IFN i media

"Att stänga de två äldsta kärnkraftsreaktorerna skulle inte kosta mer än 320 kronor per år för en eluppvärmd villa", skriver docent Thomas Tangerås och Erik Lundin, IFN.

Läs debattartikeln här.

Svenska politikers medelinkomster slår folkets med hästlängder, skriver lokaltidningen Mitt i Danderyd. Richard Öhrvall, IFN och SCB, intervjuas. han förklarar utslaget bland annat att med att "de som tjänar mindre, unga och offentliganställda, är till exempel inte så vanliga inom politiken".

Den franske nationalekonom Thomas Piketty har blivit vänsterns hopp. Hur ska liberaler förhålla sig till Pikettys teorier om en växande ojämlikhet, undrar Tino Sanandaji, IFN, och Nima Sanandaji i tidskriften Neo. De förklarar att "det hade varit avsevärt svårare att kritisera Piketty om han hade skrivit boken 'Ojämlikhet i det 21:a århundradet'. I stället valde han att fokusera på kapital, där argumenten är betydligt mer skakiga."

Ivar Arpi försöker i Neo svara på vad som stämmer när det gäller invandring -- Vissa varnar för att invandringen leder till ökande kostnader, andra menar att den är lönsam. I detta sammanhang hänvisar han till forskning av Andreas Bergh, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, alla tre forskare på IFN.

Barometern skriver i en ledare att "Vänsterpartiets stora valfråga är att stoppa vinstuttag i välfärden". Tidningen refererar till en intervju med Magnus Henrekson  i Neo, där han påpekar att många borgerliga politiker har blandat ihop pro market med pro business. "Man har försvarat enskilda välfärdsföretag trots att de varit uppenbart usla ... Just därför kan Jonas Sjöstedt felaktigt framställa hela den privata välfärdssektorn som usel".

Börsen har fortsatt upp i år och kurserna har stigit i 33 månader i rad. Det är en av de längre uppgångarna under de senaste 30 åren, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Statistiken har tagits fram av fondbolaget Eturn för DN:s räkning. Tidningen förklarar vidare att det index som använts kommer från Affärsvärldens generalindex som bygger på forskning om räntor och aktieavkastning av Daniel Waldenström, IFN och Uppsala universitet.

Johanna Rickne, IFN, var med och kommenterade statminister Fredrik Reinfeldts presskonferens på torsdagen i Almedalen. Frågorna handlade bland annat om bostadsbyggande.

"Styrningen av svenska äldreboenden är överlag god – men kan bli bättre". Så sammanfattar Dagens Samhälle forskningsrapporten Att styra och leda äldreomsorg författad av Henrik Jordahl och Jannis Angelis, IFN. Rapporten presenterades av SNS i Almedalen. Tidningen skriver även att rapporten får kritik och hänvisar främst till professor Mats Thorslund som menar att "det är snarare anarki där ute" vad gäller ledning inom svenska äldreboenden.

Johanna Rickne, IFN, kommenterade statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen. Hon förklarade bland annat att det var ett brett och modigt tal. Det senare därför att Reinfeldt tog upp problemområden inom M:s kärnfrågor som balansen i ekonomin och utanförskapet.

Ovärdigt, sa Jimmie Åkesson. Orättfärdigt, sa Stefan Löfven. Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas retorik är till förvillelse lik inte bara när det gäller arbetskraftsinvandringen. Utan även när det kommer till skatten på pensioner, skriver VLT och hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad IFN. Waldenström har skrivit på Ekonomistas "att pension inte beskattas hårdare än lön".

Magnus Henrekson, IFN, var med och "grillade" Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner. Henrekson frågade bland annat vad tillväxt betyder för MP. Övriga utfrågade var Peje Emilsson, Friskolornas riksförbund och Lina Palm, SKGS - Basindustrins energisamarbete.

Magnus Henrekson, IFN, och Jon Åsberg, Affärsvärlden, var gäster hos Charlotte Stjerngren och diskuterade skatter. De kommenterade bland annat företagsskattekommitténs förslag. Magnus hwenrekson slog även ett slag för en omfattande reform av hela skattesystemet.

