IFN i media

I en krönika i New York Times skriver professor Tyler Cowen om forskning av Niclas Berggren och Therese Nilsson, IFN. De har genomfört flera studier som handlar om tolerans. Stämmer det att vi blir mer toleranta när vi idkar handel, undrar Cowen och skriver om Berggren och Nilssons forskning: "Ett av deras mest slående resultat är att samhällen som kännetecknas av större ekonomisk frihet och välstånd uppvisar större tolerans mot homosexuella, ... Med andra ord, i ett samhälle som tillåter den enskilde att engagera sig i kapitalistiska aktiviteter med ett minimum av rättslig reglering, kan vi förvänta oss tolerans på en rad områden, inklusive sexuellt beteende. Att identifiera orsak och verkan kan vara svårt, men ökad ekonomisk frihet förknippas med ökad tolerans på detta område."

Maria Persson, affilierad till IFN, skriver om Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), som är mycket ambitiösa och går långt bortom traditionella frihandelsavtal. "Att analysera vilka effekter TTIP skulle ha är en angelägen – och svår! – forskningsuppgi" förklarar Persson och granskar studier på området.

”Ingenting pekar på att jämlikheten kommer att öka i världen. Tvärtom kommer de rika fortsätta att dra ifrån”. Det säger nationalekonomen Jesper Roine till Dagens Arena. I sammanhanget nämns Daniel Waldenströms forskning. Waldenström är verksam vid Uppsala universitet och affilierad till IFN.

Nya Lidköpings-Tidning skriver om boken Europaperspektiv 2015 och om Martin Ljunge, IFN, som är en av författarna, Han berättar: "Jag forskar på tillit hos den andra generationen invandrare. Tillit som förbättrar hälsan, ekonomin och viljan att utbilda sig. Den ökar även viljan att arbeta och ta till sig ny teknik som i sin tur förbättrar personernas nätverk och ökar kunskapen om deras omvärld".

Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad IFN, uttalar sig i en artikel om att år "2016 äger den rikaste hundradelen — en procent av världens befolkning — lika mycket som resten av alla invånare på Jorden". Waldenström citeras: "Det återspeglar en enorm skevhet i en viktig aspekt av välfärdens fördelning, nämligen förmögenhet." Han förklarar blandf annat att "personerna i den yttersta toppen inte har en konsumtionsförmögenhet, utan de har företag som de styr över".

Fastighet & Bostadsrätt publicerar en text om forskning av bland andra Ola Andersson, IFN. Det handlar om förlustaversion:  I experimentet fick deltagarna göra en serie val mellan två olika spel om pengar. Ett säkert spel och ett spel med större risk. I de säkra spelen valde deltagarna, oavsett vilken grupp de tillhörde, ungefär samma risk. När deltagarna kunde förlora pengar visade de större motvilja att ta risk. Men deltagarna i gruppen som tog beslut åt andra var mindre påverkade av risken att förlora pengar och fick i genomsnitt högre avkastning.

Ekonomiekot lördag handlade om fria marknader, och politikernas inverkan på marknaderna. Luigi Zingales, professor vid Booth School of Business vid Universitet i Chicago, intervjuades i samband med att han deltog i ett IFN-seminarium i november. Zingales är känd som en stark förespråkare för fria marknader och att vara pro-market inte pro-business. Även Magnus Henrekson, IFN, intervjuades om bland annat den svenska skolmarknaden och brist på kontroll- och kvalitetmekanismer.

Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle, skriver att "utan invandring kommer Sveriges befolkning att krympa och välfärden haverera. Men, som Assar Lindbeck [IFN] och andra nationalekonomer påpekar, så är det en enorm skillnad mellan invandring till arbete respektive invandring till generösa välfärdssystem". Han förklarar att skatt på arbete och konsumtion finansierar välfärden och att "begreppet 'volym' kan inte ens den mest behjärtansvärda idealist och anhängare av en fri värld utan gränser undkomma."

Ekonomiekot lördag handlade om spelmarknaden. Frågor som togs upp var ökningen av spelreklam och de problem som detta kan medföra för personer med spelproblem. Henrik Jordahl, IFN, var en av gästerna som har studerat spelmarknaden.

