IFN i media

I en ledare skriver Dagens Nyheter om hur välfärdskoncernernas ägare ser på framtiden. ”Politisk osäkerhet” var den fras som upprepades i svaren, förklarar DN. Tidningen referar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i tidskriften Neo.  Han sägs ha "uttalat en hård dom mot borgerlighetens misslyckande med förvaltandet av de omfattande förändringar som setts i skola och vård de senaste decennierna. Inte minst friskolereformen ... Problemet är inte vinsterna lika mycket som den slarvigt byggda och lika illa skötta strukturen".

I Sveriges kommuner skapas strukturer som dämpar företagande. Politiker måste förstå de lokala villkore, anser Andreas Bergh, IFN, i senaste numret av Axess. "Fall inte för frestelsen att lyssna på etablerade intresseorganisationer som säger sig tala för de mest utsatta i samhället. Facket är en intresseorganisation för människor som är anställda. Den som vill hjälpa de mest utsatta bör istället lyssna på människor som vill bli anställda – och naturligtvis på människor som vill anställa."

Sverige har mycket hög arbetslöshet bland utrikesfödda, men politikernas lösningar i form av utbildningssatsningar och kampanjer mot diskriminering verkar inte fungera, skriver Forskning och Framsteg och hänvisar till en studie av Andreas Bergh som presenteras i senaste numret av Ekonomisk Debatt. Tiodningen frågar Andreas Bergh vilka politiska reformer han skulle föreslå: "Till att börja med att vara försiktig ... Men jag tror att kollektivavtalen kan vara problematiska – de gör arbetsmarknaden för oflexibel. Och det kommunala vårdnadsbidraget bör utredas. Som det är nu låser det in många invandrarkvinnor som får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden."

Wall Street Journal skriver i en blogg om en studie, gjord av två forskare affilierade till IFN (Samuli Knupfer och Matti Keloharju), där man funnit att vd:ar får höga poäng vad gäller intelligens och mjuka färdigheter, och att de med högst poäng med stor sannolikhet leder stora företag. Men talang är inte den enda indiktorn på framgång. Vd:arna i studien tenderade dessutom att vara längre än genomsnittet,

Mauricio Rojas skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida om den utanförskapskarta som från början togs fram av FP och som nu uppdaterats av Tino Sanandaji för Den Nya Välfärden. "Han använde samma metod och underlag som vid tidigare kartor och kom fram till att utanförskapet ökat ...". Rojas anser att det mest klädsamma för FP hade varit att erkänna att borgerligheten inte har varit ett dugg bättre än S på detta område.  "Några timmar efter Sanandajis rapport kom Fp ut med en egen karta, som visade en helt annan bild: det hade inte alls blivit fler utanförskapsområden ... Förklaringen till detta är enkel: Fp gjorde några subtila metodologiska ändringar och simsalabim var misslyckandet åtminstone retuscherat".

Rapport frågar vad som hänt med utanförskapet sedan 2006. Att bryta utanförskapet var ju ett vallöfte inför maktskiftet för snart åtta år sedan. "Det är ungefär lika många som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt har befolkningen ökat med en halv miljon ungefär. Givet det har man varit duktig på att hålla utanförskapet stången i absoluta tal" säger Magnus Henrekson, IFN.

Sakine Madona skriver i Expressen att det "i debatten sägs att svensk välfärd är raserad och att samhället har 'gått sönder'. Någon måtta får det vara på överdrifterna: mer resurser än någonsin går till vård, skola, omsorg." Madona förklarar att de svenska välfärdsutgifterna närmar sig snittet bland OECD-länderna och att det beror på att andra länder ökar sina utgifter. I detta sammanhang citerar hon Andreas Bergh, IFN.

I en ledare skriver Expressen om att Dagens Nyheter "efter att ha jämfört svenska elevers Pisa-resultat (usla) med resultaten på nationella prov (bättre)" förklasrar resultaten med att  "eleverna var provtrötta och omotiverade". Expressen skriver att DN:s tes inte övertygar utan att det nog är så dåligt ställt som vi trott. I sammanhanget hänvisar tidningen till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, säger om det nya betygsystemet "att detta svär mot den logik som råder på högskolan och i arbetslivet."

