IFN i media

2010 hade avståndet från Sverige ner till genomsnittet för OECD ökat till 17 procent. Italien hade tappat 20 procentenheter mot Sverige. Varför det gått illa i Italien är ju inte så svårt att se. Men varför är det en så okänd, eller obekväm, sanning att Sverige lyckats bättre än många andra? Två ekonomiska forskare och debattörer, Andreas Bergh och Magnus Henrekson, har skrivit en liten bok om saken: ”Varför går det bra för Sverige?”. Deras huvudpoäng är att de många förändringarna i Sverige under drygt 20 år har gett resultat som stämmer bra med vad modern forskning säger om länders framsteg eller tillbakagång.

I en artikel på Dagens Nyheters debattsida och i boken ”Varför går det så bra för Sverige” skriver två forskare från Institutet för Näringslivsforskning, Andreas Bergh och Magnus Henrekson, om skälen till att det går så bra för svensk ekonomi. Forskarnas analys är att förklaringen ligger i en långsiktig utveckling, där Sverige redan för 20 år sedan gjorde viktiga vägval. De pekar på att Sverige lyckats föra en låginflationspolitik, att den svenska ekonomin har avreglerats och att skattetrycket har sänkts. Nu vill de varna för att reformtakten håller på att avta. Det är de åtgärder som görs idag, som lägger grunden för en god ekonomi också om 20 år.

Våra offentliga finanser har de gångna två åren tillsammans med Estlands varit de som har haft bäst ordning i Europeiska unionen, sade Fredrik Reinfeldt i partiledardebatten. Han sade en del annat också om hur det Sverige han styr utmärker sig som ett land där den ekonomiska utvecklingen är god. Men riktigt så enkelt som att det är Reinfeldt och Borg som kan ta åt sig hela äran är det inte, konstaterar Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok Varför går det bra för Sverige? (Fores förlag). Bergh och Henrekson visar hur Sverige reformerats på många viktiga områden, men framförallt hur mycket som återstår för att arbetsmarknaden ska fungera bättre. Även bostadsmarknaden beskrivs som illa fungerande.

Varför går det så bra för Sverige? Sveriges ekonomi hyllas i både EU och USA, och Financial Times utsåg nyligen Anders Borg till Europas bästa finansminister. Enligt ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson beror dock inte Sveriges goda ekonomi enbart på Anders Borg eller alliansregeringen. I en ny bok ”Varför går det bra för Sverige” (utgiven av tankesmedjan Fores och bokförlaget Ivrig), och vars innehåll i går presenterades på Dagens Nyheters debattsida, menar de att dagens starka svenska ekonomi beror på flera olika reformer som genomförts de senaste 20 åren. Allianspartierna måste ta till sig budskapet från Andreas Bergh och Magnus Henrekson och identifiera de reformer som behövs för att svensk ekonomi skall stå stark även i framtiden.

Genom en serie kloka beslut och tillväxtreformer har Sverige sett till att komma ur den stängda ekonomins bakgård. Det har skapat möjligheter att möta påfrestningarna i världsekonomin smidigare än många andra europeiska stater. Resonemanget återfinns i en nyutkommen bok och en debattartikel av forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh (DN 30/1).

Säg globalisering, säg avreglering och många gör sig beredda att gå till verbal attack om välfärdssamhällets sammanbrott. Vederbörande bör dock vakta sin tunga innan svordomsartilleriet sätts in. För Sverige har de två företeelserna nämligen betytt ökat välstånd. Forskarduon Andreas Bergh, doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet, och Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, kan i nyutgivna Varför går det bra för Sverige? konstatera att avregleringarna inom telekom, transport och energi har bidragit till de senaste decenniernas goda ekonomiska tillväxt.

Inte bara skulder hotar den europeiska tillväxten och framtiden utan också krympande befolkningar och stängda gränser. Att lösa problemen enbart med krishantering och europakt är alltför snävt, skriver IFN-forskaren Lars Oxelheim och flera andra ledande Europaforskare inför dagens toppmöte.

Varför går det bra för Sverige? Vi menar att Sveriges goda ekonomiska utveckling startade långt innan alliansregeringen kom till makten. I snart 20 år har inflationen varit låg och stabil samtidigt som Sverige förvandlats till ett öppet och exportdrivet land med en skattekvot mycket lägre än förr. Det är de troliga förklaringarna till Sveriges ökade tillväxttakt. Det vore därför olyckligt om reformarbetet nu stannar av. Det är med reformer i dag som vi lägger grunden för att det ska gå bra för Sverige även i framtiden, skriver Andreas Bergh och Magnus Henrekson i en debattartikel.

