Marknadsutsättningen av den svenska skolan i början av 1990-talet har inte levt upp till förväntningarna om bättre kunskapsresultat och kostnadskontroll. Vi identifierar de viktigaste förklaringarna till utvecklingen och vilka reformer som skulle kunna vända utvecklingen.
Grund- och gymnasieskolan marknadsutsattes i början på 1990-talet genom att eleverna fick möjlighet att välja skola. Såväl ideella som vinstsyftande aktörer bjöds in att konkurrera med de kommunala skolorna. Konkurrensen var tänkt att leda till bättre kvalitet och kostnadskontroll.
Utvecklingen har inte levt upp till förväntningarna. Resultatutvecklingen har varit en besvikelse över lag och skillnaderna mellan olika skolor och elever har ökat kraftigt.
Spelreglerna är bristfälliga
De spelregler, eller ramverk, som politiken sätter upp kring skolan är avgörande för om konkurrensen mellan utförare leder till mer kunskapshöjande och kostnadsbesparande innovationer, till exempel ny pedagogik och teknik i klassrummet eller effektivare styrning av verksamheten. I nuläget lämnar dock dessa spelregler mycket till övers att önska.
Vi finner att hindren för kunskapsfrämjande och kostnadsbesparande innovationer beror på två institutionella förutsättningar som tillsammans ger upphov till ett betydande informationsproblem:
- Skolans kunskapssyn institutionaliseras i läro- och kursplaner och i de berörda myndigheternas anvisningar, men är formulerad så att den inte anförtror lärare med ett reellt, kunskapsfrämjande uppdrag. Det innebär att läraren saknar reella mandat att förmedla det slags kunskap elever behöver.
- Betygssystemets konstruktion är i hög grad en konsekvens av kunskapssynen, och har sådana brister att betygen blir opålitliga mått. Det förhindrar skolor att kunna konkurrera i termer av kunskap. I sin tur innebär det att vinstintresset och konkurrensincitamenten kanaliseras i delvis fel riktning.
Botemedel finns
Vi identifierar tre centrala åtgärder för att stärka incitamenten till kunskapsfrämjande innovativ verksamhet på den svenska skolmarknaden:
- Reformer som förbättrar kunskapssyn och betygssystem skulle minska informationsproblemet. Det skulle bygga in sunda incitament för konkurrens och kunskapsfrämjande innovationer i valfrihetssystemet.
- Informationsproblemet kan mildras mer genom att elever och föräldrar ges bättre beslutsunderlag i form av information och recensioner. Tidigare och existerande brukares erfarenheter skulle då hjälpa blivande brukare med deras val.
- När en skola gravt underpresterar bör driften kunna outsourcas till en extern aktör med dokumenterad kompetens. För att komma till rätta med den dåliga utbildningsmiljön kan den nya aktören ges större frihetsgrader kring pedagogik och ordningsregler.
Dessa reformer skulle främja en mer innovativ svensk skola som också är mer jämlik.
