Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1223

The Long-term Effects of Long Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden

Längre terminer förbättrar arbetsmarknadsutfall senare i livet

Working Paper
Referens
Fischer, Martin, Martin Karlsson, Therese Nilsson och Nina Schwarz (2018). ”The Long-term Effects of Long Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden”. IFN Working Paper nr 1223. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Martin Fischer, Martin Karlsson, Therese Nilsson, Nina Schwarz

Tid i skolan antas vara viktigt för skolresultat och arbetsmarknadsutfall senare i livet. Vi analyserar effekterna av två historiska reformer där svenska kommuner förlängde terminerna och utökade den obligatoriska folkskolan från sex till sju år. Resultaten visar på betydande skillnader, med mer positiva effekter av längre terminer.

I policydebatten diskuteras ofta betydelsen av antalet timmar i skolan för elevernas skolresultat. Medan det finns mycket forskning om effekten av fler obligatoriska år i utbildning, finns få studier som undersöker orsakssambanden mellan terminstid och arbetsmarknadsutfall senare i livet.

En anledning till att vi har begränsade insikter i dessa frågor är att man måste kunna följa individer från skolåldern till vuxen ålder samtidigt som det finns variation över tid och rum vad gäller förändringar i terminstiden.

Data på kommunnivå
I denna studie undersöker vi arbetsmarknadseffekterna av två parallella skolreformer som implementerades från mitten av 1930-talet och under1940-talet. Reformerna påverkade lästiden för svenska elever i folkskolan.

Vi använder oss av ett unikt datamaterial som samlats in från Sveriges alla kommunarkiv. Datamaterialet innehåller dels information om vilket år som landets olika kommuner bestämde att de lokala folkskolorna skulle utöka lästiden från 34/36 till 39 veckor, dels information om vilket år kommuner bestämde sig för att den obligatoriska skolan skulle omfatta sju snarare än sex år.

Reformerna påverkade framförallt individer födda 1930-40. Effekten av de olika utökningarna av lästiden kan således studeras för samma kohorter. En användbar detalj är att utökningen av terminstiden (som skedde redan från första klass) liksom årsförlängningen sammantaget summerar till ett års extra lästid. Historiska reformdata länkas vidare till administrativa registerdata med information om skolkommun, utbildning och olika arbetsmarknadsutfall och pensioner.

Positiva arbetsmarknadseffekter
I linje med tidigare forskningsresultat finner vi att ett extra obligatoriskt skolår som sker i 13-årsåldern inte har särskilt stora effekter på inkomst och pensioner senare i livet. Intressant är dock att motsvarande förlängning genom längre terminer som sker kontinuerligt från första klass har mer betydande positiva effekter: en genomsnittlig avkastning på ca 5 respektive 2,5 procent för inkomst och pension.

Den empiriska analysen visar även att de små positiva effekterna av att utöka folkskolan från sex till sju år i stor utsträckning verkar drivas av en ökning av frivillig extra skolgång, vilket inte är fallet för terminsförlängningen.

Detta resultat är logiskt i den meningen att alternativkostnaden för att gå vidare i utbildningssystemet (exempelvis att fortsätta till realskolan) sjönk med sjuårsreformen, medan längre terminer inte gav upphov till motsvarande minskning. Vi ser även att båda reformerna ledde till ökad sortering till yrken där grundläggande färdigheter var av stor vikt.


IFN Working Paper nr 1223, "The Long-Term Effects of Long-Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden", är författat av Martin Fischer, University of Duisburg-Essen, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Nina Schwarz, University of Duisburg-Essen. Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@ifn.se, om du vill veta mer.