Höga skatter och stor offentlig sektor brukar ställas i motsats till tillväxt, men Sverige har de senaste tjugo åren åter blivit en av Europas starkaste ekonomier. Är Sverige en humla som flyger mot alla odds? Det frågar sig Andreas Bergh och Magnus Henreksson i en ny bok om den ekonomiska utvecklingen i Sverige från krisåren i början på 90-talet då Sverige var illa ute.

Andreas Bergh skriver i en krönika "Sverige fortfarande något så sällsynt som en populär finansminister, och bristen på opposition mot Borg är slående. Det gäller även i media: Den senaste tiden har det publicerats artiklar som mer påminner om idolporträtt än om kritisk ekonomijournalistik."

Intervju med Andreas Bergh om några amerikanska forskares förslag om en ny global kalender där alla datum infaller på samma veckodag.
Meningen med förslaget är att få världsekonomin att blomstra. Men olika världsdelar har olika behov. Kan alla, oavsett var på jordklotet man bor, bli gynnade av förslaget? – Ett bättre sätt att få världsekonomin att blomstra är att bekämpa korruption och att göra världshandeln mera rättvis – men båda dessa tycks vara minst lika svåra som att ändra kalendern, säger Andreas.

"Så här i årets sista skälvande timmar har flera skatteförslag, eller åtminstone initiativ till sådana, kommit fram i debatten", så inleds ledaren som bland annat tar upp Andreas Berghs förslag om höjd moms och avskaffad statlig skatt.

Förslag om drastiska omläggningar av skattesystemet brukar sluta som hyllvärmare. Vem minns längre förslaget som diskuterades på 80-talet om utgiftsskatt istället för inkomstskatt d. v. s att enbart beskatta konsumtion.

Det stämmer inte att riskkapitalbolag skapar fler nya jobb än andra ägarformer. Det kan till och med vara så att de skapar färre nya jobb, hävdar en svensk forskare.

Momsen bör höjas och inkomstskatten sänkas, eftersom det kan mildra arbetslösheten. Det skriver nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh på DN Debatt.

Billigare prylar öppnar för höjd moms. Samtidigt som mängder med prylar blivit billigare genom teknisk utveckling och masstillverkning har det blivit dyrare att anställa människor. Resurserna har också minskat i välfärdssektorn. Genom att skatteväxla mellan konsumtion och arbete – höja momsen och sänka inkomstskatten – kan vi använda den ökade köpkraften till att mildra problemen på arbetsmarknaden. En momssats på 30 procent skulle ge 70 miljarder i ökade skatteintäkter om året. Det skulle också ge 30 miljarder till fördelningspolitiska satsningar i den offentliga sektorn, skriver Andreas Bergh.

Tidigare i höst presenterade utbildningsminister Jan Björklund åtgärder mot betygsinflation. Han inledde sin pressträff med att slå fast att vi haft betygsinflation under "rätt" lång tid. Så många "rätt" om betygsinflation förekommer annars inte i debatten. Problemet överdrivs för att driva skolan i mer enhetlig riktning, skriver dagens ledare och hänvisar till IFN-forskaren Jonas Vlachos granskning av betygsinflationen för Konkurrensverket.

"Auktionera ut licenser och låt fler företag vara med och bygga ny svensk kärnkraft. Det föreslår Institutet för Näringslivsforskning i dag. Men det får elbolagsdirektörerna att se rött", är ingressen på en artikel om IFN:s policyseminarium om vem som bör äga den framtida kärnkraftsproduktionen och hur marknaden kan öppnas upp för flera nya och alternativa ägare.

På SVT Debatt hävdar Rossana Dinamarca (V) att vinstdrivande friskolor måste förbjudas utifrån tesen att vinstintresset i sig bidrar till försämringar. Den sammantagna forskningen på området stödjer dock inte den tesen. Tvärtom. Flera studier visar faktiskt att vinstdrivande skolor är bättre än sina icke-vinstdrivande konkurrenter. Grundproblemet är att svenska skolor inte kan hållas ansvariga med hjälp av centrala kvalitetsmått. Med central betygssättning skulle problemen försvinna. Det skriver Gabriel H Sahlgren, forskningskonsult inom skolvalsreformer, Institute of Directors. I artikeln hänvisar Sahlgren till IFN-forskaren Jonas Vlachos.

