Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1456

The Effect of Centrally Bargained Wages on Firm Growth

Avtalade löneökningar påverkar strukturomvandlingen i näringslivet

Working Paper
Referens
Bustos, Emil (2023). ”The Effect of Centrally Bargained Wages on Firm Growth”. IFN Working Paper nr 1456. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Emil Bustos

Denna studie analyserar hur avtalade löneökningar påverkar svenska företags anställnings- och investeringsbeslut. Analysen visar att företag som möter högre löneökningar får ökad försäljning men minskad lönsamhet. Samtidigt förändrar dessa företag sin produktion till ökad användning av högutbildad personal och maskiner.

Lönekostnader har en betydande roll för hur företagen väljer att organisera sin verksamhet. Höga lönekostnader för vissa grupper kan tänkas driva på strukturomvandling och automatisering. Generellt höga lönekostnader kan samtidigt dämpa efterfrågan på arbetskraft. Dessa viktiga frågor är svåra att studera empiriskt, eftersom lönerna i ett enskilt företag beror på förväntningar om omsättning, lönsamhet och tillgång på arbetskraft och kapital.

För att studera dessa frågor använder jag 2004 års avtalsrörelse som ett naturligt experiment. Löneökningarna bestäms genom branschvisa avtal för olika yrkesgrupper. Varje företag tilldelas en hypotetisk löneökning givet sammansättningen av arbetare och tjänstemän år 2003. I synnerhet jämför jag företagen i en bransch med de högsta avtalade löneökningarna mot företagen i samma bransch med de lägsta. Dessa företag möter därmed olika avtalade löneökningar, men borde ha liknande framtidsutsikter.

Lägre lönsamhet och nya tekniker
Mina resultat visar att företag som möter högre löneökningar snabbar på strukturomvandlingen. Företag som möter relativt höga löneökningar inom sin bransch lyckas attrahera fler anställda och ökar försäljningen mer jämfört med de företag som möter relativt låga löneökningar. Effektstorleken är ungefär tre procent. Samtidigt faller lönsamheten som en följd av de högre kostnaderna. Vidare visar resultaten att företagen ökar andelen högutbildade samtidigt som de minskar andelen med lägst utbildning.

Jag studerar särskilt hur den lokala konkurrensen och möjligheten till automatisering påverkar företagens respons på högre löner. För det första borde högre löner spela mindre roll för företag som verkar på marknader med mindre konkurrens. Dessa företag kan troligen förändra lönerna något utan att lönsamheten försämras drastiskt. I linje med denna hypotes visar resultaten att företag på marknader med mindre konkurrens ökar sysselsättningen relativt mer när de möter högre löneökningar. För det andra borde möjligheten att förändra sin verksamhet bero på tillgången av kompetent personal och riskvilligt kapital. Resultaten visar att företag som verkar i områden med god tillgång till högutbildade eller som har god tillgång till medel för investeringar växer snabbare.

Arbetsmarknadens institutioner viktiga
Uppsatsen visar att kollektivavtalens löneökningar påverkar vilken typ av arbetskraft som företagen anställer samt vilka investeringar de gör. Till viss del verkar branschvisa avtal vara ett sätt att motverka effekterna av begränsad konkurrens i olika sektorer. Vidare verkar företagens möjlighet till automatisering och att förändra sitt sätt att producera varor och tjänster vara av avgörande betydelse. Samtidigt är mina resultat begränsade till goda tider där löneökningarna har varit måttliga.

Emil Bustos

+46 (0)8 665 4523
emil.bustos@ifn.se