Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 795

Trade, Reallocations and Productivity: A Bridge between Theory and Data in Öresund

Internationell handel, omallokering och produktivitet: en bro mellan teori och data i Öresund

Working Paper
Referens
Åkerman, Anders (2009). ”Trade, Reallocations and Productivity: A Bridge between Theory and Data in Öresund”. IFN Working Paper nr 795. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Anders Åkerman

Studien undersöker orsakssambandet mellan ökad handel och produktivitet. Specifikt undersöks mekanismen att handel stärker konkurrensen mellan företag och omallokerar produktion från mindre produktiva till mer produktiva företag. Byggandet av Öresundsbron år 2000 utgör ett “naturligt experiment” där utvecklingen i Malmö jämförs med Stockholm och Göteborg. Bron verkar ha haft en stark effekt på export till Danmark från Malmöbaserade företag, speciellt inom partihandeln. Den aggregerade produktiviteten stiger i Malmö, främst på grund av omallokering av produktion till mer produktiva företag. Också detta sker främst i partihandeln. Produktivitetsökningen sker främst genom att lågproduktiva företag läggs ned samt att högproduktiva företag ökar sin produktion genom att börja exportera.

Förståelsen av hur globalisering påverkar länders produktivitet är en central komponent av forskningen om internationell handel. En viktig kanal för en sådan effekt är att ökad handel stärker konkurrensen mellan företag. Inom i stort sett alla näringsgrenar är det de mest produktiva företagen som exporterar och när handelskostnader minskar expanderar dessa företag sin försäljning utomlands. De minst produktiva företagen tenderar att inte exportera men möter större konkurrens från utländska företag när handeln ökar. Även konkurrensen om arbetskraft ökar från inhemska företag som ökar sin export. Denna process leder till en omallokering av produktionen från mindre produktiva till mer produktiva företag. Den aggregerade produktiviteten ökar därmed trots att ingen teknologisk förändring skett.

Att statistiskt fastställa orsakssamband är ofta svårt i forskningen om internationell handel. Handelsliberalisering är en politisk process och valet av vilka sektorer som skyddas eller öppnas för handel är ofta länkat till deras konkurrenskraft på den internationella marknaden. Denna studie använder dock ett “naturligt experiment” som gör det möjligt att observera kausalitet. Experimentet är byggandet av Öresundsbron som år 2000 möjliggjorde väg- och tågtransporter över Öresund som ett snabbare alternativ till färjetrafiken. Studien jämför utvecklingen av Sveriges tre storstadsekonomier (Malmö, Göteborg och Stockholm) under perioden kring år 2000. Antagandet som görs är att Malmöbaserade företags handelskostnader sänktes plötsligt år 2000 och att Göteborg och Stockholm är passande kontrollstäder eftersom de upplevde liknande konjunkturcykler, makroekonomisk politik etc. som Malmö men ligger geografiskt långt från bron.

Studien finner en relativt stark ökning av export från Malmöbaserade företag till Danmark. En stor del av ökningen kommer från företag som inte exporterade innan bron fanns. Av de två största sektorerna inom den privata sektorn, tillverkningsindustri och partihandel, påverkas partihandeln kraftigt men tillverkningsindustrin mycket lite. Effekterna på produktivitet är i stort sett i linje med den teoretiska modellen; aggregerad produktivitet ökar mest i Malmö (10 %) men nästan inte alls i Stockholm och Göteborg (0 % respektive –2 %) när åren 2001/02 jämförs med 1998/99. Den största produktivitetsvinsten återfinns i partihandeln, vilket också är den sektor vars handelsmönster påverkas mest. I stort sett hela produktivitetsökningen beror på en omallokering av produktion mellan företag istället för produktivitetsvinster inom företag. En närmare granskning visar också att de två största enskilda effekterna är utträde av de minst produktiva företagen från marknaden samt att företag vars produktivitet är över medelproduktiviteten går från att inte exportera alls till att exportera och därmed öka sin omsättning.