Professor Lars Oxelheim, verksam vid IFN, tillsammans med Finn Österup, professor och Danmarks ledande forskare kring finansiella kriser, uppmanar i Dagbladet Börsen den danska regeringen att använda sin nya ordförandeskapsperiod i EU till att förhindra de nya formerna av förtäckt protektionism inom unionen.

Jonas Vlachos, verksam vid IFN, medverkar i en diskussion om vinsterna i det svenska skolsystem och hur har det påverkat kvalitén i svenska skolan.

Elmarknaden Nord Pool Spot har fått kritik för att vara sluten och forskare har pekat på att det inte går att vare sig utesluta eller bekräfta att marknadsmanipulation förekommer om inte budinformationen blir tillgänglig. Men Nord Pool Spot släpper informationen för forskningsändamål. Två forskare som varit kritiska till transparensen på elmarknaden är Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås på Institutet för Näringslivsforskning.

Jämfört med andra länder är det i Sverige ovanligare att utomeuropeiska människor, framförallt lågutbildade, lyckas hitta en sysselsättning. Varför är tröskeln här extra hög undrar ledaren i en artikel om den nyligen släppta rapporten Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering? från tankesmedjan Fores. Rapportens författare Per Skedinger från IFN och Magnus Carlsson från Linnéuniversitetet i Kalmar skriver om reglering och diskriminering som hinder för etablering på arbetsmarknaden
 

Lars Oxelheim argues that the Tobin tax is presented as directed at the financial industry but eventually the man in the street is the one to foot the bill.

Det är ett stelbent regelverk, höga minimilöner och Las som försvårar invandrares inträde på arbetsmarknaden, säger högern. Nej, säger vänstersympatisörerna. Det är den strukturella diskrimineringen som sätter käppar i hjulen och som gör det svårare för Ali än för Anders att fånga arbetsgivarens intresse. Enligt studien "Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering?" (Fores 2011:4) har båda synsätten täckning i verkligheten, skriver ledaren och hänvisar till en studie av Per Skedinger och Magnus Carlsson, knutna till Institutet för Näringslivsforskning respektive Linnéuniversitetet, om trösklarna till arbetsmarknaden.

Att läsa SNS uppmärksammade forskningsrapport om konkurrensutsättning av offentlig sektor, Konkurrensens konsekvenser, är en utmaning skriver Maria Ludvigsson i ledare där hon diskuterar Jonas Vlachos delrapport Friskolor i förändring som behandlar effekterna av 1992 års friskolereform.

Att ställa kommunalt driven verksamhet mot enskild är inte det mest konstruktiva. Poängen med att monopolen sprängts är att olika alternativ får en chans att prövas, skriver Hans Bergström i en ledarkolumn. I fråga om gymnasieskolan skulle jag gissa att den stora expansionen av friskolor med udda program har lett till bakslag. Utbildningsministern har nu stramat upp programstrukturen, vilket var nödvändigt. Men det finns nog ett element till, som professor Magnus Henrekson påpekat. I 16-årsåldern övergår skolvalet i realiteten från föräldrarna till ungdomarna själva; många låter sig tyvärr lockas av det enkla och spektakulära, framför det krävande och gedigna.

Ledaren beskriver svensk skattepolitik från 30-talet fram till idag och citerar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och knuten till IFN, som konstaterar att höginkomsttagarna betalar mindre och mindre skatt i relation till låg- och medelinkomsttagarna.

Artikel om SNS seminarium om Jonas Vlachos delrapport Friskolor i förändring: ”Samtidigt som ägandet av friskolor är relativt oreglerat, är den pedagogiska verksamheten enligt Vlachos inte sällan detaljreglerad från central nivå, något han menade är opraktiskt....  I stället efterlyste han en diskussion kring det omvända: Mer frihet till pedagogerna, tydligare regleringar av ägandet och driften…  Vlachos analys stod inte oemotsagd på SNS-seminariet. Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas riksförbund, menade att hög kvalitet i friskolor gör att deras vinst ökar, i och med att fler elever söker sig till skolor med gott rykte. Henrik Jordahl, docent vid Institutet för Näringslivsforskning, betonade även han friskolornas inneboende intresse att leverera kvalitet, så det på sikt ökar vinsten.”