I en krönika på Realtid.se skriver Tino Sanandaji att det är "en fantasi att tro att avskaffade turordningsregler på något signifikant sätt skulle reducera utanförskapet ...". Han förklarar att "I den mån LAS påverkar sysselsättning gäller det yngre. Studierna visar samtidigt att uppluckrad arbetsrätt ökar invandrares sysselsättningsgrad marginellt eller inte alls. Det är till exempel slutsatsen i en uppmärksammad forskningsöversikt av min kollega Per Skedinger på Institutet för näringslivsforskning (IFN)."

Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, deltog i ett rundabordsamtal arrangerat av SVT. Samtalet handlade om att "de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen har ökat - vilken effekt får det på ett samhälle? Kan klyftor fylla en funktion? Vilka klyftor kan dyka upp i kölvattnet av de ekonomiska?" Waldenström förklarade att skillnaderna  har ökat under de senaste decennierna.

Det vanligaste argumentet för att sänka skatten för företag -- att detta skulle skapa fler jobb -- tycks inte stämma, skriver Huffington Post. Tidningen hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU, m fl. Ljungqvist är affilierad till IFN. Enligt studien så skapas inte fler jobb när skatten slopas på delstatsnivå. Ett undantag finns: Skattesänkning kan hjälpa till att skapa jobb och sätta fart på ekonomin under en recession.

I en krönika i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, om vad vi ska arbeta med när robotarna tar våra jobb. "I en marknadsekonomi avgörs detta av vad människor är beredda att betala för. Eftersom vi är rikare än någonsin, och tekniken mindre begränsande än någonsin, är det till stor del människors fantasi och skaparförmåga det kommer an på. Det är trots allt den som tagit oss dit vi är i dag."

Realtid.se skriver om att Tino Sanandaji, IFN, har sökt allmänhetens stöd för att kunna ge ut en bok om den svenska invandringspolitiken. Realtid skriver: "målet var att samla in 400.000 kronor till nyår men redan efter en vecka har löften om gåvor på över 500.000 kronor strömmat in till kampanjsidan hos gruppfinansieringstjänsten Kickstarter".

I en ledare skriver Värmlands Folkblad att "gapet mellan rika och fattiga ökar i de flesta av OECD:s 34 medlemsländer". VF refererar till forskning av Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN, m.fl. Tidningen skriver att de "räknat ut att den rikaste procenten äger 40 procent av landets tillgångar".

I en krönika på Dagensarena.se undrar Kent Werne "hur mycket kan klyftorna växa innan missnöjet riktas mot de rika i stället för mot samhällets utsatta?" Han hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad till IFN. Werne förklarar att Waldenström m.fl. "har räknat ut att den rikaste hundradelen – 70 000 personer – äger ungefär fyra tiondelar om man räknar in tillgångar som parkerats utomlands av skatteskäl".

I en ledare skriver Svenska Dagbladet om "ny forskning visar att fackföreningsrörelsen avsiktligt skyddar ett system som stänger ute utrikes födda från arbetsmarknaden". I sammanhanget hänvisar skribenten bl. a. till Andreas Bergh, IFN, som säger om de aktuella forskningsrönen: ”Problemet är att det inte finns någon lika mäktig intresseorganisation som talar för nyanlända flyktingar”.

Kunskapsintensiva tjänsteföretag växer snabbast. Det kastar skuggor över politikernas riktade satsningar på högteknologiska företag. Dessutom är det farligt med företagsstöd som ska lock individer att bli entreprenörer, sammanfattar tidningen Entré  forskning av Niklas Elerts, IFN. I intervjun förklarar Elert att "människor kan bara lära sig att driva företag genom erfarenhet. Det innebär exempelvis att Ung företagsamhets verksamhet, där ungdomarna får starta, driva och lägga ner ett förtetag, är vad som gör att deras företag överlever. Inte att de har fått en kurs i entreprenörskap."

