IFN i media

Normer är svåra att mäta och förändras långsamt. Därför studeras sällan dygder av samhällsvetare. Men för att förstå hur olika länder hanterar finanskrisen är de emellertid viktiga att beakta, skriver IFN-forskaren Tino Sanandaji tillsammans med Nima Sanandaji i en uppmärksammad artikel i senaste numret av Axess.

Överkonsumtion och felaktiga investeringar måste betalas av någon. Onsdagens toppmöte var bara ett i raden vid vilket man skjuter problemet framför sig och hoppas att få fler att fördela kostnaderna på. Oavsett lösning kommer medborgarna i EMU-länderna till sist att få se prislappen i högre inflation, högre räntor och högre skatter med minskad efterfrågan och färre jobbtillfällen till följd skriver professorn och IFN-forskaren Lars Oxelheim i en debattartikel.

Ledaren drar en parallell till IFN-forskaren Jonas Vlachos forskning om betygsinflationen i skolan i en artikel om möjliga konsekvenser av konkurrensen om patienterna inom vården.

Kvartalsrapporterna duggar tätt och i händelsernas centrum står företagens finanschefer – CFO. Gamla tiders anonyma räknenissar är i dag nyckelpersoner och tronarvingar till vd-posten, menar Lars Oxelheim, professor vid Ekonomihögskolan i Lund och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Han har ägnat över trettio års forskning åt samspelet mellan makroekonomi och företag. Han har bland annat undersökt hur rollen som ekonomidirektör och CFO har förändrats i samband med den ökade integrationen av företag världen över.

Politikerna kommer att göra allt för att se om sitt hus nationellt när jobben i Europa blir färre och risken är att sammanhållningen blir lidande. Regeringen måste rusta i tid för denna kamp, skriver professor Lars Oxelheim, verksam vid IFN, i en debattartikel på Brännpunkt.

Staten kan sälja företag och använda pengarna till att långsiktigt bygga ut järnvägsnätet – i stället för att ytterligare minska statsskulden, skriver ledaren och hänvisar till Assar Lindbecks förslag om att sälja statliga företag och investerar pengarna i ny infrastruktur som alternativ till att ytterligare sänka statsskulden.

Trots enorma valutareserver hotas kineserna av en egen skuldbubbla. De har stora svårigheter att övervinna innan de kan ta över som ekonomisk supermakt, säger ekonomiprofessorn Lars Oxelheim i en intervju med DN.se.

IFN-forskaren Andreas Bergh pratar om vad som ligger bakom krisen och vad som väntar bakom hörnet. "Finanskrisen för dummies", som en av Morgonpassets lyssnare kallade det.

Det finns stora brister i den ekonomiska forskningen om kriser i banker och i det finansiella systemet säger Assar Lindbeck, verksam vid IFN, i en intervju om ekonomiska teorier i kristider.

Gunnar Wetterberg hänvisar till Assar Lindbeck i sin krönika om att infrastrukturen är klok arbetsmarknadspolitik.

Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv, hänvisar till Jonas Vlachos i ett debattinlägg om grunderna för hennes ställningstagande för valfrihet, konkurrens och vinst: ”Det fria skolvalet misstänks ofta för att ha ökat segregationen. Jonas Vlachos skriver i SNS rapporten: ”Som tidigare visats i detta kapitel har de sociala skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor minskat över tid, framför allt på gymnasiet. Detta, i kombination med skillnaderna i incitament mellan skolor med olika huvudmän, gör att friskolornas expansion sannolikt är mindre segregerande i dag än när de icke vinstdrivande friskolorna var i majoritet.”

Politikerna i Göteborg bråkar om hur de ska gå till botten med muthärvan. Korruptionsforskaren Andreas Bergh, verksam vid IFN, hävdar att politikerna måste tillsätta en oberoende kommission. Efter hans utspel i GP meddelade majoritetspartierna S, V och MP att de vill ha en utomstående aktör för att granska om staden gjort tillräckligt.

Jobben var vinnarfrågan vid maktskiftet 2006. På fem år har en rad reformer lanserats för att styra om jobbpolitiken. Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, tycker att satsningen på arbetslinjen är ensidig.
– Regeringen utgår från att om folk bara ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, så vips kommer jobben. De har jobbat mycket mindre med efterfrågesidan, att öka viljan att anställa.