Den franske stjärnekonomen Thomas Piketty förespråkar att Sverige återinför arvs- och förmögenhetsskatt. Sådana skatter behöver inte vara höga — det handlar framför allt om att hålla koll på rikedomarna, skriver Arbetet. Tidningen citerar Daniel Waldenström, affilierad IFN: "Vi vet för lite hur skadlig eller bra den svenska arvs- och förmögenhetsskatten var. Varför utesluter politikerna att återinföra dem när vi inte ens vet vilka effekter skatterna hade?

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, deltog tillsammans med Katrine Kielos i ett samtal i Gomorron Sverige om den franske ekonomen Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century.

I Sveriges kommuner skapas strukturer som dämpar företagande, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Axess. Bergh förklarar att "det brokiga företagandet runt Möllevångstorget i Malmö har uppstått trots, inte tack vare, många av Sveriges formella institutioner". Han pläderar för "kommunala avregleringar för ökad företagsamhet".

"Om oppositionen vinner valet riskerar privata bolag att åka ut ur välfärden" förklarar Magnus Henrekson i en intervju med Dagens Industri. På samma uppslag i tidningen refereras en debatt arrangerad av DI i Almedalen där Henrekson var en av paneldeltagarna. Där förklarade han bland annat att länders belåning kommer att vara ett centralt problem i framtiden.

"Skolan fortsätter att vara en av de mest populära frågor att uttala sig i" skriver NT om årets valkampanj. Tidningen förklarar att riva upp det fria skolvalet troligen inte är svaret på skolproblemen. "En ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning (IFN) visar nämligen att det fria skolvalet inte har missgynnat de svaga eleverna, som politiska företrädare från oppositionen länge påstått." Rapporten är författad av bl.a. karin Edmark, IFN.

Almedalen är en del av den pågående glidningen från politik till pr, skriver Hallandsposten och hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i Neo. "Bäst har kritiken mot privata aktörers ökade politiska inflytande formulerats av den borgerliga nationalekonomen Magnus Henrekson. Henrekson lyfter fram den betydande skillnaden mellan att vara för en generell valfrihet i välfärden – pro market – och att förorda ekonomiska subventioner till enskilda företagare – pro business. Hans resonemang bör läsas av alla politiker och debattörer som i dagarna smörjer nätverken på Gotland."

På Expressens kultursidor kan man läsa att "ankan läser en luftartikel om skolan i Svenska Dagbladet". Tidningen skriver att om man läser artikeln i SvD "visar det sig att rapporten inte motsäger att så mycket väl skulle kunna vara fallet. Författarna drar ingen annan slutsats än att man inte kan skylla de negativa effekterna enbart på det fria skolvalet."

Den franske kändisekonomen Thomas Piketty förespråkar att Sverige återinför arvs- och förmögenhetsskatt, skriver TT i en artikel där Danile Waldenström, som är affilierad till IFN, intervjuas. TT skriver att Waldenström håller med Piketty om att skatterna borde återinföras: "Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen. Men vi behöver hitta sätt att beskatta kapital."

SvD skriver på förstasidan om en rapport av Karin Edmark, IFN, med flera, som publiceras i dag. "Den omdiskuterade skolvalsreformen har varken påverkat elevernas resultat i negativ eller positiv riktning, lyder slutsatsen i en ny rapport. Det gäller enligt forskarna för alla elever – oavsett familjebakgrund." Karin Edmark intervjuas och förklarar att "vi har varken funnit stöd för hypotesen att reformen slår mot dem från sämre förhållanden eller att den skulle leda till en förbättring av resultaten".

En TT-notis som bygger på en artikel i Svenska Dagbladet publiceras i en rad tidningar, bland annat Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Skolvärlden publicerar en notis som bygger på en artikel i SvD: "Enligt en ny studie har effekterna av 1992 års skolvalsreform på skolresultaten varit svagt positiva eller obefintliga, oavsett elevens bakgrund. Inte heller kriminell aktivitet, högre utbildning eller sysselsättning har påverkats enligt studien som publiceras av Institutet för näringslivsforskning den 27 juni".