Dagens Samhälle länkar till en debattartikel i DN av Magnus Henrekson, IFN. I artikeln föreslår Henrekson att en parlamentarisk skuldkommission ska tillsättas. Han skriver att hushållens stigande skulder är Sveriges kanske största ekonomiska risk. "Men förslaget om amorteringskrav är inte rätt väg att gå. I stället bör åtgärder som att sänka ränteavdraget och öka andelen bundna lån övervägas".

Magnus Henrekson, IFN, skriver på DN Debatt om att tvångsamortering är fel väg att gå för att minska hushållens skuldsättning. Han förklarar att hushållens stigande skulder kan vara Sveriges största makroekonomiska risk. "Detta talar för riktade åtgärder nu. En parlamentariskt sammansatt skuldsättningskommission borde omgående tillsättas".

I en ledare skriver Östersunds-Posten om den sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Tidningen refererar till Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, som bland annat i en poddsändning från IFN förklarat att vi inte vet varför resultaten sjunker. Sahlgren framför teorin att "den främsta kandidaten är de arbetsmetoder, i synnerhet arbetsformen eget arbete, som följde 1970-talet skolreformer". Denna teori har han även fört fram i Neo, nr 6 2014.

I en krönika  på Realtid.se skriver Tino Sanandaji, IFN, att Moderaterna "vägrar envist att medge att integrationen av invandrare i Sverige inte har förbättrats sedan Alliansens valseger 2006". Han förklarar att "det är en förnekelse som kan bli en dyrköpt läxa". Sanandaji frågar sig vad som egentligen är orsaken till  utanförskapet för invandrare till Sverige.: "Jag menar att den fundamentala förklaringen är låg utbildningsnivå bland flyktingar i kombination med att ekonomin blivit alltmer kunskapsintensiv." Sanandji föreslår att Anna Kinberg Batra (M) ska tillsätta en kommission om dessa frågor "ledd av riktiga forskare". Några av de forskare som Sanandaji föreslår ska ingå i en sådan kommission är verksamma på IFN:  Assar Lindbeck, Per Skedinger och Yves Zenou (affilierad).

Högskriften, som ges ut av Högskolan i Jönköping, har intervjuat Özge Öner, IFN och Högskolan i Jönköping, om hennes forskning. Hon berättar att just när det gäller julhandel så är konsumenterna villiga att resa längre än i vanliga fall. Därför fungerar det bra för specialiserade butiker som exempelvis klädaffärer, inredningsaffärer, elektronikaffärer och sportaffärer, att vara lokaliserade till stora regionala shoppingcenter.

I en debattartikell skriver Besviken (M)edborgare "SD växer just på grund av att inga andra partier vågar lyfta den tabubelagda frågan om nackdelar, risker och kostnader för Sveriges generösa invandringspolitik." Skribenten skriver om akademins roll i debatten och hänvisar till Tino Sanandaji, IFN som menar "att problemet inte är att svensk forskning är korrumperad, utan att media och politikerna har varit korrupta i sin rapportering av forskningsläget".

Magasinet Connoisseur skriver om riskkapitalister och intervjuar bland andra Jocim Tåg, IFN. Han förklarar att mediabilden av riskkapitalister inte stämmer med verkligheten. "Den akademiska forskningen har överlag gett en mycket positiv bild av riskkapitalbolag och risk-kapitalinvesteringar. Dock tycker jag att uppmärksamheten varit bra i många hänseenden. Den har väckt frågan om internationell skatteplanering som är ett problem och som politikerna borde åtgärda."

Connoisseur fortsätter: "Joacim Tåg gillar inte ... företagens lån mellan olika dotterbolag för att smita undan skatt. Upplägget kallas för räntesnurror, och går till så att man inom en koncern lånar pengar från ett internt bolag med säte i ett skatreparadis, i syfte att kunna minska vinsten - och därmed bolagsskatten."

Joacim Tåg förklarar att "kanske den viktigaste fördelen med riskkapitalinvesteringar att de medför resurser och kunskap för att utveckla de företag som köps upp." Han säger attrRiskkapitalbolagen har ofta innan uppköpet gjort en klar plan över hur man under ägandeperioden ska investera för att förbttra bolaget. "Överlag visar akademiska sutdier att de är duktiga på att öka produktiviteren i de företag de inveserar i."