I söndags kväll deltog IFN:s vd Magnus Henrekson i Axess-TV. Politiken mötte vetenskapen under ledning av Lars Adaktusson i ett program om näringspolitiken. Hur skapas nya jobb, nya företag och nya entreprenörer i framtidens Sverige? Näringsminister Annie Lööf (C) diskuterade tillsammans Maria Khorsand, Magnus Henrekson och Nils Karlson.

Sverige har lämnat förstaplatsen i den globala skatteligan och de är de rika som är vinnarna. Di.se berättar historien om när Sverige blev en i mängden. Intervju med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och knuten till IFN. "Höginkomsttagarna betalar mindre och mindre i skatt i relation till låg- och medelinkomsttagarna”, säger Daniel Waldenström.

Riskkapital ökar företagens produktivitet och professionaliserar verksamheten. Kritiken mot Carema är berättigad – men generella ekonomiska ”sanningar” får inte etableras utifrån ett enskilt fall, skriver Henrik Jordahl och Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning, på SvD Brännpunkt.

I ledaren refererar man till Per Skedinger och boken Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen? när man skriver "att påstå att det saknas forskningsstöd för att Las försvårar för unga att få jobb är att göra det för enkelt för sig. I bästa fall är forskningsläget omdiskuterat."

Vårdskandalerna på Caremas äldreboenden har gjort att allt fler blickar nu riktas mot bolagets ägare, Triton. Samma riskkapitalbolag som även äger Ovako Steel. När media försökt ställa frågor till Tritons företrädare har man mötts av tystnad, som vanligt. Det finns en anledning till att Triton kallats Sveriges hemligaste riskkapitalbolag Att riskkapitalbolag är hemliga är inget ovanligt, enligt Joacim Tåg som forskar i industriell ekonomi och företagsfinansiering vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Mot sina investerare brukar de vara extremt öppna. Däremot är de mindre öppna mot allmänheten och det kan ha att göra med att det är svårare att driva igenom förändringar snabbt om transparensen är stor. Men jag tycker att de borde kunna vara mer öppna än de är, säger han.

Konkurrens om eleverna bidrar till betygsinflation, och i förlängningen till sämre kunskaper för eleverna. – Jag tror att problemen är värre på gymnasiet än i grundskolan, säger Jonas Vlachos som forskar om konkurrens och betyg, och som är verksam vid Stockholms Universitet och IFN.

Bidrar konkurrensen mellan skolor till betygsinflation? Lärarnas Riksförbund är inne på det spåret i en rapport som visar att var femte lärare utsatts för påtryckningar av sin rektor att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänar. Bilden i rapporten stämmer väl överens med vad ekonomerna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos kom fram till för ett par år sedan. De visade att andelen gymnasister som gick ut med högsta betyg i alla ämnen var 28 gånger större 2007 än 1997, skriver ledaren i en artikel om den pågående betygsdiskussionen.

Johannes Åman hänvisar i en ledare till IFN-forskaren Jonas Vlachos rapport som gjordes på uppdrag av Konkurrensverket och som visade att konkurrensen mellan skolorna skapar betygsinflation.

I en rapport till regeringen ger de två nationalekonomerna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås, bägge på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), fyra konkreta förslag till effektivare elmarknad. Svensk Energi instämmer i ambitionen att utveckla dagens elmarknad, vilken Svensk Energi anser fungerar väl, men vill speciellt kommentera vissa förslag i rapporten. Elmarknaden behöver hela tiden utvecklas. Det är viktigt att det sker genom marknadsmässiga förändringar och att hänsyn tas till ekonomi samt kundernas verkliga behov. Det säger Kjell Jansson, Svensk Energis vd.

"I vår skulle Lucas Papademos ha undervisat vid Harvard om hur den globala finanskrisen hanteras politiskt. Istället får han möjlighet att tillämpa sina kunskaper i praktiken, som Greklands nya premiärminister. Han får en mycket tuff uppgift. " Detta skriver Andreas Bergh på SvD:s ledarsida i en spalt om hur det sett ut i Europa om euron inte funnits.

"En ny sorts kortsiktighet i finanssektorn har samspelat med en ny sorts otålighet och en allt meddetsamma-mentalitet hos allmänhet och politiker" skriver PJ Anders Linder i sin krönika på SvD:s ledarsida. Han refererar till artikeln "Normlösheten förklarar krisen" av Tino Sanandaji och Nima Sanandaji i tidskriften Axess.