Har nationalekonomerna de verktyg som krävs för att kunna analysera dagens ekonomiska verklighet. Frilansjournalisten Joakim Bröms kritiserar den neoklassiska skolan samtidigt som IFN-forskaren Andreas Bergh anser att kritiken mot den neoklassiska riktningen inom nationalekonomin inte är ett särskilt nytt påfund. Medan både världen och huvudfåran inom nationalekonomin har förändrats rejält, låter kritiken från de alternativa ekonomerna likadant, som om inget hänt. Vem är det då som är enkelspårig och verklighetsfrånvänd frågar sig Bergh i en krönika till programmet.

En mer noggrann genomläsning av budgetpropositionen visar att regeringen föreslår ett avsteg från arbetslinjen. Trots att de långsiktiga effekterna förväntas minska utbudet av arbetskraft, föreslår regeringen en höjning av bostadsbidraget. Artikeln baseras på ett blogginlägg av IFN-forskaren och välfärdsforskaren Andreas Bergh.

Assar Lindbeck lanserade på DN Debatt möjligheten att investera i infrastruktur med intäkter från försäljning av vissa statliga företag. Här bemöter han sina kritiker, KTH-forskaren Björn Hasselgren och Europaparlamentarikern Carl Schlyter (FP).

Återinför en studentexamen, med utomstående examinatorer. Det föreslår Centerpartiets ledning för att få bukt med betygsinflationen. Utbildningsminister Jan Björklund är positiv, och avslöjar för SvD att han just nu tittar på frågan. I artikeln intervjuas Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, som har skrivit flera analyser om betygsinflation. Han välkomnar förslaget om att återinföra studentexamen.

Fler bolag flyr Stockholmsbörsen än vad som tillkommer. Så har det sett ut det senaste decenniet, med några få undantag. Och inget pekar på att trenden kommer att vända tillbaka.
— Det finns goda intentioner att man ska öka transparensen och redovisning i börsföretagen, men gör man det för oattraktivt att ha bolagen börsnoterade så är det andra ägarformer som tränger ut börsägande, säger Magnus Henrekson och betonar att det här är något som sker i hela västvärlden.
 

Börsens kris blir pensionärernas huvudvärk. De kraftiga börsrasen på 2000-talet, med it- och finanskris och nu euro- och skuldkris, urholkar våra pensioner. Allt fler ifrågasätter ett pensionssystem där utsattheten mot just börsen ökat påtagligt. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, tycker att det nya pensionssystemet i grunden är bra eftersom det är stabilt och utgår från hur bra, eller dåligt, det går för Sverige och att systemet genom konstruktionen inte kan bli underfinansierat, vilket det tidigare var på väg att bli. Men han tycker att det är synd att det infördes när många, både privatpersoner och AP-fonder, utgick från en redan då ifrågasatt sanning – att avkastningen på börsen alltid på längre sikt överträffar andra placeringar.

SNS, a prominent business-funded thinktank, issued a report last Wednesday that sharply reversed its normal pro-market stance. The entry of private operators into state-funded education, it argued, had increased segregation and may not have improved educational standards at all. "The empirical evidence showing that competition is good is not really credible, because they can't distinguish between grade inflation and real gains," Dr Jonas Vlachos, who wrote the report on education, told the Observer.

En del är rädda för lågkonjunktur, andra för stagnation. Ekonomer och investerare börjar nu peka ut en tredje väg där vi får vänja oss vid lägre tillväxt och lägre avkastning på kapitalet. Det har fått namnet Det Nya Normala. Samtal mellan Arne Karlsson vd för Ratos och Magnus Henrekson, ekonomiprofessor och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Björn Hasselgren, forskare på KTH, vänder sig mot Assar Lindbecks argumentation på DN Debatt. Hasselgren vill se en situation där ansvaret för vägar och järnvägar delas mellan staten, regionerna och marknadens aktörer. Enligt Hasselgren finns möjligheter att öka utrymmet för privata aktörer när det gäller vägar och järnvägar.

Det var en klok artikel som professorn i nationalekonomi, Assar Lindbeck skrev på Dagens Nyheters debattsida på torsdagen, skriver ledaren i en kommentar till Lindbecks artikel om hur staten bör finansiera långsiktiga satsningar på infrastrukturen.

Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitetsproblem. – Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola, säger Jonas Vlachos.

Att lånefinansiera investeringar i ny infrastruktur leder till en kraftig ökning av budgetunderskottet. Dessutom riskerar man att komma i konflikt med det finanspolitiska regelverk som infördes i mitten av 90-talet. Vi bör därför diskutera andra finansieringsformer. Ett sätt vore att rusta upp den eftersatta infrastrukturen med hjälp av intäkter från försäljning av statliga företag. Staten skulle helt enkelt ändra sammansättningen av sina realtillgångar – från företag, inklusive banker, till infrastruktur. Ett huvudargument är att offentligt ägd infrastruktur är viktigare än offentligt ägda företag, skriver Assar Lindbeck på DN Debatt.