Vad gäller risken för arbetslöshet vid uppköp säger Tåg att "vi har en ny studie på gång som analyserar effekter på vissa grupper av anställda. Exempelvis visar studien att a  ställda som utför rutinmässiga uppgifter ofta blir uppsagda, medan de som utför icke ruiinmässiga uppgifter klarar sig mycket bättre. Just detta beror på investeringar i ny teknik som riskkapitalbolagen gör efter uppköpet".

I en gästledare i SvD skriver Claes Arvidsson bl.a. om den ryska upptrappningen i Östersjön. Han skriver att "säkerhetspolitiken blev ihåligare när Stefan Löfven opåkallat ... i regeringsdeklarationen ändrade den säkerhetspolitiska linjen genom att säga nej till medlemskap i Nato". Ledaren avslutas med ett citat från Assar Lindbeck, IFN: ”Politiker använder statistik som en berusad använder en lyktstolpe, som stöd snarare än som belysning.”

Jusektidningen har intervjuat Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om röddagskonto, dvs. att i stället för fasta helgdagar kan den anställde själv välja lediga högtider. Jonas Vlachos ser stora samhällsrisker med en sådan förändring. Han menar bl.a. att den viktigaste poängen med heldagsledighet är att den koordinerar ledighet och arbete mellan olika personer.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, har föreläst i Norrköping om skolforskning. Folkbladet skriver om detta på nyhetsplats.Vlachos förklarade bl.a. att det inte finns något "som tyder på att vinstmotiverad konkurrens leder fram till en hög och likvärdig skolkvalitet. Istället kräver den en ganska omfattande reglering". Han pekade på att Sverige har betygsinflation och att nationella prov bör rätta externt.

Svenska skolelever får bättre betyg – samtidigt som deras kunskaper försämras. Det förklarade Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, på ett seminarium i Norrköping som refereras på nyhetsplats i Norrköpings Tidningar. Vlachos förklarade bland annat att det "inte tycks finnas någon koppling mellan vad eleverna lär sig i kärnämnen och de betyg de får".

I en replik i Ekonomisk Debatt (svar på inlägg i Ekonomisk Debatt nr 8/2014; som i sin tur föranleddes av ett inlägg av Andreas Bergh i Ekonomisk Debatt nr 4/2014). Andreas Bergh svarar Jan Tullberg och skriver att hans (Berghs) forskningsresultat "ligger ... helt i linje med annan forskning som visar hur stelheter på inhemska arbetsmarknader minskar de vinster som invandring skulle kunna skapa".

I en insändare skriver den pensionerade läraren Maj-Louise Nordlund om dåliga skolresultat och hänvisar bl.a. till Johan Wennströms, IFN, bok Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Hon menar att "såväl S som borgarna har haft sina fingrar med i nedrustningen av skolan". Nordlund skriver avslutningsvis: "Så kanske det är dags att samarbeta för vår framtids skull."

Gabriel Sahlgren, affilierad IFN, intervjuas i Neo om skolforskning. Han får frågan om hur man kan förklara elevernas sjunkande kunskapsnivå. Gabriel Sahlgren svarar: "Det vet vi ännu inte. En stark kandidat till förklaring är de förändrade arbetsmetoder i skolan, framförallt arbetsformen "eget arbete" som spred sig som en löpeld från mitten av 1990-talet."

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, är en av fem forskare som i ett debattinlägg skriver om pilotstudien Hur styrs och granskas kommunala bolag?. De har identifierar fem områden som "förtjänar en fördjupad diskussion". De pekar bland annat på ”personunionerna” som ett dilemma. Det vill säga att kommunstyrelseledamöter även har tunga uppdrag i kommunens bolagssfär.

Nyhetsbrevet Kvalitet & förnyelse skriver om rapporten Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?, som publicerats inom ramen  ett samarbete mellan IFN och SNS. Kvalitet & förnyelse skriver från det seminarium där rapporten presenterades: Drifts- och ägarform tycks inte spela någon större roll för managementkvaliteten. Genomsnittspoängen är dock lite högre, i synnerhet på personalområdet, för boenden drivna av stora företag ..."