"Som vd vid ett svenskt storföretag ska man vara lång till växten. Kroppslängden spelar en väsentlig roll för vilka som utses till de högsta chefsjobben, enligt en unik undersökning från Institutet för näringslivsforskning" skriver DN om en ny studie författad av Renée Adams, Matti Keloharju och Samuli Knüpfer. De två senare är affilierade till IFN. "Förklaringar kan vara att en lång person får större auktoritet som chef, liksom att karriären underlättas om man syns bättre" säger Matti Keloharju till DN.

I dagarna går de första eleverna ut med bedömning enligt det nya betygsystemet som kritiseras av både elever och forskare eftersom en dålig prestation under ett enda enskilt prov kan dra ner hela slutbetyget. Det är helt enkelt det sämsta resultatet som väger tyngst när betyget sätts. I en diskussion om det nya betygssystemet deltar Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN.

Med anledning av att Socialdemokraterna  hyrt in ekonomen Thomas Piketty till ett seminarium i Almedalen skriver Expressen i en ledare att Sverige redan är ett Piketty-paradis. "Och oavsett vad oppositionen säger så förblir Sverige ett av länderna med världens mest jämnt fördelade inkomster." Skribenten menar att det återstår att se ifall Pikettys teori om att ojämlikheten per automatik kommer att öka i framtiden. "För sedan 1970-talet har det inte skett någon större förändring av förmögenhetsfördelningen i Sverige, enligt de svenska nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström [affilierad till IFN] vars forskning Piketty har använt sig av."

"De svenska anställningskostnaderna är högst i EU" skriver Lars Kriss i en krönika i VK. Han skriver att "Alliansregeringen hyllar kollektivavtal och i Europaparlamentet kämpar de svenska Socialdemokraterna för att motarbeta lagstiftade minimilöner". Kriss hänvisar till en artikel av Andreas bergh i Ekonomisk Debatt. "Höga ingångslöner och låg lönespridning bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper." Kriss avslutar: "Så hellre en arbetsmarknad med större inkomstskillnader och fler utrikesfödda i sysselsättning än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren. Främlingsfientlighet kan bara övervinnas om arbetslösheten sjunker..."

Forskarna Samuli Knupfer och Matti Keloharju är båda affilierade till IFN. De har med hjälp av svenska data studerat olika egenskaper som krävs för att bli vd och bland annat kommit fram till att längden spelar en roll. En storföretags-vd är i genom­snitt 183 centimeter, medan män i totalbefolkningen har medellängd på 179 centimeter.

I radioprogrammet Nordegren & Epstein presenteras forskning av bl.a. Matti Keloharju och Samuli Knüpfer som är affilierade till IFN. I undersökningen analyseras den roll som tre personliga egenskaper – kognitiv och icke-kognitiv förmåga samt kroppslängd – spelar för chansen att bli vd. Det visar sig bland annat att vd:ar är längre än genomsnittet. I programmet intervjuas en vd som är under medellängd.

Fjärde AP-fondens vd Mats Andersson riktade i en tidigare debattartikel skarp kritik mot rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?". "Tyvärr är det svårt att se det svavelosande inlägget som en del av en konstruktiv debatt", svarar Magnus Henrekson (IFN), Ulf Jakobsson (tidigare vd IFN) och Daniel Wiberg. De skriver bland annat: "Mats Andersson avfärdar förslaget genom att peka på Enron-skandalen. Vi kan upplysa om att skandaler inträffar i alla system och att ledningsstyre är den dominerande styrformen för företag i USA och Storbritannien och att det trots allt även där vuxit fram en hel del framgångsrika företag. Kanske har några till och med letat sig in i Fjärde AP-fondens portfölj?"

Patrik Kronqvist skriver i en ledarkommentar att "Alliansen gör både sig själva och marknadsekonomin en björntjänst när de gullar med enskilda företag". Han hänvisar till "en 17 000 tecken lång intervju med en borgerlig nationalekonom blev en oväntad nätsuccé härom veckan. Magasinet Neos samtal med professor Magnus Henrekson delades över två tusen gånger i sociala medier." Kronqvist tar fasta på att Magnus Henrekson i intervjun förklarar att man måste skilja på att vara pro market och pro business.

