UTVECKLINGEN HAR PÅVERKAT våra ekonomier och samhällen, vilket har implikationer för samhällsvetenskaplig forskning. Det gäller även den verksamhet som vi bedriver vid IFN. För det första är det klart att geopolitisk kunskap har blivit viktig. Det är svårt att förstå världsekonomin och sådana aspekter som exempelvis tilltagande handelspolitiska konflikter utan att förstå utvecklingen i Östasien, USA och andra delar av världen. Detta är en utmaning för nationalekonomisk forskning som under årtionden i mångt och mycket bortsett från kontext till förmån för matematisk och statistisk stringens. En följd härav är att det i dag är svårt att finna akademiska ekonomer som kan uttala sig om exempelvis Rysslands ekonomi eller EU:s förändrade integrationssträvanden. En from förhoppning är att det framöver kommer att finnas utrymme för forskare som kan kombinera en stark metodologisk skolning med gedigna omvärldskunskaper.
Den andra implikationen är att världen som vi känt den sedan åtminstone början av 1990-talet är i förändring. Mer specifikt har en kontinuerligt tilltagande globalisering förbytts mot protektionism. Många länder inför tullar och andra handelshinder samt försvårar för utländska multinationella företag att etablera sig i landet. Det innebär är en förändrad global spelplan, vilket får konsekvenser inte minst för svenska företags leverantörskedjor och affärsplaner. Hur detta i sin tur kommer att påverka produktivitet, löner och arbetskraftsefterfrågan är frågor av uppenbart intresse för IFN.
Den tredje stora förändringen värd att nämna är statens tillbakakomst som en central aktör i ekonomisk politik. Tron på marknadskrafterna är på motsvarande sätt på tillbakagång. Runt om i världen lanseras stora statliga industriprojekt i syfte att åstadkomma allt från klimatomställning till ökad konkurrenskraft. I vår del av världen ska EU identifiera specifika industrier och företag som ska ges möjlighet att växa sig starka genom skydd och subventioner. Även på en nationell nivå ser vi liknande strömningar där svenskt statligt stöd sägs vara en förutsättning för industriell förändring och utveckling. Här har nationalekonomisk forskning en uppgift att fylla genom att analysera dels argumenten för statlig inblandning, dels svårigheterna en sådan politik kan tänkas möta när den implementeras.
På IFN finns det sålunda skäl att fortsätta vårt arbete för att öka kunskapen om och förståelsen för svensk ekonomi i allmänhet och svenskt näringsliv i synnerhet. Vi ser fram emot detta arbete med tillförsikt och entusiasm.
FREDRIK SJÖHOLM
PROFESSOR OCH VD