång inom detta forskningsfält har visat sig vara stora testgrupper.
– Det finns så många kombinationsmöjligheter. Enskilda faktorer har små effekter. Det rör sig om 10 000-tals genetiska faktorer som samvarierar.
Cesarini berättar att i den studie av honom och Peter M Visscher om genetik och utbildningsresultat (”Genetics and educational attainment”) som publicerades i februari 2017 ingick 1,1 miljoner individer.
Varför är nationalekonomisk forskning om genetik viktig?
David Cesarini räknar upp tre skäl:
- Forskningen blir mer träffsäker eftersom forskare med hjälp av genetiska data bättre kan kontrollera för bakomliggande faktorer.
- De detaljerade och mer precisa studierna kommer att stärka forskningens trovärdighet.
- Dessutom kan forskningsrönen användas for att studera biologiska mekanismer.
En längre intervju finns att läsa i IFNs årsbok 2017