Webfinanser skriver om en rapport författad av Roger Svensson, IFN, och publicerad av Timbro. "Staten bör gå in i tidiga skeden tillsammans med privata finansiärer. Almi Invest är det enda exemplet inom det statliga riskkapitalet som arbetar på ett sätt som har stöd i forskningen. Därför bör mer resurser överföras dit." Webfinanser förklarar att Roger Svensson anser "att Almi Invest är det enda exemplet bland de statliga riskkapitalisterna som arbetar rätt sätt".

Rapporten om Sandviken (publicerad i Dagens Nyheter 2014-05-31) visar sig vara ännu ett tillskott till vad som i dag är en hel genre, skriver Barometern, dvs. bevis för invandringens lönsamhet. "Problemet med dem är dock inte enbart att de sällan stämmer och därför inte övertygar någon utom de redan troende, utan att de bidrar till fördumning av debatten. Alla vuxna människor vet att intressen och värden ibland kolliderar; det är bara i liberala drömmerier som solidaritet och lönsamhet går hand i hand. I argumentationen i artikeln nämns beräkningar gjorda av Tino Sanandaji, IFN.
 

Det är ett problem när den underliggande premissen är att den som är bäst på att skapa överskott i de offentliga finanserna är också bäst lämpad som finansminister, skriver Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD.s ledarsida. "Rädslan att uppfattas som ekonomiskt oansvarig tycks vara finansministerkandidaternas främsta drivkraft. I själva verket var det länge sedan en svensk finansministers största utmaning var att få de offentliga finanserna under kontroll" skriver Bergh och avslutar: "Det mest oansvariga som både Borg och Andersson gör sig skyldiga till, är att de låtsas som om så fortfarande är fallet."

De svenska anställningskostnaderna är högst i EU, skriver VLT i en ledare. Tidningen hänvisar till senaste numret av Ekonomisk Debatt och en artikel av Andreas Bergh, IFN: Höga ingångslöner bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper [skriver Bergh] och konstaterar att Sverige är "dåligt på att integrera utlandsfödda svenskar på arbets- marknaden". VLT fortsätter: "Så hellre en arbetsmarknad med fler ingångar med lägre löner och fler utrikesfödda i syssel- sättning än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren."

Per Gudmundsson skriver om FP och den nya utanförskapets karta som presenterades i förra veckan. En karta som ser annorlunda ut jämfört med motsvarande uppföljning som Tino Sanandaji, IFN, har gjort för Den Nya Välfärden. Sanandajis karta är mer pessimistisk. Per Gudmundsson i SvD frågar sig hur skillnaderna mellan rapporterna förklaras och ger svaret: Folkpartiet har bytt metod. Resultatet är att FP säger att ökningen har ”planat ut”.  "Det är inte hederligt, och det förhindrar saklig debatt om hur vi ska komma tillrätta med utanförskapet" skriver Gudmundsson.

I en ledare signerad Mattias Karlsson är utgångspunkten en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i tidskiften Neo. Karlsson skriver att "Henrekson är mest orolig över nu är en ny motreaktion, fast denna gång från vänster. Den kan drabba borgerligheten om inte man får ordning på marknaderna inom välfärden". Hasn menar att det "är som Magnus Henrekson beskriver det viktigt att skilja på att vara pro market eller pro business, det vill säga att försvara fria och rätt reglerade marknader eller att försvara enskilda företagsintressen."

Miljöpartiet slår nu fast sina gröna visioner inför valet. Tyvärr har alliansen inte mycket att kontra med, skriver Sydsvenskan i en ledare. Jobben är viktiga men det innebär inte att MP är helt fel ut (som vill höja miljöskatter) skriver tidningen: "Det gäller – som ekonomiprofessor Magnus Henrekson påpekar i nya numret av Neo – att skilja mellan att vara pro market och pro business. De styrande ska skapa goda ramar för företagen att verka inom, inte tänka i termer av vad som gynnar enskilda verksamheter."