Hushållen skulle ha mycket att vinna på att använda el när priset är lågt och minska förbrukningen när priset är högt. Men det förutsätter att elbolagen kan debitera för elen timme för timme. Två nationalekonomer Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås hävdar i en ny rapport att det är möjligt i dag. I Sverige har man redan gjort stora investeringar i smarta nät och nätbolagen samlar redan i dag in stora mängder data om hushållens timvisa elförbrukning.

I en rapport till regeringen i dag föreslår vi att elbolagen omgående tvingas erbjuda hushållen timvis debitering. Att inte göra det är ett resurs­slöseri. Med timdebitering skulle hushållen kunna förskjuta elförbrukningen till timmar på dygnet när priset är lågt. Vi vill också öppna för att fler bolag ska få äga ny kärnkraft och tillåta konkurrens om stamnätet – i dag i praktiken ett statligt monopol, skriver Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås på DN debatt.

Danmark är det nordiska land som har minst antal internationella styrelseledamöter i ledande börsnoterade företag. Konsekvensen är att danska företag halkar efter i den globala tillväxten, säger forskare och företagsledare. I artikeln intervjus Lars Oxelheim om sin forskning om mångfalden inom styrelserna i Norden.

Sverige har fått en tudelad arbetsmarknad. Å ena sidan fortsatt strikta regler för fasta anställningar. Å andra sidan allt otryggare förhållanden för visstidsanställda. Det här är en utveckling som inte har gynnat invandrarna. Det säger Per Skedinger, nationalekonom som tillsammans med sin kollega Magnus Carlsson skrivit en färsk rapport i ämnet.

Invandrare har svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. Problemet är inte nytt, men behöver åtgärdas för att bryta den negativa spiral som slår hårt mot både individ och samhälle.
Diskriminering och reglering är två problem som ofta håller utlandsfödda utanför arbetsmarknaden. Många av problemen beror på den rigida arbetsmarknadslagstiftningen som vi har, skriver ledaren och hänvisar till en ny studie gjord av IFN-forskaren Per Skedinger och Magnus Carlsson, Linnéuniversitetet, för tankesmedjan Fores.

Den turbulenta ekonomiska situationen i Europa skylls allt som oftast på euron. Det är dock ingen vild gissning att ett Europa utan euron i dessa tider skulle präglats av devalveringar och ständiga devalveringsspekulationer. Så var det under 90-talskrisen. Därför är det fel att kalla den ekonomiska turbulensen i Europa för en eurokris när det i själva verket handlar om en skuldkris. Det menar nationalekonomen och IFN-forskaren Andreas Bergh.

Näringsminister Annie Lööf vill inte ha någon lagstiftning om minimilönerna. Hon tycker att arbetsmarknadens parter ska sköta lönebildningen. LO:s Per Bardh har kritiserat flera politiker för att de lägger sig i arbetsmarknadsfrågor och på så vis ifrågasatt den svenska modellen.
– Det handlar bara om ett inpass från hennes sida. Ungdomsarbetslösheten är en otroligt viktig fråga. Och det finns forskare som lyfter fram ingångslönerna som en del av lösningen och det var bara den lösningen hon ville visa på, säger pressekreteraren. Näringsministern hämtar stöd för sin uppfattning i en forskningsrapport som tagits fram i regeringens regi. Rapporten heter ”En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv” – skriven av docent Per Skedinger.

Den allvarligaste bluffen är när M försöker ge bilden av att de räddat svensk ekonomi skriver Thomas Bodström i en kritisk ledare där han bl. andra hänvisar till IFN-forskaren Andreas Bergh: I våras var det flera ekonomer som underströk att Anders Borgs betydelse för den starka svensk ekonomin var kraftigt överdriven. Enligt Andreas Bergh, forskare vid Lunds universitet, tar det lång tid innan man ser effekter på ekonomin.

Det diskuteras vilt om vad främsta orsaken är till finanskriserna i väst. I Axess framförs nog det mest grundläggande orsakssambandet - dygdernas försvagade ställning, skriver Dick Erixon och framhåller IFN-forskaren Tino Sanandajis artikel i senaste Axess.

Västvärlden framstår som en desperat shopoholic som vill räddas av Kina. Om demokratin inte ska ta stryk krävs återupprättade dygder skriver ledaren och hänvisar till IFN-forskaren Tino Sanandaji i senaste artikel i Axess.