"Skolvalsreformen har inte påverkat kunskapsresultaten, varken positivt eller negativt, hos någon grupp elever. Det hävdas i en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning." Det skriver Lärarnas Tidning i en notis.

Det fria skolvalet har inte påverkat elevernas resultat i skolan eller försörjningsförmåga senare i livet, enligt en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning, skriver TT som också intervjuat en av rapportförfattarna: Karin Edmark, IFN. "Utifrån våra studier verkar det fria skolvalet inte vara den stora boven i dramat".

Både kollektivavtal och nivån på socialbidragen innebär i praktiken att enklare arbeten rationaliserats bort. Det är problem som makthavarna inte gärna diskuterar öppet, skriver Peter Santesson i Dagens Samhälle. Han redogör för forskning av Andreas Bergh, IFN, som har jämfört länderskillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet bland utrikes- och inrikesfödda. Bergh "sätter fingret på det verkliga dilemma som vi står inför i jobbintegrationen"... "I korthet tycks det vara när man samtidigt kombinerar tre ingredienser som jobbgapet mellan inrikes och utrikes födda uppstår: en omfattande asylinvandring, en arbetsmarknad som huvudsakligen täcks av kollektivavtal samt jämförelsevis höga ersättningsnivåer i socialbidragen (eller motsvarande skyddsnät)."

Henrik Jordahl, IFN, medverkar i programmet Om att unna sig det goda - och låta någon annan göra jobbet: "Man unnar sig om man har råd. Och många i Sverige har råd idag. Det säger Henrik Jordahl som forskar om tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, som också säger att fler och fler kommer att köpa personliga tjänster."

I ett debattinlägg skriver gymnasieläraren Lars-Erik Svensson skriver att betygssystemet känns "fullständigt rättsosäkert". Svensson hänvisar till forskning av Jonas Vlachos: "Hans uttalande när det gäller betygssättning, är att individens mål och samhällets mål står i tydlig motsättning till varandra. Hans slogan är att marknadsstyrning och konkurrens inte är någon bra modell för skolan."

Val till kommun och region förtjänar mer utrymme och gärna en egen valdag, skriver Sydsvenskan i en ledare. Tidningen hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: ”Eftersom kommun- och regionskatt bakas ihop i skattetabellen framgår det inte hur hög regionskatten är” har Andreas Bergh tidigare förklarat i  Sydsvenskan.

Visst går det att vinna riksdagsval med triangulering och ideologilöshet, skriver Benjamin Katzeff Silvberstein i en gästledare. Han fortsätter: "Men de dystra opinionsmätningarna tyder på att receptet inte räcker för ett tredje {[val]." Katzeff Silberstein skriver om forskning av Tino Sanandaji, IFN: "Trots Sveriges höga skattetryck och fördelningspolitik har 60 procent av våra miljardärer ärvt sina förmögenheter, medan siffran för ett land som USA är 30 procent".  Han frågar sig: Varför inte lansera den märkligt nog radikala tanken om att alla människor ska kunna arbeta sig rika, utan familjepengar?
 

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren om forskning av Andreas Bergh: "Sist men inte minst är det värt att nämna att Andreas Berghs undersökning pekar på att länder där utrikes födda i stor utsträckning har jobb, är samma länder som har hög förvärvsfrekvens bland inrikes födda och vice versa. Därmed avlivas ännu en gång den seglivade myten att invandrare tar jobb från infödda." Tidningen menar att detta "tål att upprepas både en och två gånger, särskilt inför höstens riksdagsval".

"Arbetskraftsinvandring gynnar både dem som kommer och de som redan bor i landet" skriver VLT i en ledare. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Arbetslösheten bland utrikes födda är mer än dubbelt så hög som bland inrikes födda". VLT drar slutsatsen att "de svenska kollektivavtalen och det förhållandevis höga socialbidraget håller uppe lönerna för okvalificerad arbetskraft, vilket gör att de som inte är tillräckligt produktiva för att nå upp till Sveriges internationellt sett höga lägstalöner stängs ute från arbetsmarknaden."