Skillnader i betyg speglar inte vad eleverna faktiskt kan och kontrollerna av skolorna måste bli hårdare. Friskoleelever får generellt högre betyg än elever i kommunala skolor, även justerat för socioekonomisk bakgrund. Däremot märks ingen skillnad på elever från fristående och kommunala skolor i den internationella Pisa-undersökningen, justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund. Det tyder enligt Jonas Vlachos på att betygsskillnaderna inte avspeglar faktiska kunskapsskillnader och han tror att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolorna.

Branschtidningen Bofast tipsar om tre nya böcker om bostadsmarknaden och nämner Magnus Henreksons kapitel om hur bostadsmarknaden måste reformeras från boken Välfärd att hyra.

I medierna diskuteras ibland hur intåget av privata aktörer inom vård och skola har påverkat kvaliteten och effektiviteten. Många har konstaterat att det finns behov av mera systematisk mätning och utvärdering, och ett tecken i tiden är den nystartade statliga myndigheten Vårdanalys som är under uppbyggnad, skriver Daniel Löfstedt och Mats Olin på Second Opinion. I artikeln intervjuas Henrik Jordahl.

IFN-forskaren Andreas Bergh medverkar i en diskussion om effektivitetens vara och värde.

Intervju med Joacim Tåg, chef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen, i samband med Sandviks flytt av huvudkontoret till Stockholm. Tåg menar att gårdagens besked var väntat, men Sandvik kan redan ha tappat mycket genom att vänta med flytten.
– De kan ha förlorat viktig rekrytering av kompetent personal på grund av sin lokalisering i Sandviken, säger han.

Friskolorna får högre betyg än de kommunala av elevernas föräldrar skriver Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel. Betygsinflationen är inte heller högre i friskolorna skriver hon och hänvisar till Magnus Henrekson och Jonas Vlachos studie om just betygsinflation.

Håkan A. Bengtsson välkomnar i en ledare om det inställda femte jobbskatteavdraget. Han skriver att grundtanken med jobbskatteavdraget är att öka skillnaden mellan löneinkomster och andra typer av inkomster, något som han anser är moraliskt fel. Vidare skriver han att de redan genomförda avdragen inte har fått de effekter som regeringen hade tänkt och hänvisar till en studie av Magnus Henrekson.

En medicinsk studie från Örebro universitet visar på ett samband mellan mat som innehåller folater och bra skolresultat. Jonas Vlachos menar att det inte är någon ny kunskap och kritiserar universitet för att ha lett folk att tro att det är maten som leder till bättre resultat. Istället är det bakomliggande orsaker, som familjens socioekonomiska situation, som styr bägge beteendena menar han.

Fem tongivande personer inom svenskt näringsliv intervjuas om sin syn på euro-samarbetet med anledning av den pågående krisen. IFN:s vd Magnus Henrekson säger att Grekland, Portugal och Spanien inte borde vara med i samarbetet eftersom de inte är tillräckligt transparanta och flexibla. Han tror också att krav på att länder med stabil ekonomi ska hjälpa de andra kan leda till ökade motsättningar.

"Det så kallade rot-avdraget (för reparation, om- och tillbyggnad) är numera samordnat med rut-avdraget (för rengöring, underhåll och tvätt). Trots detta gör den som drar av för städhjälp något mycket mer kontroversiellt än den som drar av för tillbyggnad av sommarhuset. Varför?" undrar Andreas Bergh på Aftonbladets debattsida.

Ring till färdtjänst och hamna i Senegal. Det blir snart verklighet för personer i flera av Sveriges 120 kommuner som har avtal med företaget Samres. Företaget har redan telefonister i Estland och Moldavien och nu går 32 telefonister en intensivkurs i svenska i Senegals huvudstad Dakar. Vi hör: Niklas Najafi från Samres, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Karolina Celinska från DHR - förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.

"Tillväxt och dynamik handlar i hög grad om att de bästa företagen expanderar genom att konkurrera ut eller köpa upp och omstrukturera konkurrenter. Samtidigt behövs nya företag. Ingen kan i förväg säga vilka företag som kommer att bli de dominerande. Den rivalitet, utslagning och konsolidering som minskar antalet företag när en bransch mognar är nödvändig för att göra de ledande företagen effektiva." Detta skriver Magnus Henrekson i en artikel om entreprenörsforskaren professor Steven Klepper i spalten OP-ED på ledarsidan.