I en krönika skriver Tino Sanandaji, IFN, att samtidigt som kostnaden för asylmottagandet ökat betydligt så "fortsätter Sverige att vara sämst i OECD på att integrera invandrare på arbetsmarknaden". Sanandaji kommenterar Fores rapport ”Utan invandring avfolkas Sverige”, som han skriver "inte håller vid en granskning".

I en artikel där bostadspriser jämförs mellan Sverige och Storbrittanien refereras till forskning av Özge Öner, IFN. Resultatet visar att två svenska kommuner överstiger de brittiska topplaceringarna. "I Solna krävs idag 18,9 årslöner för att finansiera ett genomsnittligt hus. I Sundbyberg är motsvarande siffra 15,7 årslöner. Båda dessa kräver alltså fler års lönearbete för att bekosta huset jämfört med vad som krävs i den brittiska toppnoteringen Oxford."

Gun-Britt Trydegård, fil dr i socialt arbete som bl.a. har forskat om chefsrollerna inom äldreomsorgen rekommenderar forskningrapporten ”Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?” av Jannis Angelis och Henrik Jordahl, IFN. Hon skriver att forskningsrapporten "kan rekommenderas till läsning – och eftertanke – för alla som intresserar sig för äldreomsorgens styrning och ledning". Samtidigt anser Trydegård att "inte heller den här ambitiöst upplagda studien [ger] något svar på om väl styrda och ledda äldreboenden håller högre kvalitet i det som de är satta att åstadkomma – en vård och omsorg av hög kvalitet för äldre människor som behöver det".

Luxemburg har är bas för omfattande skatteplanering, förklarar Ekot. Åsa Hansson, IFN och Lunds universitet intervjuas. Hon säger att "Luxemburg som land kanske bryter mot EU:s statsstödsregler, så den debatten kanske också kommer igång på allvar. Då är risken att företagen flyttar från Luxemburg till Schweiz. Där kan man också få förhandsbesked."

Tino Sanandaji, IFN, samtalar i Kanal Global om invandringens kostnader. Det är i första hand invandrades möjligheter att komma in på arbetsmarknaden som diskuteras. Sanandaji för fram forskningsresultat och förklarar dessutom att det är allvarligt att invandrare ses som andra klassens medborgare.

Janerik Larsson bloggar om en "politiskt högst intressant och betydelsefull" artikel av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, som publicerats i Ekonomisk debatt. Larsson menar att artikeln "väcker viktiga frågor om hur skattesystemet bör vara utformat för att stärka entreprenörskap och innovationer".

"Ränteavdragen för bostäder är skadliga och bör minskas eller helt tas bort, det menar allt fler ekonomer". Så inleddes ett inslag i Rapport. Det sades att avdragen kostar staten 32 miljarder kronor per år och gynnar de som redan har det bra. En av de som intervjuades var Magnus Henrekson, IFN. Han förklarade att om du bor i en storstad måste du låna mer [för att köpa bostad] och om du har högre inkomst så kan du låna mer.

"Människor som flyr ska välkomnas, men också ges möjligheter bortom bidragsberoende och arbetslöshet" skriver Sakine Madone i en ledarkommentar. Hon fortsätter: "Sverige kan i förlängningen inte vara unikt bra på att öppna gränserna, samtidigt som vi är bland de sämsta av alla länder i OECD på arbetsmarknadsintegration. Som nationalekonomen Andreas Bergh [IFN], med flera, har konstaterat kan bland annat en högre lönespridning och en minde strikt anställningstrygghet minska sysselsättningsgapet mellan infödda och utrikesfödda."

"Höga lägstalöner gör livet surt för den som inte redan finns på arbetsmarknaden" skriver Borås Tidning i en ledare.  Tidningen citerar Per Skedinger, IFN, i underlagsrapport 24 till Globaliseringsrådet: ”Den svenska arbetsmarknadsmodellen har varit framgångsrik i flera avseenden, men när det gäller att skapa sysselsättningsmöjligheter för marginalgrupper framstår modellen närmast som ett misslyckande.” BT konstarerar att "de som står längst ifrån arbetsmarknaden får det svårare – tack vare den svenska modellen".