Västerbottens-Kuriren skriver  att "när statsminister Fredrik Reinfeldt sa att arbetslösheten är låg bland etniska svenskar mitt i livet blev det ramaskri. Det betyder inte att han inte har rätt." Tidningen hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN. Där visas att arbetslösheten bland utrikes födda är mer än dubbelt så hög än bland inrikes födda. Skillnaden förklaras med "små löneskillnader, strikt anställningstrygghet och ett relativt generöst socialt skyddsnät".

Shaker Zahra, 2014 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research (IFN är tillsammans med Entreprenörskapsforum och Vinnova huvudman för priset), porträtteras i Entré. Tidningen berättar att han drivs av en social patos och en tro på entreprenörskapet som möjliggörare. Hans forskning sägs ha präglats av uppväxtåren i Kairos fattiga områden samt många internationella arbetsplatser. Zahra fäörklarar att för honom är entreprenörskap en social fråga.

I( en ledare skriver Norra Skåne att "Sverige har en liberal asyl- och flyktingpolitik, och detta är i grunden bra". Skribenten hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt skriven av Andreas Bergh, IFN, där han konstaterar "att arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland utrikesfödda som bland svenskfödda". Tidningen konstaterar att "som Bergh konstaterar pekar undersökningar på att Sverige har en liten främlingsfientlighet i ett internationellt perspektiv, samtidigt som sysselsättningsgapet är betydande".

Skolans problem med att förmedla kunskap är väl kända — men tänk om det är ett ännu större problem att skolan inte förmår förmedla annat än kunskaper, skriver Barometern i en ledare. Tidningen menar att det bland ekonomer finns ett allt större intresse för icke-kognitiva färdigheter och refererar till en intervju i Neo med Magnus Henrekson. Därt förklarar han bl.a. att ”sådana egenskaper efterfrågas i arbetslivet, men skolan har blivit allt sämre på att lära ut dem.”

I Hallstahammar har politikerna öppnat upp för att ta bort läxorna, skriver Aftonbladet. Tidningen refererar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN:  Ju mer läxor eleverna får desto sämre verkar det gå för dem i skolan. "Orsakerna till detta är oklara. Det är uppenbart möjligt att ge läxor som förbättrar skolresultaten. Men det verkar också vara möjligt att göra helt fel. I Hallstahammar har de möjligtvis förstått att så länge inte skolan lyckas ge läxor som förbättrar skolresultaten, bör de kanske låta bli."

Aftonbladet skriver: "Socialdemokraterna lovar fyraveckorsgaranti för cancervård. 'Bra', säger onkologichefen. 'Ohederligt', anser nationalekonomen." Den ekonom som intervjuats är Magnus Henrekson, IFN, och han säger att "det är populistiskt av politiker generellt att lova förbättring av en viss behjärtansvärd del av vården": "Man måste som politiker vara tydlig med att vården handlar om en helhet. Tar man resurser till en viss del blir det automatiskt mindre resurser till andra delar. Det är ohederligt att inte förklara det när man kommer med ett sådant här förslag".

Svenska elever ansträngde sig betydligt mindre på Pisa-provet än deltagare i andra länder. Det visar en datakörning som DN har gjort baserat på elevernas egna uppskattningar, skriver tidningen. En av de som kommenterar är Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han förklarar bland annat att  resultatet "skulle kunna tyda på att den inre motivationen för att prestera bra i Sverige är ganska låg. Å andra sidan skulle det kunna tyda på att eleverna är kritiskt tänkande och förstår vad som är viktigt och oviktigt."

Allt färre jobbar inom den svenska industrin, förklarade Rapport i ett inslag. Lars Persson, IFN, intervjuas och förklarar bland annat att "det finns en ganska snabb strukturomvandling som drivs både av en globalisering, man kan utlokalisera jobb utanför Sverige, samtidigt som vi ser en teknologiutveckling som gör att man kan jobba på med smarta robotar och liknande, vilket gör att de här stora industriföretagen snabbt ställer om".

Bara 8,4 procent av de svenska eleverna ansträngde sig maximalt på Pisa-provet. Internationellt är siffran mer än dubbelt så hög, 17,2 procent, skriver Lärarnas Tidning. Jonas Vlachos citeras från DN: "Det skulle kunna tyda på att den inre motivationen för att prestera bra i Sverige är ganska låg. Å andra sidan skulle det kunna tyda på att eleverna är kritiskt tänkande och förstår vad som är viktigt och oviktigt."