En ny generation forskare försöker ta reda på vad som händer när klyftorna ökar i samhället, skriver DI i en ledare. "Att förmögenhetsskatten till sist lyftes av en borgerlig regering efter 50 år betydde väldigt lite för inkomstskillnaderna, men desto mer för framtidskalkylerna" skriver DI och avslutar: "Ekonomer som Daniel Waldenström [IFN], Jesper Roine, deras läromästare Thomas Piketty och andra som utforskar ett växande och allvarligt problem – vad världen behöver är nya lovande botemedel och inga gamla svenska döbelnsmediciner".

Barometern kommenterar i en ledare forskning om  utanförskap och två rapporter , bl.a. av Tino Sanandaji, IFN, som visar olika resultat. Men, skriver tidningen,  "ingen hävdar att utvecklingen har brutits".  barometern fortsätter: "Som ekonomen Andreas Bergh [IFN] påpekar är partiernas vanligaste förslag att höja utbildningsnivån och att bekämpa rasismen, trots att Sverige inte i dag utmärker sig negativt i någotdera avseendet. Mer radikala tankar — en arbetsmarknad för outsiders likaväl som för insiders, till exempel — lyser däremot med sin frånvaro."

Torun Nilsson skriver i en ledare "att en modern ägardebatt handlar inte om att stoppa kapitalister eller utlänningar utan om att söka platser som aktörer bland alla hundratusentals globala ägare". Det centrala är kompetensen att driva företag, förklarar hon och hänvisar till en ESO-rapport författad av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN. De beskriver "hur inte ens borgerliga politiker har förstått behovet av att ändra på ägarskatter för att gynna entreprenörskap".

Laholms Tidning skriver i en ledare att om det finns något som svenska väljare är vana vid så är det politiker som bråkar om skattesatser. I ledaren hänvisas till en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt skriven av Åsa Hansson, IFN.  Hon anser att tiden nu är mogen för en ny skattereform med blocköverskridande förankring.

I en ledare citerar DN  forskning av Andreas Bergh, IFN, som publicerats i Ekonomisk Debatt. "I en jämförelse mellan OECD-länderna framkommer i stället att det är hög inkomstspridning och färre regleringar på arbetsmarknaden som förenar de länder där invandrare arbetar i liknande utsträckning som befolkningen i övrigt." DN avslutar: "I ett politiskt klimat där alla partier kämpar om att vara den svenska modellens främsta försvarare finns heller ingen vilja att utmana facken. Men när valrörelsen är över måste ansvarsfulla politiker våga utmana det system som håller stora grupper utanför arbetsmarknaden."

I en ledare skriver Norra Skåne: "I en intressant intervju med IFN:s VD Magnus Henrekson varnar han för att det nuvarande tonläget i debatten kring vinst i välfärden kan bli ett hot mot kapitalismens existensberättigande, om borgerligheten inte skärper sig." Tidningen menar att Magnus Henrekson har rätt i att: "debatten om vinst i välfärden handlar inte längre om vad som fungerar eller ens vad som är sant, utan vem som bäst kan marknadsföra sin ståndpunkt. Av det blir det ingen diskussion utan mest en skrikmatch och det är en brist för båda sidor."

På Brännpunkt skriver Malin Sahlén, Timbro, att pengar okritiskt delas ut till företag, utan krav på prestation. Hon menar att företagare bör omfattas av regeringens arbetslinje. Artikeln bygger på en forskningsrapport författad av Roger Svensson, IFN: Statlig finansiering till småföretag? Han förklarar att majoriteten av de stöd som finns är felriktade och synnerligen ineffektiva, och anser att Fouriertransform och Inlandsinnovation bör avvecklas eftersom de är rena företagsbidrag snarare än lösningar på något marknadsmisslyckande.

"Kan Dagens Samhälle fortsätta vara kamporgan för vinstdrivande bolag i välfärden om majoriteten i Sveriges kommuner och landsting förändras efter valet" undrar professor Åke Sandberg, Stockholms universitet. Han menar att DS är ett "kampanjorgan för vinstdrivande bolag, inte bara i opinionsmaterial utan också i nyhetsrapporteringen". Han efterfrågar en " balanserad presentation med kommentarer från båda håll" och anser att denna obalans förekommit bl.a. i material med kommentarer av  Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

Unga välutbildade storstadskvinnor tog Feministiskt initiativ (Fi) till en skrällseger i EU-valet, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, är en av de som intervjuas. Han menar att "det verkar finnas ett samband mellan utbildningsnivå och vilka som lägger sin röst på partiet".

