Temat för seminariet var hur man ska se på de sympatiåtgärder som vidtas av olika fackförbund för att stödja IF Metalls strejk för att få till stånd kollektivavtal på Tesla och om lagstiftningen borde inskränka rätten till sådana sympatiåtgärder till exempel genom proportionalitetsregler av det slag som den nytillträdda regeringen i Finland vill införa där.
Panelen var ganska enig i att sådan lagstiftning inte borde införas i Sverige utan att eventuella förändringar borde överenskommas mellan parterna själva. Lars Calmfors ståndpunkt - som enda ekonom bland jurister - var att det vägledande bör vara att ha en sådan balans mellan arbetsgivare och fack att det blir bra samhällsekonomiska utfall.
På 1970- och 1980-talet-talet var facket för starkt i förhållande till arbetsgivarsidan och då kunde förändringar av konfliktreglerna vara motiverade, men i dag är situationen till stora delar en annan. Med lägre facklig organisationsgrad och hårdare internationell konkurrens har den fackliga styrkan minskat. Dessutom har samarbetsklimatet mellan parterna blivit mycket bättre - manifesterat i Industriavtalet. Det är svårt att se att nuvarande konfliktregler innebär några stora samhällsekonomiska kostnader som kan motivera genomgripande förändringar av reglerna för sympatiåtgärder, även om de förstås innebär att enskilda företag kan komma i kläm.
Inledningstalare var professor emeritus Niklas Bruun, Hanken, Helsingfors, följd av professor Petra Herzfeld Olsson, Stockholms universitet.
Förutom Lars Calmfors var Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, Erland Olauson, medlare, opartisk ordförande enligt industriavtalet, professor Brigitta Nyström, Lunds universitet, och advokat Erik Danhard, Kanter Advokatbyrå, inbjudna att kommentera.