IFN-medarbetaren Jonas Vlachos porträtteras i en stor intervju i Dagens Samhälle där han beskrivs som en av de som hörs mest i skoldebatten. I sin forskning har Vlachos visat att det råder betygsinflation i den svenska skolan — betygen höjs samtidigt som de faktiska kunskaperna sänks. Därför tycker han att lärarnas betygssättning ska kontrolleras hårdare.

Entreprenörskapsforskaren Steven Klepper tror inte att USA:s ekonomiska problem för närvarande kommer att hämma förmågan på sikt att bilda nya företag som växer sig stora. Han tror däremot att möjligheten för nya företag i Sverige är mindre. Klepper är årets mottagare av Global Award for Entreprenurship Research som delas ut av Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket och IFN.

SvD:s ledare handlar om hur betygen urholkas som bedömningsgrund när skolor inte följer samma norm. Medan det råder betygsinflation på vissa skolor håller sig andra mer strikt till de nationella proven visar forskning från IFN-forskare och därmed blir det svårt att jämföra elever från olika skolor. SvD förespråkar tätare kontroller och att de nationella proven rättas av andra lärare än de som undervisar eleverna.

Andelen unga arbetslösa är rekordhögt i Europa. IFN-forskaren Andreas Bergh diskuterar med Sandro Scocco, ekonom på Global utmaning om vilka möjliga lösningar som finns.

Widar Andersson skriver i en ledare att de som ofrivilligt har varit arbetslösa borde få högre pension än de som frivilligt har valt bort arbete. Slutsatsen drar han efter ett seminarium om socialförsäkringarnas roll för ekonomisk utveckling. Andersson skriver också om de åsikter som IFN-forskarna Anderas Bergh och Magnus Henrekson framförde på seminariet.

Enligt en granskning som Veckans Affärer har gjort drar storbolagen ned sina investeringar i forskning och utveckling. En del av investeringarna flyttar också från länder som Sverige till utvecklingsekonomier i Asien. IFN-forskaren Fredrik Sjöholm intervjuas i artikeln och säger att det till viss del beror på krav från de länderna.

IFN-forskaren Andreas Bergh anser att det är ”hårresande” att trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm både är högste ansvarige politiker för kollektivtrafiken och ordförande för lobbyorganisationen Spårvagnsstäderna. Bergh, som bland annat forskar om korruption, säger att det är svårt att se hur Wennerholm ska kunna företräda skattebetalarnas och spårvagnsbolagens intressen samtidigt.

I ett inslag om IFN:s konferens om hur vi kan förutse finans- och bankkriser intervjuas Lars Oxelheim. Han säger att det är svårt att veta vilka företag och länder som har en stabil ekonomisk utveckling på grund av de makroekonomiska åtgärder som genomförs.

Personer som ärver en större summa pengar tenderar att jobba mindre. Det visar en forskningsstudie som bland annat IFN-medarbetaren Mikael Elinder har skrivit.

Finansprofessorn Edward Altman tror att EU-länderna både måste höja pensionsåldern och bromsa infrastruktursatsningarna för att komma till rätta med sin ekonomiska kris. Det och mycket annat pratade han om på IFN:s seminarium om hur vi kan förutse finanskriser.

Låt svenska medier göra reklam för privata spelbolag. Det skriver chefredaktörerna för Aftonbladet och Expressen som riskerar att fällas i domstol på grund av att de har publicerat den typen av annonser. Enligt chefredaktörerna är det konkurrenshämmande att tv-bolag som sänder från andra länder kan göra den här typen av reklam samtidigt som det är förbjudet för medier som ges ut i Sverige. Dessutom hävdar de, med hänvisning till en studie gjord av IFN-forskaren Henrik Jordahl, att en lagändring skulle kunna leda till ännu mer skattepengar eftersom staten bland annat skulle få in mer reklamskatt.

UNT har gjort en sammanställning som visar att många studenter fick MVG i sina betyg trots att de inte uppnådde lika goda resultat på de nationella proven. IFN-forskaren Jonas Vlachos kommenterar sammanställningen och säger att rutinerna kring proven bör göras om och att det borde finnas en gräns för hur stor skillnaden mellan provresultaten och betygen.

Finanspolitiska rådet kritiserar i sin senaste rapport regeringens skolpolitik. Bland annat påpekar rapporten att regeringen satsar tio gånger så mycket resurser på ytterligare ett jobbskatteavdrag än på förbättringar i skolan. Rådet kritiserar även regeringens förslag om lärarlegitimation som rådet befarar kommer att göra läraryrket än mindre populärt. IFN-forskaren Jonas Vlachos som har varit med och granskat skolpolitiken intervjuas.