Richard Öhrvall, IFN och doktorand i statsvetenskap, säger till Aftonbladet att "M har gjort ett oväntat dåligt resultat även om opinionsmätningarna pekat mot ett sämre resultat än tidigare. Man har helt klart gjort ett sämre val än man själva väntat sig, kanske framför allt i Stockholm där det intressanta nu är att MP är klart största partiet".

"Den svenska självbilden som attraktiv forskningsnation är farligare för utvecklingsjobben än ökat utländskt ägande. Det menar flera experter" skriver Ny Teknik som intervjuat ett antal experter med anledning av utländska bolags intresse för Scania och Astra Zeneca. Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, hänvisar till en rapport från IFN. Enligt rapporten Utlands­ägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist? så har utländska uppköp av svenska multinationella företag nästan inga effekter på andel högskoleutbildade.

Den stora skattereformen 1990/91 var överlag en framgång men misslyckades med beskattningen av företag. I stället för att främja nyföretagande gynnar dagens svenska skattesystem den redan rike, den passive och den försiktige, skriver Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, både IFN, på SvD Brännpunkt. De menar, med utgångpunkt i en nya ESO-rapport, att för att flerväxande företag ska skapar behöver "skatter vara låga för dem som försöker skapa nytt kapital genom företagande".

Vinsterna är inte problemet. Men reglerna på välfärdsmarknaden måste förändras – annars hotar en motrörelse från vänster, förklarar Magnus Henrekson, IFN, för tidskriften Neo. Paulina Neuding, chefredaktör, har intervjuat och diskuterat klassresor, betygsinflation samt privata förskolor med Magnus Henrekson. Han presenteras som "en av borgerlighetens främsta ekonomer".

SvD Näringsliv publicerar ett porträtt av Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, på en helsida. Ingressen lyder: "Med fem dagar kvar till EU-valet samlades i går svenska och utländska ekonomer och EU-forskare till sin årliga konferens i Mölle. Mötets motor är den mångsidige ekonomiprofessorn Lars Oxelheim." I artikeln beskrivs han som "globalt resande forskare, föreläsare, debattör och internationellt citerad skribent". På årets konferens deltar ett antal forskare från IFN.

Indonesiens gradvisa demokratisering ledde inte till några snabba ekonomiska effekter, skriver Forskning och Framsteg och hänvisar till forskning av Fredrik Sjöholm som är affilierad till IFN. "Det kanske dröjer en generation innan tillväxten tar fart, säger Fredrik Sjöholm till tidningen. Det kan också rör sig om att de röstande premierar andra saker, exempelvis sociala skyddsnät. "Sedan har ju demokrati ett värde i sig" säger han.

DN skriver i en nyhetsartikel att det är populärt att förtidsrösta till EU-parlamentet: "Över  en halv miljon har redan lagt sin röst, över 20 procent fler än inför förra valet." Tidningen intervjuar Richard Öhrvall, IFN, som förklarar att "antalet förtidsröstande har ökat de senaste valen, men nu ser ökningen ut att vara så stor att det faktiskt kommer att landa i ett högre valdeltagande än vid förra valet". Han säger vidare att "förmodligen är ökningen ännu större för att rapporteringen in till Valmyndigheten har varit sisådär".

Dagensarena.se plockar upp en text som publicerats i Dagens Nyheter. DN skriver i en nyhetsartikel att det är populärt att förtidsrösta till EU-parlamentet och har intervjuat Richard Öhrvall, IFN.

HD förklarar att Mölle i dagarna samlar "150 svenska och internationella politiker, diplomater, företagsledare och forskare. De är här för att skärskåda europeisk ekonomi ur en rad perspektiv." Tidningen förklarar att Lars Oxelheim "är ansvarig för det nätverk som står bakom den internationella konferensen i Mölle. I år ordnades arrangemanget för sextonde gången".

