Innovation lyfts i dag fram som centralt för att få till stånd välståndsökningar och en uthållig ekonomisk tillväxt. Tidigare forskning har i hög grad fokuserat på betydelsen av utbildning och FoU för innovationsdriven tillväxt. I denna uppsats hävdas att detta är ett allt för snävt perspektiv. Vare sig forskning, utbildning eller uppfinningar är i sig värdeskapande i någon större utsträckning. Nya kunskaper måste kombineras med entreprenörskap och företagsbyggande för att ny, potentiellt värdefull kunskap ska omvandlas till ekonomisk tillväxt och ökat välstånd.
Därför blir också ett snävt policyfokus inriktat på själva kunskapsproduktionen otillräckligt. I stället bör politiken ställa sig följande fråga: Vilka åtgärder stimulerar framtagandet av innovationer med hög inneboende potential, samtidigt som de ger individer starka incitament att starta och expandera företag som nyttiggör dessa innovationer i form av högt värderade varor och tjänster?
Innovationer handlar inte enbart om nya varor och tjänster utan också om nya sätt att organisera produktionen, nya tekniker och nya marknader. Innovation handlar inte heller enbart om den högteknologiska sektorn utan omfattar alla branscher och verksamheter.
En nyckelaktör i innovationsprocessen är entreprenören. I denna studie presenteras en analysram för hur innovationsverksamhet ska kunna stimuleras och hur en politik för innovationer i vid mening bör utformas. Kunskapsuppbyggande och kunskapsförstärkande satsningar är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för innovation. Det behövs också mekanismer och politik för att omvandla kunskap till samhälleliga nyttigheter – helt andra policyområden än de som traditionellt beaktas i de dominerande tillväxtmodellerna.
Kunskap kommer inte per automatik att spridas och omvandlas till innovationer, nya och växande företag och i förlängningen en högre tillväxt och ett ökat välstånd. För detta krävs institutioner och drivkrafter som gynnar entreprenörskap och företagsbyggande.
Ett innovationspolitiskt ramverk måste därför inkludera ett antal centrala institutioner och spelregler. Utöver ett högklassigt utbildningssystem och framstående forskning identifieras följande områden som särskilt viktiga: skattepolitiken, regelverken på arbetsmarknaden, hur sparandet kanaliseras, konkurrenspolitiken, bostadsmarknaden och infrastrukturen.
IFN Working Paper nr 1054, ”An Innovation Policy Framework: Bridging the Gap between Industrial Dynamics and Growth”, är författat av Pontus Braunerhjelm, KTH och Entreprenörskapsforum, och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