I ett gästinlägg på ledarbloggen i Svenska Dagbladet skriver Janerik Larsson om boken Ett forskningsinstitut växer fram –IUI från grundandet till 1950 av Benny Carlsson och Mats Lundahl. Boken lanseras i samband med IFN:s 75 års jubileum som firas den 17 november 2014. Han citerar SAF-chefen Gustaf Söderlund om institutets tillblivelse: "Om industrin lägger sig till med partipolitisk propaganda, som icke kan undgå att här och var bliva inobjektiv ... så riskerar den att förlora även det inflytande, som objektiv bevisföring dock alltid besitter i ett demokratiskt samhälle".

Lördagsintervjun med Magnus Henrekson, IFN, annonseras på förstasidan med rubriken "En bra skola ska kunna lyfta varje individ". I intervjun förklarar Magnus Henrekson att om inget görs åt skolans dalande resultat så kommer klimatet på arbetsplatser att försämras och därmed hämma svensk tillväxt. Han tror inte på höjda lärarlöner som ett recept för att höja elevernas kunskaper men förklarar att "lärarna måste tillåtas få vara chefer i sina klassrum".

"Unga som skuldsätter sig på nätet och sambandet mellan skulder och hälsa. Det är två av de forskningsprojekt på Lunds universitet som får finansiering från Kronofogden" skriver SVT på nätet och fortsätter: "Drygt en miljon går till Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning för forskning kring om hur hur hälsa och skuldsättning hänger ihop." En av forskarna i projektet är Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Nyheten rapporteras i en rad media.

I ett inlägg på ledarsidan skriver Amanda Wollstad om Luigi Zingales som 2014-11-06 talade på ett seminarium arrangerat av IFN. Alla tjänar på en fri marknad, men ingen tjänar stort – därför är sanna frimarknadsförespråkare så sällsynta, tolkar Wollstad Zingales. "Allmänheten, de som ändå har mest att tjäna på en långsiktigt vital ekonomi och en sann konkurrens om deras surt förvärvade slantar, de har den svagaste rösten i det politiska spelet. Det är kanske ingen trösterik tanke, men förhoppningsvis en insikt som kan få den svenska högern att hitta tillbaka till ett principiellt försvar av den fria marknaden. En marknad för folket, snarare än storföretagen."

"Att försvara marknadsekonomin i sin helhet är inte detsamma som att gynna enskilda branscher och företag. Det är en Chicagoekonomen Luigi Zingales huvudpoänger" skriver Svensk Tidskrift. Luigi Zengales besökte Stockholm och var huvudtalare på ett seminarium arrangerat av IFN 2014-11-06. Skribenten menar att "Zingales har ett sätt att tala om kapitalismen och den fria marknaden som skulle göra den svenska debatten gott, en sund skepticism mot både marknaden – i meningen den nu rådande – och politiken".

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Martin Ljunge, IFN. "Sambandet mellan social tillit och god hälsa har också varit känt, både på individnivå och på samhällsnivå, men ny forskning visar nu att det är tilliten som ger god hälsa. Och tillit ärvs från föräldrarna, främst från mamman. Det framgår av analyser av Martin Ljunge ..." Tidningen har intervjuat Ljunge som bl.a. förklarar att "det tar minst två generationer att komma upp i mottagarlandets tillitsnivå. Däremot går det snabbare att förlora i tillit."

DN har intervjuat Chicagoprofessorn Luigi Zingales som talade på ett seminarium arrangerat av IFN.  Zingales varnar att "politiker och kapitalister får inte bli nära kompisar. Alltför täta band leder till att staten utnyttjas av särintressen. Därför är det farligt med innovationspolitik av det slag som nu diskuteras i Sverige". Han förklarar att "marknadsekonomin är överlägsen som system, men den korrumperas om företagen söker förmåner från staten".