Erik Hörstadius skriver en krönika om kostnaden för invandring: "Professor Jan Ekberg menade att plus vändes till minus runt 1980." Hörstadius tillägger: Våra ledande nationalekonomer sitter tysta i frågan – med några pondusfyllda undantag. Professorerna Magnus Henrekson och Assar Lindbeck bedömer båda att påfrestningarna är stora ..."

Nima och Tino Sanandaji, den senare verksam vid IFN, skriver om Thomas Piketty och hans bok Capital in the Twenty-First Century. De menar att hans ideer fokuserar ensidigt på fördelning och inte skapandet av välstånd. De ifrågasätter Pikettys teorier om ägarkoncentration och skriver bland annat att det finns länder där ägarkoncentrationen inte ökat under långa perioder.

I programmet Medierna i P1 intervjuas Tino Sanandaji, IFN, om en invandringsundersökning som utförts i Sandvikens kommun. Det handlar om hur mycket kommunen tjänade på invandring. De lokala mediernamen men även riksmedierna hade rubriker som ”tjänar över en halv miljard på invandringen”. I programmet kritiserar Tino Sanandaji  beräkningarna och att rapporten publicerats i bl.a. Dagens Nyheter.

I en notis berättar Komunalarbetaren att Johanna Rickne, IFN, gjort en utvärdering för Svensk Kvinnolobby av "regeringens största och mest kostsamma satsning under sina åtta år vid makten - jobbskatteavdraget". Tidningen skriver att hon konstaterar "att män i genomsnitt fått 22 procent mer tillbaka av de 400 miljarder kronor som jobbskatteavdraget kostat".

Realtid.se skriver att redan i betänkandet finns det en "flod av reservationer och kritik mot Företagsskattekommitténs betänkande". Realtid.se skriver: "Flera av kritikerna slår ner på att utredningen för ensidigt har arbetat med att täppa igen hål i skattelagstiftningen ..." denna kritik framför bl.a.a av Åsa Hansson, IFN. Magnus Henrekson IFN som varit expert i utredningen anser att förslaget, som försämrar värdet av befintliga underskottsavdrag, har karaktär av ett slags retroaktiv beskattning och riskerar att leda till allvarliga snedvridningar.

Företagsskattekommittén, där bl.a. Åsa Hansson, IFN, ingår skriver på DN Debatt att det  i dag "är skattemässigt lönsammare för företag att investera med lån än med eget kapital. Det är samhällsekonomiskt osunt. Vi föreslår en begränsad avdragsrätt för räntekostnader och att finansiering med lånat och eget kapital behandlas lika, skriver Företagsskattekommittén." de hoppas sätta stopp för "skattemässigt gynnande av lånefinansiering"  och att företag istället i större utsträckning "finansierar sig med eget kapital".

Företagsskattekommitténs förslag är elegant men också radikalt. Därför bör reformen inte införas fullt ut den 1 januari 2016. Företagen bör i stället få välja mellan att gå in i det nya systemet direkt och att trappa av ränteavdragen stegvis, skriver bland andra Mikael Stenkula, IFN, i en replik på DN Debatt till Företagsskattekommitténs förslag. De menar att kommittén tagit fram ett förslag som kan lösa flera problem men att detta inte räcker, "införandet måste vara politiskt och praktiskt möjligt".

SvD skriver om ett möte där ministrarna Annie Lööf och Peter Norman hade samlat 13 näringslivstoppar med "målet att få fler företag att stanna i Sverige". En av deltagarna var Magnus Henrekson, IFN.

Arbetskraftsinvandringen håller på att bli den specialistinvandring som en öppen ekonomi som Sverige så väl behöver, skriver Martin Tunström i Barometern. Han skriver att "det är viktigt att påpeka att denna arbetskraftsinvandring kommer hela ekonomin till godo". Han refererar tyill Magnus Henrekson, IFN: "Nya högkvalificerade jobb ger stora spridningseffekter och ger upphov till mer arbete enligt forskning som professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson refererat till. Och därmed genereras tillväxt och skatteintäkter."