Både S och M satsar miljarder på att minska klasstorlekarna. Men nu visar siffror från Skolverket att klasserna inte är så stora, skriver Skolvärlden, Lärarnas Riksförbund. Tidningen har talat med Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han är skeptisk till reformförslagen: " Istället kunde man införa ett tak på antal elever per klass. Dessutom är det rent tekniskt inte möjligt att säkerställa att pengarna verkligen går till att minska klasstorleken."

Tino Sanandaji, IFN, är en av de som intervjuas i Foreign Affairs om invandringens effekter på det svenska samhället. Han förklarar att "med invandring har Sverige  importerat en rad sociala och ekonomiska problem som bara delvis fanns tidigare", Tino Sanandaji sade i en intervju med utrikesfrågor, och tillade att "för ett antal skäl - en lång period av fred, en homogen befolkning - Sverige har haft en unik kombination av välfärd, tillväxt och jämlikhet Denna idyll är till viss del över ". Foreign Affairs ges ut av Council on Foreign Relations som är en oberoende amerikansk organisation och tankesmedja som grundades 1921.

I en ledare i Dagens Nyheter skriver tidningen att "jobbskatteavdraget har banat väg för ökade inkomster i alla skikt, och minskade ekonomiska skillnader. Ändå går det att säga att den 'relativa fattigdomen' ökat." I argumentationen för de problem som skribenten anser att den svenska ekonomin dras med nämns dels Magnus Henrekson, IFN, som "har beskrivit hur Sverige kommit att bli 'ett skatteparadis för de redan rika'." Dels förklaras att Andreas Bergh, IFN, i en artikel i Svenska Dagbladet pekar på "ett problem i den andra änden av spektrumet: Rörligheten uppåt bland dem med lägst inkomster tycks ha minskat under senare år".

Johanna Möllerström som är affilierad till IFN skriver i en op-ed på SvD:s ledarsida om bristen på marknadsreglerade hyror i Stockholm: "Det finns en enda anledning till att det är så lätt att skaffa en hyreslägenhet i Washington DC och så svårt i Stockholm. I USA har man marknadshyror. I Sverige har man det inte."

"Partierna i riksdagen har lovat att Sverige inte kommer gå med i valutasamarbetet innan en ny folkomröstning kommer med ett motsatt besked" skriver Europaportalen och citerar bland andra Danile Waldenström, som är affilierad till IFN: "Alla har fattat att rent politiskt så är det en helt annan sak, så i realiteten finns det ingenting som tvingar oss in i euron."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Mats Alvesson, Lunds universitet, att i dagen skola "dominerar input-styrning, standardisering och ritualism samt att det ska se bra ut när skolor granskas i termer av god pappersexercis och formalism. Bättre vore att betona output i stället." Han svarar bland andra Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN och var replik publicerades 2014-05-08. Alvesson menar att Vlachos "håller i huvudsak med men betonar svårigheter i mätning"

Inte ens varannan svensk röstar i valet till EU-parlamentet, skriver SvD och för E-röstning på tal: "Men forskarna dömer ut val på nätet som osäkra och utan effekt på deltagandet." Richard Öhrvall, doktorand i statsvetenskap, IFN-forskare och valbloggare på SvD.se, förklarar att e-val har prövats i flera länder, bland annat i ett antal kommuner i Norge och Finland. I båda våra grannländer uppstod problem. Hur är det då med valdeltagandet? Enligt Richard Öhrvall visar forskningen att den inte ökar genom e-val – inte heller i yngre generationer.

I en ledarkrönika skriver Eva Franchell om inkomst och hälsoskillnader mellan olika bostadsområden i Stockholm. Hin citerar Daniel Waldenström som är affilierad till IFN: "Topprocenten, den rikaste hundradelen, tjänar ungefär en tiondel av alla inkomster som tjänas av den vuxna befolkningen, säger professor Daniel Waldenström".

Det är betydligt vanligare att friskolor etablerar sig i ekonomiskt välmående områden. Det säger nationalekonomen Jonas Vlachos till Skolvärlden. Vlachos är verksam vid Stockholms universitet och affilierad till IFN. Tidningen skriver: "Jonas Vlachos lyfter fram två möjliga förklaringar till att det ser ut så. Dels att efterfrågan från familjerna är större i socioekonomiskt starka områden och dels att det är mer ekonomiskt lönsamt att driva skolor där."